Jakobsbrevet
Från Rilpedia
Jakobsbrevet är en skrift som ingår i Nya Testamentets brevlitteratur. Det tillhör tillsammans med Judas brev, och de tre Johannesbreven de så kallade katolska breven genom ett de har en allmän adressat och alltså inte är riktade till en bestämd person eller församling. De bibelcitat som finns är hämtade ur Septuaginta och eftersom polemiken är otänkbar utan apostlamötet i Jerusalem är det troligtvis tillkommet i slutet på 40-talet och skulle då vara NT:s äldsta skrift.
Jakobs brev är sannolikt författat av Jakob med tillnamnet "Herrens broder". Troligen är det den Jesu broder och en av apostlarna som nämns i Apg. 12:17; 15:13ff; 21:18. En av de viktigaste betoningarna Jakob har är att tro inte sker utan gärningar, och att gärningar inte sker utan tro. Alltså det man har i sitt hjärta visar utåt. Hans brev är en bibelbok som relativt sällan lyfts fram i kyrkans förkunnelse. Orsaken är främst att Jakobsbrevet inte betonar Jesu död och uppståndelse på samma evangeliserande sätt som andra bibelböcker i Nya Testamentet gör. Martin Luther ansåg att brevets innehåll grumlade rättfärdiggörelsen genom tron.
Jakobsbrevet är främst en traktat (allmän skrift för en vidare publik) som handlar om kristen livsföring och gärningarnas betydelse förhållande till tron. Rundbrevet innehåller alltså undervisning om kristen moral och etik och förmaningar till församlingarnas medlemmar och ledare.
Nyckelverser
- "Bli ordets görare, inte bara dess hörare." (1:22)
- "Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död." (2:17)
- "Vi begår alla många fel. Om någon inte felar i sitt tal, är han en fullkomlig man..." (3:2)
- "Lyssna ni som är rika, gråt och klaga över de olyckor som skall komma över er..." (5:1-6) (jämför "Den rike ynglingen")
