Från Rilpedia

Karin Björquist, född 1927 i Säffle, är en svensk keramiker och formgivare som verkade i över 40 år på Gustavsbergs porslinsfabrik.

Efter studier vid Konstfack 1945-50 anställdes Karin Björquist 1950 som formgivare och konstnär på Gustavsbergs porslinsfabrik och var verksam fram till 1994. Hon var konstnärlig ledare mellan 1981 och 1986. Hon räknas vid sidan av Wilhelm Kåge och Stig Lindberg till en av 1900-talets mest betydande svenska formgivare och keramiker och det är främst genom de många serviserna hon har nått den stora publiken.

Hon formgav cirka 20 serviser som Svart Ruter (1953), Vardag (1953), Kobolt (1958) , Röd kant (1968), Stockholm (1986) och 1900-talets svenska festservis Nobelservisen i benporslin som togs fram år 1991 till Nobelstiftelsens 90-årsfirande (tillverkas idag av Rörstrand). Hon formgav även en plastservis i klar orange färg med namnet Zoom från 1968. Karin Björquist har utförd en rad keramiska arbeten till offentlig miljö som i tunnelbanestationen Mariatorget i Stockholm och i arkitekt Peter Celsings nya Riksbankshuset från 1976 vid Brunkebergstorg.

Karin Björquist kombinerade bruksvaran med det estetiskt sköna, helt enligt Svenska Slöjdföreningens valspråk "vackrare vardagsvara". Genom åren har hon mottagit många utmärkelser, bland annat guldmedalj vid Triennalen i Milano 1954, Lunningpriset 1963, Prins Eugens medalj för "framstående konstnärlig gärning" 1982. Hon är representerad på flera museer runt om i världen. Nobelservisen belönades 1992 med Utmärkt Svensk Form av föreningen Svensk Form.

Litteratur

• Hald, Arthur & Hedqvist, Hedvig, Karin Björquist: formgivare. Stockholm: Carlsson 1995. ISBN 91-7798-977-5