Indiens geografi
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
Indien kunde förr i geografisk mening avse de båda östliga halvöarna i Sydasien; Främre Indien, eller det som numera oftast kallas Indiska halvön, samt Bortre Indien i Sydostasien. När man vid Amerikas upptäckt i slutet av 1400-talet trodde sig där ha funnit Indien och ögruppen mellan Nord- och Sydamerika fick namnet Västindien, kallades allt land öster om Afrika för Ostindien och omfattade alltså även den indiska subkontinenten och Kina.
Med Indiens geografi avses i denna artikel geografin för Förbundsrepubliken Indien. Denna stat är en av världens största. Med en yta på 3 287 590 km² är landet det sjunde största i världen. Med en folkmängd på 1 129 866 154 (2007) är landet näst folkrikast i världen. Folktätheten är numera hela 319 inv/km².
Indien begränsas i norr av Nepal och Tibet, det sistnämnda numera en provins i Kina, Bhutan, i väster av Pakistan, och i öster av Bangladesh och Myanmar. Söder om Indien ligger östaten Sri Lanka. Ögrupperna Andaman & Nicobar och Lakshadweep, belägna i Indiska Oceanen ingår i Indien.
Innehåll |
Natur och klimat
Med avseende på naturbeskaffenhet och klimat företer landet en rik växling, från de högsta berg på jorden till ofantliga floddeltan, vilka höjer sig endast obetydligt över havsytan. Det bildar snarare en kontinent än ett land, och det hela består av tre särskilda, väl begränsade områden. Det första omfattar Himalayabergen, vilka, ehuru till största delen belägna utanför Indien, bildar en väsentlig faktor i norra Indiens fysiska geografi. De bildar inte bara en dubbel vall längs norra Indien, utan utsänder i öster och väster bergskedjor mot söder, som skyddar de nordöstra och nordvästra gränserna.
Det andra området utgörs av slättlandet, som bevattnas av Himalayas stora floder, Indus, Sutlej, Ganges och Brahmaputra, och sträcker sig i en sammanhängande båge från Ganges mynningar till Indus, omfattande Assain, Bengalen, Uttar Pradesh, Punjab, Sindh, Rajasthan och andra inhemska områden. Det innefattar de bördigaste och tätast befolkade trakterna i Indien. Det tredje området är den triangelformiga halvön Deccan, som skjuter ut i Indiska Oceanen.
De geografiska regionerna
Av dessa tre regioner av Indien, som nu i korthet omnämnts, ligger den första, Himalaya, som sagt, till största delen utanför Indien. Den andra, eller de stora flodslätterna, utgjorde skådeplatsen för de forna folkflyttningar, som skapade hela indiska halvöns civilisation och politiska öden. Deccan har en karaktär, som är alldeles olika med de andra båda regionerna, och en befolkning, som nu arbetar på sin utveckling. I allmänhet talat är Himalaya befolkat av mongoliska folk, slätterna befolkas av folkgrupper som talar indoeuropeiska språk, och platålandet har varit tummelplatsen för långvariga strider mellan indoeuropéerna och dravidiska folk.
Klimatskillnaderna
Landets stora utsträckning och olikheten i höjdförhållandena medför stora skiljaktigheter i klimatiskt hänseende. Hindustans slätter, Bengalens lågland samt kuststräckorna kring halvön har tropiskt klimat med kvalmig hetta och häftiga regnflöden, berglandskapen en svalare och torrare luft. De lyckligaste klimatiska förhållandena har Deccan, där de högsta bergen endast kort tid bär ett tunt snötäcke, där luften uppfriskas av dagg och regn samt där på sätt och vis en evig vår härskar.
Djur och växter
Indiens växt- och djurliv är liksom klimatet väsentligen olika i låg- och höglandet. Stiger man ned utför södra sluttningen av Himalaya, kommer man plötsligt från ett alplands kalla och rena luft till det vattenrika Bengalens tropiska hetta och fuktiga dunster, från skogar av barrträd, björkar o.s.v. till de tropiska skogarna vid bergsfoten, där man möts av palmlunder. Där bevattning saknas, uppstår till följd av de brännheta vindarna torra ödemarker, såsom slätterna längs Indus och dess vänstra bifloder. Däremot når växtvärlden i Bengalen och de fruktbara lågländerna samt kusttrakterna av halvön, under inflytande av den tropiska solen och den oceaniska fuktigheten, en utomordentlig rikedom.
Stora djur och rovdjur
Elefanten (Elephas indicus) förekommer i vilt tillstånd nedanför Himalayas södra sluttningar så långt västligt som Dehradun, ävensom i skogsregionerna mellan Ganges och Krishnafloden, åt väster till Bilaspur och Mandia, dessutom i Västra Ghats till 17° eller 18° i norr och i vissa skogstrakter i Mysore samt längre söderut. Förr var dess utbredning större. Lejonet är numera mycket sällsynt; några få lever i ödsliga delar av Rajasthan, Udaipur och omkring berget Abu; noshörningar förekommer, i tre arter, flerstädes. Andra stora djur är vildsvinet och tigern, vilket sistnämnda djur funnits i hela landet, från Himalaya till Sundarbans sumptrakter. I den mån odlingen går framåt, blir tigern alltmer sällsynt i stora trakter av landet, övriga i Indien förekommande kattdjur är pantern (Felis pardus, som är allmännare än tigern och anställer minst lika stor skada som den, irbisen (F. uncia), F. macroselis, F. marmorata, F. cliaus, F. mverrina samt geparden. Björnar, vargar, hyenor, schakaler har likaledes varit vanliga rodjur.
Bland hovdjuren förtjänar nämnas bantengoxen (Bos sondaicus), buffeln och flera hjortarter, bland valdjuren Gangesdelfinen (Platanista gangeticus). Indien är vidare utomordentligt rikt på insekter och giftiga ormar, bland vilka den mest fruktade är glasögonormen.
Snabbfakta
- Klimat: Varierar från tropiskt i söder till tempererat i norr.
- Topografi: Högplatå i söder, vidsträckta slätter kring Ganges, öknar i väst och höglänta bergsmassiv i norr.
- Naturtillgångar: Kol, järnmalm, mangan, bauxit, krom, naturgas, diamanter, olja.
- Arbetsmarknad: Sysselsatta i jordbruk 60%, tjänster 23%, industri 17%
- Arbetslöshet: 8,8% (2002)
- Andel uppodlad mark: 54% (1993 beräknas drygt en fjärdedel av åkermarken ha haft tillgång till konstbevattning)
- Åldersfördelning: 32,2% 0-14 år, 63% 15-64 år, 5% 65- år
- Befolkningstillväxt: 1,47% p.a.
- Befolkningssammansättning: Indoarier 72%, dravidfolk 25%, mongolfolk 3%
- Religioner: Hinduer 82%, muslimer 12%, kristna 2%, sikher 2%, övriga 2% (2000). Se den fullständiga statistiken från 1991.
- Språk: Engelska dominerar som affärsspråk. Hindi talas som förstaspråk av 30%. Förutom hindi är ytterligare 17 språk är sanktionerade som officiella: Bengali, telugu, marathi, tamil, urdu, gujarati, malayalam, kannada, oriya, punjabi, assamese, kashmiri, sindhi och sanskrit. Sammanlagt är 325 olika språk erkända såsom i och för sig existerande inom landet.
Delstaterna
Delstater (28): Andhra Pradesh, Arunachal Pradesh, Assam, Bihar, Chhattisgarh, Goa, Gujarat, Haryana, Himachal Pradesh, Jammu and Kashmir, Jharkhand, Karnataka, Kerala, Madhya Pradesh, Maharashtra, Manipur, Meghalaya, Mizoram, Nagaland, Orissa, Punjab, Rajasthan, Sikkim, Tamil Nadu, Tripura, Uttar Pradesh, Uttarakhand, Västbengalen.
Federala territorier (7): Andaman & Nicobar, Delhi (huvudstadsterritorium), Pondicherry, Chandigarh, Lakshadweep, Dadra and Nagar Haveli, Daman and Diu.
Indiens miljonstäder
- Greater Mumbai 11 914 398 (Bombay)
- Delhi M.C. (Urban) 9 817 439
- Kolkata 4 580 544 (Calcutta)
- Bangalore 4 292 223
- Chennai 4 216 268 (Madras)
- Ahmedabad 3 515 361
- Hyderabad 3 449 878
- Pune 2 540 069 (Poona)
- Kanpur 2 532 138
- Surat 2 433 787
- Jaipur 2 324 319
- Nagpur 2 051 320
- Indore 1 597 441
- Bhopal 1 433 875
- Ludhiana 1 395 053
- Patna 1 376 950
- Vadodara 1 306 035
- Thane 1 261 517
- Agra 1 259 979
(Taj Mahal) - Kalyan-Dombivli 1 193 266
- Varanasi 1 100 748 (Benares)
- Nashik 1 076 967
- Meerut 1 074 229
- Faridabad 1 054 981
- Haora 1 008 704
- Pimprichinchwad 1 006 417
Enligt 2001 års folkräkning
Landgränser
- Total landgräns: 14 103 km
Indiens sjögränser
- Total kustlinje: 7 000 km
- Territorialvatten: 12 sjömil
- Den politiska sjögräns landet hävdar: 24 sjömil
- Den ekonomiska sjögräns landet hävdar: 200 sjömil eller till kontinentalsockelns slut
Miljöproblem
- Naturkatastrofer som inträffar i Indien:
- Torka och missväxt
- översvämningar
- Svåra stormar (är vanliga)
- Jordbävningar
- Aktuella miljöproblem
- Avskogning
- Jorderosion
- Kreaturens överbetning av ängsmark
- Omvandling av jordar till öken
- Luftförorening från industri och biltrafik
- Vattenförorening till följd av bristande rening, avrinning av pesticider från jordbruket
- Ej drickbart kranvatten runt om i hela landet och starkt bristande sanitära förhållanden
- Miljöförstörande utbyggnad av floder. Hittills tros uppåt 50 000 000 människor ha blivit fördrivna från sina bostäder på grund av statliga dammbyggen sedan 1947.
- Stor och starkt ökande befolkning
Se även
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
|
||||||||
