Orissa
Från Rilpedia
Huvudstad | Bhubaneshwar |
Språk | Oriya |
Yta - Totalt |
155 782 km² |
Folkmängd - Antal inv. (2001) |
|
Guvernör | Rameshwar Thakur |
Premiärminister | Naveen Patnaik |
Läskunnighet: - Totalt - Män - Kvinnor |
54,6% 62,7% 40,4% |
Urbaniseringsgrad: | 15,0% |
Orissa är en fattig delstat i östra Indien med låg industrialiseringsgrad. Delstaten är dock rik på mineraler.
Innehåll |
Geografi
1999 drabbades Orissa av en cyklon som krävde 20 000 dödsoffer. Den inre och större delen av provinsen är ett glesare bebott bergland; kustlandet är ett bördigt alluvialdelta, bildat av Mahanadis, Brahmanis och Baitaranis avlagringar.
Oaktat den i vissa trakter ymniga nederbörden (omkring 1 600 mm) har landet sedan urminnes tider till följd av den bristfälliga regleringen varit utsatt lika mycket för torka som för översvämningar. Så följde på den förskräckliga hungersnöden 1865-1866, som kostade provinsen 1/4 av dess befolkning, 1866 en översvämning, som förorsakade stora skördeförluster. Även cykloner och stormflodsvågor vid kusten anställer svåra förödelser.
Distrikt
Distriktsindelning av delstaten: Khurda | Navaragpur | Navapada | Gajapati | Boudh | Bhadrak | Ganjam | Dhenkanal | Angul (även stad) | Puri | Cuttak | Sambalpur | Kalhandi | Koraput | Phulbani | Balangir | Bargah | Deogarh | Jagatsinghpur | Jajpur | Jharsuguda | Kendrapara | Malkangiri | Nayagarh | Rayagada | Sonepur | Balasore | Mayurbhanj | Keonjhar | Sundergarh
Politik
Bajrang Dal, ungdomsorganisation till Vishwa Hindu Parishad, har ett fäste i denna delstat. Biju Janata Dal har i koalition med Bharatiya Janata Party styrt delstaten sedan delstatsvalen 2000.
Ekonomi
Orissa har 90% av de indiska tillgångarna på krom, 70% av tillgångarna på bauxit och 24% av tillgångarna på stenkol. Ris utgör förnämsta sädesslaget, men därjämte odlas vete, många slags balj- och oljeväxter, hampa, tobak, bomull och sockerrör m.m.
Kultur
Större delen av befolkningen är hinduer (oriya, vilka talar oriya-språket); muslimerna och aboriginstammarna, som behållit sina ursprungliga religionsformer, utgör en mindre del.
Orissa är hinduernas heliga land. Längs södra stranden av Baitarani ligger en rad helgedomar, uppförda åt Shiva, och Jajpur ("offerstaden") är medelpunkten för Parvatis, Shivas gemåls, dyrkan. För övrigt är varje stad uppfylld med tempel, och varje by har sin helgedom. Men hinduernas nationella vördnad för heliga ställen har i århundraden varit koncentrerad på staden Puri, som är helgad åt Vishnu under benämningen Jagannath.
Historia
Orissa utgjorde förr ett eget kungarike, vars dynasti utgick omkring 1532, varefter Orissa efter ett halvt århundrades krig 1578 blev en provins i Mogulriket. Nominellt blev det brittiskt 1765, men faktiskt först 1803 efter marathernas besegrande.
Provinsen "Bihar and Orissa" bildades 1 april 1912 som ny provins (lieutenant-governorship) i kejsardömet Indien, sträckande sig från Nepal i norr till Madras i söder samt från den dåvarande provinsen Bengalen i öster till Förenade provinserna och Centralprovinserna i väster och omfattande de tre divisionerna Bihar, Chutia Nagpur och Orissa, som förut tillhört Bengalen. Ytarealen var 215 430 kvkm med en folkmängd om 34 490 084 invånare (1911) i det omedelbart brittiska området och 74 195 kvkm med 3 945 209 invånare (1911) i dithörande vasallstater. Bland vasallstaterna kan nämnas Daspalla, Athmallik, Athgarh och Baramba. Huvudstad var Patna.
Den sydligaste "divisionen" i ovannämnda provins, på innersta västra kusten av Bengaliska viken var under samma tid också kallad Orissa. Här fanns 35 662 kvkm med en folkmängd om 5 003 121 invånare (1901). Divisionen bestod av 5 distrikt: Cuttack, Puri, Balasore, Sambalpur och Angul. I bergstrakterna, mellan de brittiska distrikten och Centralprovinserna, låg ett tjugotal vasallstater, av vilka de viktigaste var Mayurbhanj, Keonjhar, Dhenkanal, Baud, Nayagarh, de fem 1905 från Centralprovinserna till Orissa förda Bamra, Rairakhol, Sonpur, Patna och Kalahandi samt två från Chutia Nagpur tagna: Gangpur och Bonai, med en sammanlagd areal av 72 636 kvkm och med 3 173 395 invånare (1901). Huvudstad var Cuttack.
Externa länkar
|
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).