Nobelpriset
Från Rilpedia
|
|
|
|---|---|
|
Diplomet Lech Wałęsa fick.
|
|
| Beskrivning | Utmärkelse i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt fredsarbete |
| Utdelare | Nobelstiftelsen |
| Pris | Medalj, diplom och pengar |
| Plats |  Stockholm, SverigeMall:Landsdata Norge Oslo, Norge |
| Period | Sedan 1901 |
| Återkommande | Årligen |
| Tidpunkt | 10 december |
| Tillkännagivande | Höst |
| Webbplats | nobelprize.org |
Nobelpriset är en utmärkelse som grundar sig på testamentet av Alfred Nobel, uppfinnaren av bland annat dynamit. I testamentet, daterat 27 november 1895, stadfäste Nobel att en stiftelse skulle bildas av hans förmögenhet och att räntan från denna stiftelse skulle delas ut varje år som pris åt de personer som under det gångna året gjort mest nytta för mänskligheten. Nobel angav att prissumman skulle delas i fem delar, för insatser inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur respektive fredsarbete, och detta är de fem nobelprisen.
Nobelstiftelsens kapital uppgår idag till över 2 miljarder kronor och varje pris uppgår till cirka 10 miljoner kronor. Nobelpriset räknas allmänt som världens mest prestigefyllda vetenskapliga och kulturella pris[1][2][3][4] och har ett utomordentligt renommé i hela världen.
Innehåll |
Donator
Nobelprisets stiftare Alfred Nobel (1833-1896) var en svensk kemist, uppfinnare av dynamiten, industrialist och donator. Alfred Nobel var mångsidigt begåvad, hade stor arbetsförmåga och fast tro på mänsklighetens utveckling genom fredlig kamp med naturens krafter.
Hans uppfinningar banade ny väg på flera områden och kunde å ena sidan användas för krigiska ändamål, men å andra sidan hyllade han fred. Denna dualism kan sägas vara grunden för utformningen av hans testamentariska förordnanden om Nobelprisets syfte "att komma mänskligheten till den största nytta" och det särskilda fredspriset.
Testamente
Testamentet blev känt efter Alfred Nobels död 10 december 1896, och det tog sedan testamentsexekutorerna några år att få de praktiska arrangemangen kring prisutdelningen på plats. Texten i Alfred Nobels testamente utgjorde inga fullständiga bestämmelser för hur nobelprisen skulle utdelas, och det krävdes därför ett betydande arbete med att omvandla testamentstexten till fungerande bestämmelser för Nobelstiftelsen och prisen. Exempelvis visade det sig vara praktiskt omöjligt att begränsa priset till insatser under det gångna året, som testamentet anger. Efter samråd mellan testamentsexekutorerna Ragnar Sohlman och Rudolf Liljequist, de prisutdelande institutionerna och testators närmaste släktingar fastställdes Nobelstiftelsens grundstadgar av Kunglig Majestät 29 juni 1900. Det är således dessa bestämmelser som styr Nobelstiftelsens och de prisutdelande institutionernas arbete.
Nobels testamente orsakade till en början stor uppståndelse. Det ifrågasattes av släktingar, och idén med priset kritiserades i vissa tidningar. Även Oscar II var kritisk, eftersom priset inte var begränsat till svenska medborgare. De institutioner som fått uppgiften att utse pristagare var till en början också tveksamma. Föreskriften att fredspriset skulle delas ut i Oslo av det norska stortinget var känslig, eftersom det förekom häftiga diskussioner om den norsk-svenska unionens framtid.
Testamentet inleds med föreskrift om livräntor till ett flertal av Alfred Nobels genom tiderna anställda tjänstefolk samt likvidering av ett reverslån. Återstoden, 31 miljoner kronor, vilket i nutida penningvärde motsvarar över en miljard kronor, blev den donation, som utgör källan till nobelpriset.
Utdrag
| ” | Jag undertecknad Alfred Bernhard Nobel förklarar härmed efter moget övervägande min yttersta vilja i afseende å den egendom jag vid min död kan efterlemna vara följande: Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfares på följande sätt: Kapitalet av utredningsmännen realiseradt till säkra värdepapper skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika delar som tillfalla: en del till den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäckt eller förbättring; en del den som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän; en del som inom litteraturen har produceradt det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer samt bildande och spridande av fredskongresser. Prisen för fysik och kemi utdelas av Svenska Vetenskapsakademien; för fysiologien eller medicinska arbeten av Carolinska Institutet i Stockholm; för litteratur av Akademien i Stockholm samt för fredsförfäktare af ett utskott af fem personer som väljas af Norska Stortinget. Det är min uttryckliga vilja att vid prisutdelningarna intet afseende fästes vid någon slags nationstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset antingen han är skandinav eller ej. Detta testamente är hittills det enda giltiga och upphäver alla mina föregående testamentariska testamenten om sådana skola förefinnas efter min död. Slutligen anordnar jag som varande min uttryckliga önskan och vilja att efter min död pulsådrorna uppskäras och att sedan detta skett och tydliga dödstecken af kompetenta läkare intygats, liket förbrännes i så kallad cremationsugn. |
” |
|
— Paris den 27 november 1895, Alfred Bernhard Nobel[5] |
||
Priser
Områden
Priset skall enligt testamentet delas upp i fem lika delar i områdena: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt det så kallade Fredspriset för fredsarbete:
- Nobelpriset i fysik
- Nobelpriset i kemi
- Nobelpriset i fysiologi eller medicin
- Nobelpriset i litteratur
- Nobels fredspris
Enligt statuterna kan priset i varje grupp delas upp och ges till högst tre förtjänta personer, vilket på senare tid ibland varit ett problem eftersom vetenskaplig forskning idag oftast utförs i lagarbete. Fredspriset kan utdelas även till juridisk person, men inte i de andra delarna av priset.
Varje pris består av en medalj utförd av Erik Lindberg, ett personligt diplom samt en penningsumma. Priset skall ge möjligheter för pristagaren att fortsätta och vidareutveckla sin forskning utan att vara pressad av ekonomiska villkor, och bland annat på grund av den stora prissumman räknas nobelpriset som den högsta utmärkelsen inom vetenskapen över huvud taget.
Anledningen till att Alfred Nobel inte instiftade ett pris i matematik har debatterats, och det påstås ibland att han ville undvika att en viss svensk matematiker (oftast nämns Gösta Mittag-Leffler, vid denna tid professor i matematik vid Stockholms universitet), skulle föräras priset. Orsaken uppges då vara att Mittag-Leffler skulle haft en affär med Nobels fru, älskarinna eller trolovade. Det finns dock inte något historiskt stöd för detta, ty Nobels älskarinna (som bodde i Wien) hade troligen ingen kontakt med Mittag-Leffler, och gift eller trolovad var Nobel aldrig. En annan förklaring är att Nobel helt enkelt inte ansåg att matematiken var särskilt viktig eller till någon större nytta för mänskligheten.
Riksbankens ekonomipris
Samtidigt som prisen enligt Nobels testamente delas ut, utdelas också Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som instiftades 1968 i samband med Riksbankens 300-årsjubileum, och första gången delades ut 1969. Ekonomipriset är således inte ett nobelpris, eftersom det inte förekom i Alfred Nobels testamente, men hanteras i övrigt precis som nobelprisen. Prisutdelningen hanteras av Nobelstiftelsen, pristagare utses av Vetenskapsakademien, prissumman är densamma som för nobelprisen och priset överlämnas av Konungen vid samma ceremoni som de fyra nobelpris som delas ut i Stockholm.
Ytterligare priser?
Efter Riksbankens ekonomipris har Nobelstiftelsen beslutat att inte acceptera ytterligare priser vid framtida utdelningar. Bland annat så försökte Jakob von Uexkull utan framgång intressera Nobelstiftelsen för ett nytt pris innan han 1980 inrättade Right Livelihood Award.[6]
Även Michael Nobel (född Oleinikoff), avlägsen släkting till Alfred Nobel, stötte på problem med Nobelstiftelsen när han i september 2007 ville tillkännage fyra nya "Nobelpris" i alternativ energiteknik. Nobelstiftelsen samt Nobelfamiljens ordförande betrakade detta som varumärkesintrång och missbruk av goodwill, och medarrangörerna drog sig därför ur.[7] Michael fortsätter dock sina försök att etablera ett nytt pris, i sitt eget (tagna) namn. [8] Den 10 oktober 2008 välkomnades Michael Nobel av thailändska Dhammakaya Foundation som representant för The Nobel Peace Foundation.[9] Uppgiften att Michael Nobel skulle företräda The Nobel Peace Foundation är dock helt felaktig.[10]
Det faktum att just ekonomisk vetenskap har fått en nobelprisliknande status, samtidigt som dörren stängts för andra ämnesområden och priser har lett till kritik mot ekonomiprisets existens respektive dess inriktning. Några av de flitigaste kritikerna har varit vissa av Alfred Nobels släktingar, särskilt Peter Nobel. Alfred Nobels testamente tillerkände dock aldrig hans släktingar någon roll i förvaltningen av priset.
Val av pristagare
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
De institutioner som utser pristagarna har vart och ett inrättat fristående Nobelinstitut för att genomföra proceduren för val av pristagare.
Förarbetet pågår hela året under stort hemlighetsmakeri. Det slutliga tillkännagivandet av årets pristagare, som brukar göras i september eller oktober, sker under stor pressbevakning. Gissningarna före det offentliga tillkännagivandet brukar vara många, särskilt när det gäller litteraturpriset: Bokförläggarna vill ladda upp inför den rusning av allmänheten efter den lyckliggjorda författarens böcker som brukar följa beskedet.
Tidigare pristagare
Genom åren har 777 personer, varav 34 kvinnor, 723 män och 20 organisationer fått Nobel- eller ekonomipriset. Den yngste pristagaren hittills är Lawrence Bragg som var 25 år när han tilldelades fysikpriset tillsammans med sin far 1915. Den äldste är Leonid Hurwicz som var 90 år när han fick ekonomipriset 2007. Bland vinnarna märks också Doris Lessing som var 87 när litteraturpriset 2007 meddelades, men hann fylla 88 innan prisutdelningen, och Raymond Davis Jr. som var 87 år när han fick fysikpriset 2002.
Tills 2007 har fyra personer fått Nobelpriset två gånger:
- Marie Curie, 1903 i fysik och 1911 i kemi,
- Linus Pauling, 1954 i kemi och 1962 för fredsarbete,
- John Bardeen, 1956 och 1972 båda i fysik,
- Frederick Sanger, 1958 och 1980 båda i kemi.
Dessutom har organisationerna Internationella Röda Kors-kommittén och UNHCR tilldelats fredspriset tre respektive två gånger
Fredspriset 1988 tilldelades Förenta Nationernas Fredsbevarande Styrkor . Eftersom Sverige deltagit med sådana styrkor, tilldelades alla som dittills medverkat i de svenska FN-kontingenterna ett personligt diplom, undertecknat av dåvarande statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, Roine Carlsson. Därmed kan ett stort antal svenskar känna sig hedrade som nobelpristagare, om än åtskilligt utspätt. Men alla pengarna stannade hos FN.
Två personer har tackat nej till priset, Jean-Paul Sartre (litteraturpriset) och Le Duc Tho (fredspriset). De tre tyska pristagarna Richard Kuhn, Adolf Butenandt och Gerhard Domagk förbjöds av Adolf Hitler att motta sina priser och den sovjetiske författaren Boris Pasternak tvingades av myndigheterna i Sovjetunionen att tacka nej. Samtliga kunde senare motta sina diplom och medaljer men inte prissumman.
Utdelning och fest
Prisutdelningen
Första prisutdelningen ägde rum på Kungliga Musikaliska Akademien år 1901 och från och med 1902 har priset utdelats i Stockholm av Sveriges kung, medan Nobels fredspris utdelas i Oslo av den Norska Nobelkommitténs ordförande. Anledningen till att Norge utsågs att utdela fredspriset var troligtvis att Nobel ville markera att Sverige och Norge var i personalunion vid den tid då testamentet skrevs. Prisen delas ut årligen på Nobels dödsdag den 10 december (Nobeldagen).
Nobelprisen i medicin, fysik, kemi och litteratur utdelas den 10 december i Stockholms konserthus. Utöver prissumman mottar varje pristagare en medalj och ett personligt diplom med motiv som anknyter till pristagarens arbete. Kalligraferna Kerstin Anckers och Annika Rücker är två av dem som i många år utfört dessa diplom. En annan är konstnären och författaren Gunnar Brusewitz. Medaljkonstnären Erik Lindberg har gjort tre olika medaljer för de i Sverige utdelade prisen. Gustav Vigeland har gjort den medalj som åtföljer fredspriset. De svenska medaljerna har på reversen omskriften "Inventas vitam iuvat excoluisse per artes" (Lyckligt när människans liv uppfinnarens bragder förädla). På den norska står Pro pace et fraternitate gentium (För fred mellan folken och deras förbrödrande). Prisutdelningen sker ur konungens hand under stor pompa i Stockholms konserthus (utom fredspriset som utdelas i Oslo rådhus) och får stor uppmärksamhet i världspressen, särskilt i pristagarnas hemländer.
Några dagar efter prisutdelningen brukar det vara mottagningar på de institutioner som utsett pristagare, varvid resp pristagare håller en föreläsning om sitt specialämne. En (förvarnad?) överraskning för pristagarna brukar vara traditionsenlig väckning på morgonen den 13 december av Lucia med följe.
Nobelfesten
.jpg)
Efter prisutdelningen följer i Stockholm Nobelfesten med stor middag i Blå hallen i Stockholms stadshus med underhållning av framstående artister. Tillsammans med pristagarna är hela den kungliga familjen hedersgäster. Efter middagen vidtar dans i Gyllene salen. Pristagarna brukar åtföljas av hela sin familj.
Antalet matgäster räknas i fyrsiffriga tal, och betjäningen i form av servitörer, kockar, vaktmästare etcetera är flera hundra. Alla har lång träning flera dagar i förväg. Matsedeln hemlighålls i det längsta. Intåget av servitörerna, då maten skall bäras fram, sker i procession. Under sittningen håller pristagarna varsitt litet tal, oftast av en lättsam karaktär, som tack för middagen. Festen får stor uppmärksamhet i TV och press.
Till den stora middagen har till Nobelprisets 90-årsjubileum 1991 komponerats en särskild Nobelservis, porslinens skapare är Karin Björquist. Under prisutdelningen och Nobelfesten tjänstgör ett stort antal av Stockholms studenter som marskalkar.
Innan stadshuset var byggt hölls festen, då kallad Nobelmiddagen, i Vinterträdgården på Grand Hôtel Royal.
Ekonomisk förvaltning
Pengarna har förvaltats väl och uppgår nu till mer än 2 miljarder kronor. Första gången priset utdelades var prissumman exakt 150 782 kronor. Jubileumsåret 1951 var prissumman för var och en av grupperna lika exakt 167 612 kronor och 46 öre. 2005 var priset ungefär 10 miljoner kronor, ca 1,1 miljoner euro. I Nobels testamente stod att tillgångarna skulle placeras i "säkra papper ", vilket från början avsåg statliga obligationer. Statsobligationerna gav så småningom sämre utdelning, vilket ledde till att prissumman efter hand sjönk. Så småningom lättade dock den svenska regeringen på bestämmelserna, och från 1953 har stiftelsen i stort sett haft frihet att investera pengarna på det sätt som de ansett mest lönsamt.
Nobelbiblioteket
Svenska Akademiens Nobelinstitut förvaltar Nobelbiblioteket, som är upprättat enligt föreskrifter i testamentet. Nobelbiblioteket är ett av de allra främsta[källa behövs] biblioteken i Europa, för skönlitteratur, litteraturhistoria och konst.
Referenser
- ↑ Centrum för vetenskapshistoria: KVA och Nobel
- ↑ Dagens Nyheter 7 december 2006: James F English: "The Economy of Prestige."
- ↑ SU-Nytt 7/2005: Nobelpriset fångar världens intresse
- ↑ Science & Spirit: Eyes on the Prize (engelska)
- ↑ Guido Valentin: Det hände 1897; A.-B. Bokverk, Stockholm 1943
- ↑ Dagens Nyheter 2 oktober 2003: Alternativt Nobelpris delas på fem
- ↑ Metro 27 september 2007: Nobel var en bedragare
- ↑ http://in.news.yahoo.com/20/20080630/1416/tnl-new-set-of-noble-prizes-for-energy-i.html
- ↑ Dhammakaya Foundation: Peace Statement (.pdf-fil)
- ↑ The Times of India
Se även
- Alfred Nobel
- Nobelpriset i fysik
- Nobelpriset i kemi
- Nobelpriset i fysiologi eller medicin
- Nobelpriset i litteratur
- Nobels fredspris
- Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
- Svenska nobelpristagare
- Nobelpalatset
- Ig Nobelpriset
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nobelpriset
(engelska)
|
|||||||||||
