Tunnbröd
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
Tunnbröd (ej att förväxla med ljusugnsbröd) bakas på vetemjöl, rågmjöl och ofta också kornmjöl. Som jäsmedel används jäst och hjorthornssalt. Degen kavlas ut tunt och med en kruskavel blir ytan lagom ojämn. Gräddas med fördel i gammal bakugn, men det fungerar i vanlig ugn också.
Tunnbröd kan vara mjukt eller hårt. Hårt tunnbröd äts till surströmming men även till andra maträtter. "Bryta" kallas den rätt som uppkommer då man bryter hårt tunnbröd i småbitar och äter i djuptallrik tillsammans med mjölk eller fil och lingonsylt. "Blöta" kallas den norrländska variant av dopp i gryta där hårt tunnbröd används i stället för vörtbröd. I norra Västerbotten kallas tunnbröd ofta "ljusugnsbröd", vilket endast kan bakas när bakugnen har ljusnat och inget sot är kvar i ugnstaket, det är tecknet på att bakugnen är riktigt varm. Innan ugnen ljusnat kan man gärna baka mjuka bröd som t ex "Hällakaka", även kallad "kakun", som är en tjockare variant av tunnbröd.
I Jämtland kallas maträtten där man bryter ner hårt tunnbröd i mjölk och tillsätter sylt, för "brösull" (äldre: "brôusull"). I Ångermanland kallas maträtten för "brytta" eller "bröta" och i Norr- och Västerbotten "bruttu" (används filmjölk kallas rätten för "filbruttu"). På pitedialekt heter det i stället "smulanedi" (smula ned i).
En modell av mjukt bröd är klådda som till och med är lite tunnare än vanligt tunnbröd, fast mjukt.
