Nya Testamentet

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Nytestamentlig)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel är en del i serien
Kristendom
Kristendom

Skrifter
BibelnGTNT
Apokryferna
Psalmböcker

Personer
Jesus Kristus
Jungfru Maria
ApostlarnaPaulus, Petrus
Kyrkofäderna
Helgon

Tro
Jesu uppståndelse
Treenigheten
Frälsning
Trosbekännelserna
Eskatologi

Sakrament
Dop
Konfirmation
Bikt
Äktenskap
De sjukas smörjelse
Prästvigning
Eukaristi

Dagligt liv
SöndagBön
KyrkaGudstjänst
Präst
MissionPredikan

Böner
Herrens bön
Sinnesrobönen
Ave MariaGloria Patri

Helgdagar
Kyrkoåret
AdventJul
FastaPåskPingst
Tacksägelsedagen
Kristi himmelfärdsdag
Alla helgons dag

Reformationen
Stora schismen 1054
Jan HusMartin Luther
Jean CalvinZwingli

Riktningar
OrtodoxKatolsk
AnglikanskPresbyteriansk
LutherdomLiberalteologi
NyevangelismMetodism
BaptismEvangelikal
PentekostalismKarismatisk
TrosrörelsenAdventism
AntitrinitarismUnitarism

Övriga
Jehovas Vittnen
Mormoner
Arianer
Markioniter
Montanister

Portal Kristendom

Nya Testamentet, förkortat NT, är en samling skrifter i den kristna Bibeln. De är skrivna av olika författare med olika syften mellan cirka år 45 och år 100 e.Kr. eller senare. De flesta skrifterna tillskrivs aposteln Paulus. Noterbart är att Paulus brev är skrivna betydligt tidigare än de fyra evangelierna. Trots detta har evangelierna placerats före breven i Nya Testamentet.

För kristna utgör Nya Testamentet tillsammans med Gamla Testamentet Guds uppenbarade ord. Det innehåller apostlarnas och den kristna urförsamlingens vittnesbörd om Jesus Kristus, hans liv och verk och den kristna kyrkans första tid.

Namnet testamente uppkom av att den latinska översättningen, Vulgata, återgav det grekiska ordet för förbund med ”testamentum”. Därifrån har vi fått vårt testamente, som bäst kan förstås som förbund. Bibeln handlar om hur Gud ingår förbund med sitt folk.

Nya Testamentet består av 27 från början fristående skrifter, avfattade på koiné, den tidens grekiska vardagsspråk. Den sannolikt äldsta texten, Jakobs brev, tillkom cirka år 45, och den yngsta, Uppenbarelseboken, strax före år 100. Textsamlingen förelåg i stort sett färdig omkring år 200 och fastställdes som kanon under 300-talet på flera synoder med hänsyn till olika urvalskriterier.

Hos kyrkohistorikern Eusebios återfinns ett citat av kyrkofadern Papias där följande återges: ”Matteus sammanställde Jesu ord och gärningar på hebreiska. Var och en tolkade dem efter sin förmåga”,[1] och ett avsnitt om missionsverksamheten i Indien: ”Bartolomaios, en av de tolv, skall ha predikat för dem och lämnat dem Matteus evangelium på hebreiska”.[2] För de grupper som ifrågasätter att Matteus evangelium skrevs på grekiska är detta ett av argumenten. Många forskare menar att ordet hebreiska här skall förstår som arameiska.[3]

Uttrycket ”Nya Testamentet” avser inte bara en del av Bibeln utan framför allt en tidsålder i frälsningshistorien; det är Guds nya förbund med människorna, som gäller tiden från Kristi uppståndelse till hans återkomst. Detta nya förbund avlöser det gamla förbundet eller ”testamentet”. Nya Testamentet har sedan äldsta tid setts av de kristna som en fullbordan av Gamla Testamentet och en nyckel till detta.

Till innehållet kan NT delas in i följande grupper:

Innehåll

Evangelier

Brev

Uppenbarelseboken

Nya Testamentets böcker i kronologisk ordning

Nya Testamentets böcker skrevs inte i den ordning de förekommer i Bibeln. Nedan följer den traditionella dateringen av Nya Testamentets böcker.

Referenser

  1. Eusebios Kyrkohistoria, Artos bokförlag, Skellefteå 1995, sid 115 (III 39:16)
  2. Eusebios Kyrkohistoria, Artos bokförlag, Skellefteå 1995, sid 167 (V 10:3)
  3. Birger Gerhardsson, En bok om Nya Testamentet, 2:a uppl. Malmö 1989, s. 31

Se även

Externa länkar


Personliga verktyg