Skellefteå

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Alhem)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Skellefteå
Siffrorna avser orten

●

Läge

64°45′N 20°59′O / 64.75, 20.983

Landskap

Västerbotten

Län

Västerbottens län

Kommun

Skellefteå kommun

Församling

Skellefteå S:t Olovs församling
Skellefteå landsförsamling

Folkmängd⁽²⁰⁰⁵⁾

32 425 invånare

Area⁽²⁰⁰⁵⁾

2 170 hektar

Befolknings- och arealfakta från SCB^[1] (uppdaterad 24 mars 2009)

Skellefteå är en tätort (stad, fv stapelstad) i Västerbotten och centralort i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Skellefteå ligger där Europaväg 4 möter Skellefteälven, cirka 15 km uppströms från Bottenviken och Skelleftehamn.

Historia

Se även Kronologisk lista över Skellefteås historia.

Ortnamnets ursprung

Ortnamnet Skellefteå, uttalas [schellefte'], skrevs 1327 Skelepht, men ursprunget är okänt. Möjligen kommer det inte från det lokala ånamnet (i det här fallet Skellefteälven) som de flesta andra namn på -eå gör, utan både stadens och älvens namn har troligtvis tidigt samiskt ursprung. Skellefteälvens översta del är dock Sieldutjokk i dalen Sielduvagge. På sydsamiska heter staden Skillehte eller Syöldete och på umesamiska Syöldate. Ett vanligt smeknamn bland invånarna är Schtaan. Andra som kan nämnas är Sch'ället eller Schélet. Ett gammalt finskt namn är Heletti och på Olaus Magnus karta Carta marina kallas staden Skellitta. Bland den nya generationens invånare kallas staden också ofta för Skelltown eller Skellhell.

Förhistoria

Karta över Skellefteå av Johan Larsson Tresk från 1648

Det är fastställt att människor fanns i trakten cirka 6000 f.Kr., och flera sten- och bronsåldersfynd har också hittats. Från 1300-talet och framåt finns skriftliga källor, där det bl a berättas att det 1419 fanns 60 hushåll i socknen. 1543 hade antalet stigit till 372, och då uppförs också den första stenkyrkan, vars sakristia fortfarande finns bevarad i Skellefteå landsförsamlings kyrka, Landskyrkan.

På 1500- och 1600-talen hade man planer på att anlägga en ny stad i Skellefte socken. När Piteå (som vid denna tidpunkt var beläget där dagens Öjebyn låg) brann ned år 1666, ville Piteås borgare anlägga en ny stad. Den skulle ligga omkring åtta mil söderut på Storkåge bys ägor (där samhället Kåge idag ligger), på grund av ortens naturligt djupa hamn. Den unge kungen, Karl XI, utfärdade också privilegier till den nya staden, vilken skulle heta Hedvigstad efter hans mor Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp. Piteås borgare ändrade sig dock i sista stunden och valde att istället återuppbygga Piteå på dess nuvarande läge, omkring en mil söderut närmare havet. Därmed skrinlagdes planerna på en ny stad mellan Piteå och Umeå.

Under den svenska stormaktstiden deltog de flesta män i krigen och bland annat slogs Skellefteå kompani ut helt två gånger. Det var änkorna efter alla soldater som fick dra det tunga lasset vid bygdens långsamma återhämtning i början av 1700-talet.

Stadens grundläggande

Mellan 1730 och 1862 utsynades 565 nybyggen i storsocknen. Därmed fick skelleftebygden den byastruktur som i stort sett var oförändrad fram till 1950-talet.

Bonnstan

Handeln med trävaror tog fart, och kravet på en stadsbildning i Skellefte älvdal ökade. På initiativ av kyrkoherden Nils Nordlander grundades Skellefteå på Norrböle bys ägor. Det var trots hårt motstånd från borgarna i Umeå och Piteå, vilka hade handelsrättigheterna, som Skellefteå fick stadsprivilegier 1845. Skellefteå är därmed en av Norrlandskustens yngre städer. Kyrkplatsen vid Skellefteå landsförsamlings kyrka är däremot en urgammal mötesplats, där den så kallade Bonnstan tidigt växte upp med mängder av kyrkstugor. Den gamla stan har tyvärr eldhärjats flera gånger.

Under 1900-talet

Detta korta avsnitt behöver utökas.

Under 1900-talet utvecklades Skellefteå till en viktig industristad, emedan det mesta av den äldre träbebyggelsen, bland annat det präktiga stadshuset i trä, gick i graven med efterkrigstidens stadsförnyelse och ersattes med modern bebyggelse. Under hösten 1980 blev Skellefteå säte för Västerbottensteatern.

Befolkning

Kommunen som helhet upplevde en minskning i befolkningsantal under 1990-talet främst på grund av utflyttning, men befolkningen har varit ganska konstant sedan 1970. Landsbygd och orter i kommunens yttre delar har dock drabbats av befolkningsminskning. Befolkningen är något äldre än genomsnittet för riket. Nu har befolkningsminskningen stannat av och kommunen har haft ca 72000 invånare i ett par år. Befolkningen i tätorten/staden Skellefteå uppgår till ca 35000. Inom ett cirkelområde med 1,5 mils radie i varje väderstreck från stadens centrum så uppgår befolkningen till ca 50000, då flera av de större tätorterna i kommunen finns nära staden, Ursviken (4000 inv), Skelleftehamn (3000 inv), Bergsbyn, Kåge, Ersmark mfl.

Näringsliv

Skellefteå är traditionellt en industristad men har sedan 1990-talet sett småföretag växa upp inom bland annat IT-branschen och en ökning av IT-bolag har skett i staden. Även storföretag som Ericsson och Tieto Enator har närvaro i staden. Den största privata arbetsgivaren är dock fortfarande gruvbolaget Boliden som producerar koppar, zink och guld. Två andra naturtillgångar som spelar stor roll i Skellefteå är skogen och vattenkraften i form av kommunala Skellefteå Kraft. Industrin har klarat den internationella konkurrensen väl genom att flytta uppåt i förädlingskedjan, exempelvis genom avancerade konstruktioner av limträ.

Kommunikationer

Skellefteå kommer förmodligen återigen att få persontrafik med järnväg om/när Norrbotniabanan byggs (under utredning). E4:an passerar genom staden. E4 går här igenom bebyggelsen i likhet med många andra städer efter Norrlandskusten. Andra viktiga vägar är Riksväg 95 ("Silvervägen"), med riktning mot Bodö (Norge), samt Länsväg 364, som går via bland annat Burträsk en bit in i landet mot Umeå. Länsväg 372 går genom stadens östra delar och passerar förorterna Bergsbyn, Ursviken och Skelleftehamn, innan vägen slutar vid Rönnskärsverken vid havet.

Persontrafik via tåg sker i dag via järnvägsstationen i Bastuträsk som ligger i grannkommunen Norsjö dit anslutningsbussar till och från Skellefteå busstation går. Tågtrafiken passerar även Jörn i Skellefteå kommun.

Skellefteå flygplats är närmaste flygplatsen och är belägen i Falmark cirka 20 km söder om Skellefteå.

Arkitektur och stadsbyggnad

Huvudartikel: Arkitektur och stadsbyggnad i Skellefteå

Stadshuset, Skellefteå (även känt som Brinken), byggt 1983

Stadens bebyggelse i 1800-talets början ligger öster om Boströmsbäcken och intill älven. I kärnan av vad som blev stad låg före första stadsplanens upprättande herrgården Hägglund, som kronolänsman och hovkamrer Nils Clausén byggt omkring 1830. Byggnaden låg en bit in på tomten i hörnet av nuvarande Nygatan/Stationsgatan, norr om den plats där nuvarande Stadshotellet ligger.

Utbildning

På Campus Skellefteå finns två universitet, Luleå tekniska universitet samt Umeå universitet. Här finns även Vux-verksamhet och Kvalificerad yrkesutbildning (KY).

I Skellefteå finns fem gymnasieskolor: Balderskolan, Anderstorpsskolan, Kaplanskolan, friskolan John Bauer-gymnasiet samt friskolan Thorén Business School. I Burträsk, cirka 40 km söder om Skellefteå, finns även ett Naturbruksgymnasium.

Kultur

Skellefteå museum är en del av Nordanå kulturcentrum

Västerbottensteatern, samägd av kommunen och landstinget, är placerad i Skellefteå. I samma område, Nordanå, ligger Skellefteå museum. Den lokala konstnärinnan Anna Nordlander har gett namn åt ett annat museum med kvinnliga konstnärer. Den frisinnat liberala dagstidningen Norra Västerbotten, grundad 1911, har Skellefteå som utgivningsort. Upplagan är 27 500 (2007).

Under 1990-talet och senare har Skellefteå utmärkt sig som en musikstad med bland annat rockband som Wannadies, This Perfect Day, Hardy Nilsson, A Shrine, Vintersorg och Sahara Hotnights (ursprungligen från Robertsfors, men fick sitt genombrott när de verkade i Skellefteå). Flera av dessa har släppt skivor på skivbolaget A West Side Fabrication, med sin bas i Skellefteå.

Identifikationer

Skellefteå kallas ofta "Guldstaden"; detta på grund av Boliden ABs långvariga verksamhet i området, samt att det berömda Skelleftefältet är ett av världens mineralrikaste. Kommunens helägda kraftbolag, Skellefteå Kraft är det näst största svenskägda kraftbolaget (efter Vattenfall AB) och det fjärde största bland svenska och utländska bolag.

Musik och idrott, bland annat ishockey, har präglat staden. Skellefteå AIK Hockey är en av stadens stoltheter och spelar från och med säsongen 2006/07 i Elitserien, efter 16 år i division 1/Allsvenskan. Skellefteå har ett antal tillfällen anordnat längdskidSM med den senaste mästerskapsveckan i mars 2004. Skellefteå med omnejd har haft skidåkare som under tidigare decennier tagit SMguld både individuellt och i stafett. Skellefteå har varit värd för ett flertal stora idrottsturneringar i olika idrotter. Under sommarhalvåret är några begivenheter gratisfestivalen Trästockfestivalen på Nordanåområdet och Stadsfesten.

Stadsdelar

Huvudartikel: Lista över stadsdelar i Skellefteå

Skellefteå är indelat i 26 stadsdelar.^{[Ifrågasatt uppgift]}

Sport och fritid

Skellefteå har ett stort utbud av fritidsaktiviteter, med stor variation inom t.ex. kampsport, som i Skellefteå är mycket populär. Däribland klubbar i t.ex. Karate, Taekwondo, Hapkido, Naginata, Jodo, Kendo, Iaido mfl.

Andreas Hadelöv i Skellefteå AIK

Schackklubben har även bra beläggning och attraherar alla åldersgrupper, även pensionärer.

Konståkning kan man utöva i föreningen Skellefteå Konståkning.

Föreningen Skellefteå AIK innefattar en rad olika idrotter, med ishockeyn som den största, där man för närvarande spelar i Elitserien.

Tre fotbollsklubbar gick inför säsongen 2006 ihop och bildade Skellefteå FF, och spelar från 2009 i herrarnas division 1.

Sunnanå SK spelar i damallsvenskan och vann SM-guld åren 1980 och 1982.

Skidklubben Skellefteå SK har bred verksamhet i staden. Ortens längdskidåkare har tagit SM-guld vid olika tillfällen under 1900-talet. Bla 4 SM-guld i stafett under 1970-talet. Skellefteå har stått som värd för Längdskid-SM vid ett flertal tillfällen. De senaste mästerskapen i Skellefteå var stora SM-veckan 1988 och 2004 och SM 5-mil och 3- mil 1998. Vintern 2008 har en deltävling i Svenska cupen arrangerats här. På Vitberget anordnas vintertid ett avgiftsbaserat konstsnöspår för längdskidåkning sedan vintern 07/08. Det mätte då ca 2,3 km. Men längden på det spåret ska utökas till kommande vinter.