Från Rilpedia

Bröd har varit ett viktigt livsmedel så länge människan har varit bofast och brukat jorden. I Sverige används oftast mjöl från sädesslagen vete, råg och/eller korn. I andra länder bakas bröd av majsmjöl. Matbröd används ofta för att dryga ut en måltid och göra den mer rik på kolhydrater, vilket i sin tur ökar dess energiinnehåll. Att komplettera soppa, sallader och grönsaksmåltider med bröd ökar energiintaget.

Ursprungligen bakades bröd genom att mjöl och vatten blandades till deg. De ursprungliga degarna jäste inte. Brödet formades till i stället till klimpar vilka gräddades utan vidare i aska. Det jästa brödet har sitt ursprung i Egypten för 6 000 år sedan.

Innehåll 1 Framställning 2 Exempel på brödtyper 3 Maträtter med bröd 4 Brödet i kulturen 4.1 Brödet i kristendomen 4.2 Bröd i populärkultur 5 Bröd i olika kulturer 6 Källor 7 Externa länkar

Framställning

Bröd är ett väldigt gammalt livsmedel och har bakats ända sedan år 4000 f Kr. Bröd framställs genom att knåda en blandning av mjöl och degvätska, oftast tillsammans med salt och ett jäsmedel, till en deg. Som degvätska används bland annat vatten, mjölk, filmjölk, vassle men även tex öl. Exempel på jäsmedel är bagerijäst, bakpulver, bikarbonat och surdeg. Jäsmedlet gör att degen under jäsningen sväller och ger ett luftigt, poröst bröd med god smak och arom. Saltet ger förutom bättre smak en mer elastisk deg. I vetedegar bildas vid knådningen gluten som ger degen en segare och smidigare konsistens. Det gör att degen lättare kan behålla de koldioxid-bubblor som bildas av jäsmedlet under jäsningen. I rågdegar får man en liknande effekt genom att använda surdeg. Surdegen gör att rågens pentosaner (sockerart) binder vatten och sväller. Degen får jäsa i en eller flera omgångar, formas till bröd och bakas i ugn.

Bröd bakas ofta i stora ofta avlånga stycken, limpor, som man sedan skär skivor av. Dessa breds oftast med smör eller margarin, och förses ofta också med pålägg av något slag. Även portionsbröd, små brödstycken som bara behöver skäras itu, förekommer. Exempel på portionsbröd är rosenbröd och småfranska. I Finland benämnes dessa semlor, inte att blanda ihop med fastlagsbullen semla.

Exempel på brödtyper

Benämningar på olika former av vitt bröd/franska, (beroende på var i landet man befinner sig)

• Franskbröd, långfranska, formfranska, bergis, barkis
• frallor, småfranska, rundstycken
• tekakor
• Pain Riche, baguette
• rosenbröd

Mörkare brödtyper:

• Fullkornsbröd
• Kubb (bröd)
• Vörtbröd

Ojästa brödtyper:

• Knäckebröd (vissa knäckebröd jäses).
• Oblat

Bröd av surdegskultur: I stället för att använda jäst kan bröd även bakas på en surdegskultur.

• Kavring

Övriga brödttyper:

• Bagel
• Focaccia
• Pitabröd
• Scones
• Tunnbröd

Maträtter med bröd

• Krutonger
• Smörgås
• Dopp i grytan
• Smörgåstårta

Brödet i kulturen

Bröd har haft stort symbolvärde i många kulturer.

Brödet i kristendomen

Referenser till bröd återkommer på flera ställen i Nya testamentet:

• I Matteusevangeliets fjärde kapitel uppmanas Jesus av djävulen att förvandla stenar till bröd för att bevisa sin gudomlighet. Jesus svarar att människan inte bara ska leva av bröd. I sjätte kapitlet introducerar Jesus Herrens bön: "Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer." I fjortonde kapitlet mättar Jesus 5 000 män och deras kvinnor och barn med hjälp av fem bröd, vilket kan verka knappt, ändå blir det tolv korgar bröd över. I kapitel 15 utspisas ytterligare 4 000 män med kvinnor och barn med hjälp av sju bröd. Alla blir mätta och sju korgar bröd blir över. Kapitlet senare liknar Jesus fariseernas och saddukeernas lära vid en surdeg. Jesu sista måltid tillsammans med lärjungarna skildras i Matteusevangeliets kapitel 26. Där bryter Jesus brödet och delar ut till alla närvarande. Brödet utgör därefter en del av kyrkans nattvard.

Bröd i populärkultur

Bröd är den centrala delen i animen Yakitate!! Japan.

Bröd i olika kulturer

• I Storbritannien (utom Skottland) och i USA: Där äts det mest mjuka solida bröd som är skurna och skivade på förhand. De äts oftast med det solida på. Ibland äts det tillsammans med te.
• I Skottland finns det en annan sorts bröd, ett slags platt bröd. Brödet är högre och dessutom gallrat.
• I Frankrike används vanligt vitt bröd bara för att göra rostat bröd. Annars äter man ofta baguette. Vissa enstaka bröd innehåller valnötter och vallmo.
• I Tyskland finns det 300 till 500 standardbrödsorter, men man kan köpa mer än 1 000 olika sorters bröd som presenterades år 2005 i Köln^[1]. Det finns mer än 16 000 bagerier^[2]. Här finns en lista över vanliga brödtyper:

1. Multi-korn, Multi-grain ("Mehrkornbrot")
2. Frallor ("Semmeln")
3. Bullar ("Brötchen")
4. Solrosfrönsbröd ("Sonnenblumenkernbrot")
5. Rågbröd ("Roggenbrot")
6. Blött rågbröd ("Roggenmischbrot")

• I Danmark äter man mycket smörrebröd som barnen tar med sig till skolan. Som pålägg har man marmelad, ost eller choklad.

• I Italien äter man mycket bröd och brödet är ofta gräddat i vedeldad ugn. Dessutom har varje region sina egna typer av bröd.

Källor

1. ↑ http://www.biv-rheinland.de/Brotweltrekord/BWR_WDR-TV_140905.pdf brödvärldsrekord (på tyska)
2. ↑ från engelska Wikipedian

Externa länkar

Brödrecept - hemsida fokuserad på recept till bröd

• Wikimedia Commons har media som rör Bröd
  Bilder & media