Från Rilpedia

Krigshögskolan (KHS) var det namn som det tidigare Högre artilleriläroverket i Marieberg antog i november 1866.^[1][2] Högre artilleriläroverket, ursprungligen skapat för att utbilda officerare till artilleriet inom Sveriges armé hade 1832 öppnats även för andra truppslag. 1878 skedde en omorganisation, då den ditillsvarande Krigshögskolan delades upp i "nya" Krigshögskolan för högre officersutbildning inom armén och Artilleri- och ingenjörhögskolan för specialistutbildning inom arméns mer tekniskt orienterade truppslag. Initiativtagare till förändringen anses ha varit dåvarande översten, senare generalmajoren Hugo Raab, som var chef för Generalstaben.

Syftet med förändringen var att bedriva krigsvetenskaplig ubildning för blivande aspiranter i generalstabskåren, som redan hade genomgått grundläggande officersutbildning. Innehållet i utbildningen var högre militär undervisning samt språk- och ridundervisning åt ett antal officerare ur armén vilka antogs efter särskild inträdesprövning. Utbildningen var tvåårig. Under Krigshögskolans första år påbörjades utbildning varje år med jämnt ordningsnummer och omfattade 20-40 officerare per kurs. Från 1905 skedde intagning varje år, med 25 elever per kurs.

Krigshögskolan bestod till 1961, då den slogs ihop med svenska flygvapnets och svenska marinens motsvarande skolor och bildade Militärhögskolan, som idag är Försvarshögskolan.

Krigshögskolor från 1983

Beteckningen Krigshögskola (KHS) återupptogs senare som beteckning på den vidareutbildning på mellannivå för officerare som blev resultatet av att den nya befälsordningen (NBO) infördes 1983. Utbildningen skedde försvarsgrensvis och låg till grund för befordring till löjtnant och kapten, medan den grundläggande officersutbildningen skedde inom ramen för officershögskola (OHS). De olika krigshögskolorna fanns på följande platser:

• Armén: Karlberg
• Marinen: Berga
• Flygvapnet: Uppsala

I samband med reformer under 1990-talet slogs utbildningen vid OHS och KHS samman till försvarsmaktsgemensamma utbildningsenheter som kallas Militärhögskolan.

Källor

1. ↑ Nationalencyklopedin, band 11 (1993), s. 405, uppslagsordet Krigshögskolan
2. ↑ Ugglan, band 14 (1911), uppslagsordet Krigshögskolan

v • d • r Skolor inom Försvarsmakten Gemensamma Amröjskolan (AmröjS) • Fältarbetsskolan (FarbS) • Försvarshögskolan (FHS) • Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) • Försvarsmaktens Halmstadsskolor (FMHS) • Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) • Krigshögskolan (KHS) • Ledningsskolan (LedS) • Logistikskolan (LogS) • Markstridsskolan (MSS) • Militärhögskolan (MHS) • Militärhögskolan Karlberg (MHS K) • Militärhögskolan Halmstad (MHS H) • Militärhögskolan Östersund (MHS Ö) • Tolkskolan (TolkS) • Tolkskolan och underrättelseassistentskolan (TSUS) Armén Arméns Tekniska Skola (ATS) • Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) • Artilleriets Stridsskola (ArtSS) • Hemvärnets stridsskola (HvSS) • Luftvärnets Stridsskola (LvSS) • Stridsskola Mitt (SSM) • Stridsskola Nord (SSN) • Stridsskola Syd (SSS) Flygvapnet Flygvapnets flygskola (FlygS) • Krigsflygskolan (F 5) • Flygvapnets Halmstadsskolor (F 14) • Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) • Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) • Flygbasjägarskolan (FBJS) • Flygvapnets Väderskola (VÄDS) • Helikopterstridsskolan (HkpSS) • Luftstridsskolan (LSS) Marinen Amfibiestridsskolan (AmfSS) • Berga örlogsskolor (BÖS) • Karlskrona örlogsskolor (KÖS) • Kungliga Sjökrigsskolan • Kungliga Sjökrigshögskolan (KSHS) • Kustartilleriets stridskola (KAS) • Sjöstridsskolan (SSS) • Örlogsskolorna (ÖS)