Skelleftefältet
Från Rilpedia
Skelleftefältet, ett av världens mineralrikaste områden med mycket gynsamma förhållanden för gruvbrytning. Fältet är beläget i norra Västerbottens län från Skellefteå och längs Skellefteälven c:a 150-200km västerut.
28 gruvor har öppnats sedan gruvdriften kom igång. I området finns det i dag fem gruvor, dessa ligger i; Kristineberg, Petiknäs, Renström, Maurliden samt Storlidengruvan i Lainejaur. Gruv- och smältverksföretaget Boliden AB äger alla gruvor förutom Storlidengruvan, här har man dock totalentreprenad.
Innehåll |
Geologi
Skelleftefältet är ett sulfidmalmsrikt område med cirka 1,9 miljarder år gamla suprakrustalbergarter, dvs bergartsbildningar som avsatts på jordytan, i det här fallet sura till intermediära vulkaniter samt sedimentbergarter.
I alla väderstreck utom norr inramas Skelleftefältet av gnejs- och granitområden medan det i norr gränsar till Arvidsjaurfältet som domineras av vulkaniska bergarter. Ur genetisk synpunkt är malmerna närmast att likna vid malmer av kurokotyp.
Historia
1920 fann man ett värdefullt malmområde i Boliden, som ligger i det sulfidmalmsrika Skelleftefältet. Malmbrytning påbörjades 1924 från ett dagbrott och detta kom att vara starten för det världskända gruv- och smältverksföretaget Boliden AB.
I dag sker ständigt nya prospekteringar i området och nya gruvor planeras. Det skall även undersökas om det kan finnas diamant i området, vilket är fullkomligt grundlöst då diamanter inte förekommer i så unga geologiska formationer.
Linbanan
Den linbana som tidigare varit använd för malmtransport i Skelleftefältet mellan gruvan i Kristineberg och anrikningsverket i Boliden kallas också Världens längsta linbana. Den 14 april 1943 invigdes malmlinbanan och den 9 januari 1987 gick sista malmkorgen från Kristineberg till Boliden. 1989 gick premiärturen för turisttrafik mellan Örträsk och Mensträsk, en sträcka på 13,6 km.
Gruvor
- Adakfältet 1946-1976, koppar
- Bjurfors 1942-1947, koppar
- Bolidengruvan 1924-1967, guld, koppar, silver, bly
- Björkdalsgruvan
- Brännmyrangruvan
- Hornträsk 1987-91, koppar, zink
- Kankberg 1966-1997, koppar, zink, bly, guld och silver
- Kedträskgruvan 1989-1991, 1998-2000, koppar, zink, bly, silver och guld
- Kimheden 1967-69, 74-75
- Kristinebergsfältet
- Lainejaur 1941-1945, nickel
- Lindsköldsgruvan
- Långdalsgruvorna 1967-1997, koppar, zink, bly, guld och silver
- Långselegruvan 1957-1990, koppar, zink, bly, guld och silver
- Maurliden
- Näslidengruvan 1970-1989, koppar, zink, guld och silver
- Petiknäs
- Rakkejaur 1966-1970, koppar, zink, svavel
- Renströmgruvan
- Rävliden 1941-1988, koppar, zink
- Rävlidmyran 1950-1988, koppar, zink, bly, silver och guld
- Rudtjebäcken 1950-1976, koppar, zink
- Storlidengruvan
- Uddengruvan 1972-1991, koppar, zink. bly, guld och silver
- Varuträsk 1938-1947, litium-haltig pegmatit
- Ö Högkulla 1951-1960, zink, silver
- Åkerberg
- Åkulla Västra 1947-1960, koppar, guld och silver
- Åkulla Östra
- Åsengruvan 1970-1993, koppar, zink, guld och silver
