F 18 Tullinge
Från Rilpedia
F 18 Tullinge |
|
---|---|
Officiellt namn: | Kungliga Södertörns Flygflottilj (1946-1973) Flygvapnets Södertörnsskolor (1974-1986) |
Ort: | Tullinge |
Grundad: | 1946 |
Nedlagd: | 1986 |
Flottiljchefer: | Björn Lindskog (1946-1949) Erik Raab (1949-1963) Dick Stenberg (1963-1966) Sven Alm (1966-1974) Klas Normelius (1974-1979) Artur Landare (1979-1981) Bernt Östh (1981-1984) Sture Erlandsson (1984-1986) |
Flygslag: | Jakt |
Huvudtyper: | J 22, J 28B, J 34, J 35B |
Övriga typer: | G 101, Sk 12, Sk 14, Sk 15, Sk 16, Sk 25, Sk 50, SK 60, J 28C, TP 87 |
F 18 Tullinge, eg. F 18 eller Södertörns flygflottilj, var en av Flygvapnets flygflottiljer. Den inrättades i Tullinge, Botkyrka kommun i de sydligaste delarna av Stockholms tätort och i Storstockholm under namnet Kungliga Södertörns Flygflottilj den 1 juli 1946. Den låg mellan Tullinge tätort och Lida friluftsgård.
Innehåll |
Bakgrund
Försvarsbeslutet 1942 förordade att en sjunde jaktflottilj skulle upprättas. Chefen för Flygvapnet föreslog då att man skulle använda krigsflygfält 40, beläget intill Rikstens gård, 5 km, från Tullinge järnvägsstation. Flygvapnet förvärvade marken av en släkting till Flygbaronen Carl Cederström.
AB Skånska Cement stod för de avsevärda markarbeten som krävdes, bland annat behövdes hela Mörtsjön fyllas igen. De första åren hade man tre grässtråk för start och landning. När J 28 kom i tjänst blev två av dessa stråk asfalterade. Den längsta banan, i riktning 06/24, blev 2 378 meter. Den andra, i riktning 15/33, var 1 803 meter. Båda var 45 meter breda.
Epoker
J 22-epoken 1946-1950
J 28-epoken 1950-1956
J 34-epoken 1956-1961
Flygvapnets första J 34 flögs hem till F 18 den 27 augusti 1955. Under våren 1956 hade 3. divisionen helt ersatt sina J 28 med J 34.
J 35-epoken 1961-1973
Huvudstadsjakten
I samband med avvecklingen av F 1 Hässlö, kom dess tredje divisionen Adam Gul 1981 att överföras till F 16 Uppsala, men med Tullinge som basering. Vid F 16 så fick divisionen även det nya namnet Petter Röd och det inofficiella namnet Kungliga Hufvudstadsjakten Divisionen flög J 35F och var verksam vid Tullinge tills den 27 juni 1985, då man gjorde en formationsflygning som avsked med flygrutten Tullinge - Stockholms slott - Ärna – Stockholm – Tullinge.[1]
Berghangarer
F 18 var den andra flygflottiljen efter F 9 Säve där man byggde en berghangar. Åren 1947-1949 byggdes den första delen av berghangaren och den togs i bruk 1950.[2] Under 50-talet sprängde man ut bergtunnlar för ettap 2 och 3 av berghangaren som låg betydligt djupare ner i berget, men dessa tunnlar kom aldrig att inredas. Tanken var att den gamla delen av berghangaren skulle förbindas med den nya delen vilket skulle kräva en hiss för flygplanen. Ett problem var även hur man skulle kunna öka skyddet från verkan av kärnvapen på den gamla delen av hangaren så att den skulle få ett skydd likvärdig den nya delen av hangaren. 1958 beslutade man att inte slutföra utbyggnaden av berghangaren då kostnaderna ansågs för stora och att utspridning av flygplanen i Bas 60 systemet gav betydligt bättre skydd mot kärnvapen.
STRIL
På flottiljens område fanns Luftförsvarscentralen för Luftförsvarssektor O 2, LFC Falken. Luftförsvarscentralen som var den andra som byggdes för STRIL 50-systemet inrymdes i kontorsdelen tillhörande den gamla delen av berghangaren på flottiljen och började användas hösten 1951. Den tekniska utrustningen hade dock provats, tillfälligt uppbyggd i F 13's gymnastiksal, under flygvapenövningen 1949.[2] Ovanpå bergen placerades en radarstation av typen PJ-21/F som innehöll spaningsradar PS-14/F och höjdmätningsradar PH-13/F, detta för att ge luftförsvarcentralen möjlighet att leda jaktplanens strid i närområdet. När sedan STRIL 60 ersatte STRIL 50 så slogs luftförsvarssektor O 2 och O 3 samman till sektor O 5 som kom att kontrolleras av av en nybyggd luftförsvarscentral i Bålsta, LFC Puman, så fick de gamla centralerna beteckningen Luftförsvarsundercentral.
På området fanns även STRILS där personal som skulle bemanna luftförsvarscentraler och radargruppcentraler utbildades i en omfattande simulatoranläggning. Ansvaret för STRILS överfördes till F 20 i Uppsala 1986 i samband med att F 18 lades ner, men då skolans simulator TAST för olika delar av STRIL 60 systemet ansågs vara för ålderstigna och ömtåliga för att kunna flyttas fick STRILS ligga kvar i Tullinge till 1994 då behovet av att utbilda personal för STRIL 60 hade fösvunnit och skolan flyttades till Uppsala.
Övrigt
Flottiljemblemet bestod av Stockholms läns vapen. Detta förekom ibland applicerat framför förarplatsen på båda sidor av flygplanskroppen.
Nedläggningen
F 18 lades ner helt som militärt förband 1986. Civilt flyg pågick dock på flygfältet ända fram till 1 oktober 2004, då Botkyrka Flygklubb avslutade flygepoken på Tullinge. Botkyrka Flygklubb sökte nya platser för flygverksamheten bland annat i Södertälje och Eskilstuna men kom sedermera att flytta till Stockholm-Barkarby flygplats där de gick samman med Barkarby Flygklubb.
Flottiljområdets efter nedläggningen
Efter nedläggningen har logementen i kasernerna byggts om till studentbostäder. Kanslihuset har blivit kontor. Officersmässen och underofficersmässen har blivit restauranger och affärer. Byggnaden som bland annat rymde de värnpliktigas och de civilanställdas matsal, och som på alla flottiljer därför kallades för "Stora matsalen", innehåller numera en liten affär. Hangaren för tekniskt underhåll (avdelning 6) är riven.
Delar av det före detta flygfältet används nu av Polisen och ett antal trafikskolor för utbildning i bil- och motorcykelkörning samt kursverksamhet inom hundlydnad. Skytteklubbar använder de närliggande skjutbanorna. Hela det före detta militära området kallas numera för Riksten Friluftsstad. Riksten skall bebyggas i flera etapper och totalt ska 2500 bostäder byggas samt en ny företagspark. Bostäderna kommer att fördelas mellan villor, bostadsrätter samt hyreslägenheter. Under 2008 pågår bebyggelse av etapp ett med cirka 300 bostäder i främst villor.
Delar av det gamla flygfältet används också årligen för Motorhistoriska marknaden, anordnat av MHS i slutet av juli varje år. Flygledartornet kommer att rivas som en del i det stora bostadsområdet som håller på att byggas. Totalt 2500 bostäder ska byggas i området kring flygledartornet och start/landningsbanorna.
Polisens helikopterflyg
Då Polisen började använda helikoptrar 1963 var de i huvudsak först baserade i Ostermans hangar på Bromma. Drygt tio år senare flyttade man tillsammans med dem till F 8 Barkarby där man tog över före detta stabsdivisionens hangar. Nästa flytt skedde 1998 till Tullinge där man flyttade in i Hangar 81 som sista åren fram till 1986 använts av Flygvapnets Sambandsflyg. Hangar 81, oftast kallad bara H 81, bestod egentligen av två separata hangarer sammanbyggda med en kontorsbyggnad. Polisen flyttade in i den södra delen som under 70-talet fungerat som intendenturförråd, men som efter flygvapnets flytt använts som hangar igen bland annat av Statens haverikommission.
Natten till 7 februari 2002 började det brinna i hangaren. När brandkåren anlände var södra delen helt övertänd. I branden totalförstördes polisens nyligen levererade första Eurocopter EC 135 P2, två av deras äldre Bell 206 Jet Ranger och en privat Cessna 172.
Polisens helikopterflyg flyttade därefter till Marinens Helikopterdivision på Berga.
Referenser
- ↑ Huvudstadsjakten Avläst 20 april 2009
- ↑ 2,0 2,1 Törnell, Bernt: Berghangarer, LAH Bunkertours, Nyköping [2008] (Svenska). ISBN 978-91-977297-1-0.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör F 18 Tullinge
- Riksten Friluftsstad om den nya stadsdelen
- Reportage om flygledartornet
|