Från Rilpedia

Myndig är ett juridiskt begrepp som innebär att en person har rätt att ensam ingå ekonomiska avtal och rösta i politiska val. Motsatsen är omyndig. Sedan 1 januari 1989 är detta enbart en åldersfråga i Sverige, men tidigare kunde vuxna personer bli psykiskt eller ekonomiskt omyndigförklarade av domstol och sättas under förmyndare. I praktiken sker detta fortfarande, men den som inte kan sköta sin ekonomi kan nu få sin ekonomi helt eller delvis satt under en förvaltare, och den som på grund av psykisk ohälsa eller andra skäl inte har förmåga att fatta egna beslut blir nu företrädd av en god man, som kan fatta beslut å den sjukes vägnar.

Myndighetsåldern, dvs den åldersgräns då man övergår från att vara omyndig till myndig, är i Sverige 18 år sedan 1974.

I många hundra år var 15 år myndighetsåldern i alla avseenden för män i Sverige, medan kvinnor endast kunde bli myndiga under vissa förutsättningar. Det var också lägsta ålder för ingående av äktenskap för män, medan kvinnor kunde gifta sig vid 13 års ålder. Dessa regler ändrades i 1734 års lag, så att åldern justerades upp till 21 år. Lägsta tillåtna ålder för kvinnor att ingå äktenskap ändrades samtidigt till 15 år.

Från 1700-talet kunde kungen besluta att en ogift kvinna blev myndig om hon hade en försumlig förmyndare, men dispenserna var mycket få. På 1800-talet blev dispenserna vanligare, och 1858 infördes en lagändring som innebar att alla ogifta kvinnor kunde söka tillstånd att bli myndiga när de fyllt 25 år. Från 1863 blev alla kvinnor automatiskt myndiga vid 25 års ålder, men gifte sig kvinnan blev hon åter omyndig med den äkta maken som förmyndare. Även ogifta kvinnor kunde avstå från sin myndighet genom att vid domstol begära en förmyndare. Äkta mäns rätt att aga hustrun avskaffades 1864. Den urgamla åldersgränsen 15 år kvarstår dock fortfarande i straffrättsliga sammanhang och betecknas därför också ofta som åldersgräns för straffmyndighet.

År 1874 fick gifta kvinnor rätt att själva bestämma över sin egen inkomst, och 1884 fick ogifta kvinnor samma myndighetsålder som mannen, 21 år. Men gifta kvinnor förblev omyndiga ända till år 1921 då även de fick bli myndiga vid 21 års ålder.

Den 1 juli 1969 sänktes myndighetsåldern till 20 år, och sedan den 1 juli 1974 gäller 18 år som myndighetsålder.

Rösträtt har alltid varit avhängigt av myndighetsåldern, men uppnådd myndighetsålder var länge inte det enda kravet för rösträtt. Under lång tid krävde rösträtt att man hade tillräckligt hög inkomst för att betala skatt, eftersom synen var den att endast de som betalade skatt skulle ha rätt att bestämma hur skatterna användes. Detta ändrades gradvis mellan 1909 och 1918, så att både män och kvinnor fick rätt att rösta oavsett inkomst i såväl kommunalval som val till landsting och riksdagsval till första och andra kammaren från och med valet 1921. Helt automatisk rösträtt infördes dock först 1945, då även de som levde på fattigvård (dåtidens socialbidrag) eller befann sig i personlig konkurs fick rösta i allmänna val.

Rättigheter

Myndiga personer har rätt att...

• ...köpa alkoholhaltiga drycker i restauranger eller barer (dock är åldersgränsen på Systembolaget 20 år)
• ...köpa alkoholhaltiga drycker i butik med en alkholhalt på max 3,5%.
• ...rösta i val.
• ...ställa upp som kandidat i val.
• ...ta körkort för personbil, tung lastbil och tung motorcykel.
• ...ingå äktenskap
• ...köpa tobaksprodukter

Se även

• Straffbar
• Sexuell myndighetsålder ("Byxmyndig")
• Åldersgräns