Bangladesh
Från Rilpedia
| গণপ্রজাতন্ত্রী বাংলাদেশ (Ganaprajātantrī Bānglādesh) |
|||||
|
|||||
| Valspråk: | |||||
| Nationalsång: Amar Sonar Bangla | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Dhaka (Dacca) 23.7°N, 90.375°E
|
||||
| Största stad | Dhaka (Dacca) | ||||
| Officiellt språk | bengali | ||||
| Statsskick President Premiärminister |
parlamentarisk republik Zillur Rahman Sheikh Hasina Wajed |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Pakistan 26 mars 1971 16 december 1971 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
144 000 km² (92:e) 7,0% |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
147 365 352 (7:e) 1 002 inv/km² (6:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2004) $ 2756 mrd (53:e) $ 2000 USD |
||||
| Valuta | taka (BDT) |
||||
| Tidszon | UTC+6 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Keokradong 1230 m ö.h. - km² - km |
||||
| Nationaldag | 16 december | ||||
| Landskod | BD, BGD | ||||
| Landsnummer | 880 | ||||
Bangladesh är en republik i Sydasien vid Bengaliska viken, mellan Indien och Burma.
Bangladesh utgör östra delen av den historiska indiska provinsen Bengalen, och kallades fram till 1971, när landet fortfarande var en provins i Pakistan, för Östpakistan. Bangladesh är ett bengaliskt ord som betyder "Bengalens land".
Innehåll |
Historia
Bengalen blev som en delvis muslimsk provins fick sin början på 1200-talet, när de första muslimska krigsherrarna erövrade området. I slutet av 1400-talet anlände de första europeiska handelsmännen. Under mogulriket blev Bengalen en välmående del av riket genom handel och industri, delvis på grundval av de affärer som gjordes med européerna. Efter 1707 förlorade stormogulerna alltmer av sitt inflytande, och efter slaget i Plassey hade britterna lyckats ta den politiska kontrollen över Bengalen.
Vid självständigheten från britterna 1947 blev den muslimska östra delen av Bengalen en provins i den nybildade muslimska staten Pakistan. På grund av det förtryck som bengalerna menade sig vara utsatta för av den punjabidominerade regeringen i Pakistan röstade man fram ett separatistparti (Awamiförbundet) som helt dominerande parti i Östpakistan i valen 1970.
Pakistan delades 1971, då Östpakistan bröt sig ur förbundsstaten och bildade republiken Bangladesh. Bengalerna i Östpakistan ansåg att Västpakistan exploaterade den östra landsdelen, och i början av 1971 gjorde de uppror, vilket ledde till häftiga strider. Revolten slogs ner av regeringsstyrkor, och nära sex miljoner människor flydde från Östpakistan till Indien. Indien protesterade mot den ekonomiska bördan och anklagade Pakistan för brutalitet. Pakistan å sin sida kritiserade Indien för att det blandade sig i landets inre angelägenheter. Krig bröt ut mellan de båda länderna, indiska trupper intog Östpakistan, som snabbt blev en självständig stat med namnet Bangladesh.
Slutligen nåddes under hösten 1971 full självständighet för den nya stat som tog sig namnet Bangladesh ("det fria Bengalen"), under schejk Mujibur Rahman, som dock inte blev den nya statens president, utan blev dess premiärminister. 1974 erkändes Bangladesh av Pakistan, vars ledare Ali Bhutto besökte landet senare samma år som tecken på att relationerna normaliserats. Samma år drabbades landets bräckliga ekonomi av ett förödande slag. Efter en översvämmningskatastrof av stora mått följde hungersnöd och tilltagande anarki. 1975 antogs en ny författning enligt vilken Mujibur Rahman blev president. Samtidigt infördes enpartisystem. I augusti 1975 dödades presidenten och hans familj i en militärkupp ledd av en grupp höger-officerare. Två år av kaos med flera militärkupper följde. Den politiska stabiliserades sedan general Ziaur Rahman utsetts till president 1977. Oppositionspartier blev åter tillåtna, och parlamentsval ägde rum 1979, vilka resulterade i en civil regering. Presidenten förblev dock den tyngsta maktfaktorn. Efter en god skörd 1978 förbättrades ekonomin något, men landet har stora svårigheter att försörja sin stora befolkning och förblir ett av Asiens fattigaste.
Geografi
Landet består till allra största del av det delta som bildas av de stora floderna Ganges och Brahmaputra vid Bengaliska viken och där kustlinjen till stor del består av de träskmarker som kallas Sundarbans, där för övrigt den bengaliska tigern fortfarande lever. Deltat är oerhört tättbefolkat, vilket möjliggörs av att marken också är fantastiskt bördig. Ett ständigt återkommande problem är dock de stora översvämningarna, som regelbundet tar många människoliv och lämnar många människor utan tak över huvudet.
Dhaka är huvudstad och största stad i Bangladesh. Andra större städer är Chittagong, Khulna, Rajshahi, Barisal och Sylhet. Dessa städer väljer en borgmästare istället för ordförande. Borgmästare och ordförande väljs vart femte år.
Klimat
Bangladesh har ett tropiskt klimat, med milda vintrar från oktober till mars och varma, fuktiga somrar mellan mars och juni. Mellan juni och oktober varar monsun-säsongen då årets största regnmängder faller. Naturkatastrofer, såsom översvämningar, tropiska cykloner, tromber och Bores inträffar nästan varje år. Detta i kombination med avskogning och erosion kan ge förödande konsekvenser.
I november 2007 dog över 2300 människor i cyklonen Sidr, som drabbade stora delar av landet.
Politik
I likhet med i Indien har presidenten i huvudsak ceremoniella arbetsuppgifter, och den verkliga politiska makten finns hos premiärministern. Premiärministern måste ha parlamentets förtroende.
Enkammarparlamentet heter Jatiya Sangsad ("Nationens hus"), och har 300 ledamöter som väljs för mandatperioder på 5 år genom majoritetsval i enmansvalkretsar. 30 av dessa mandat är reserverade för kvinnor.
Administrativ indelning
Bangladesh är indelat i sex administrativa provinser[1] (på bengali kallade "bibhag"). Provinsernas namn är liktydiga med huvudorternas namn:
- Barisal (বরিশাল)
- Chittagong (চট্টগ্রাম)
- Dhaka (ঢাকা)
- Khulna (খুলনা)
- Rajshahi (রাজশাহী)
- Sylhet (সিলেট)
Provinserna delas i sin tur in i administrativa distrikt som kallas zila. Det finns 64 distrikt i Bangladesh, som vidare delas in i mindre administrativa områden som kallas thana ("polisstationer") och upazila ("underdistrikt"). Området inom polisstationerna, förutom när det gäller storstadsområden, delas ytterligare in i flera unioner, och varje union består av flera byar. I storstadsområdena delas polisstationerna in i valområden, som vidare delas in i mahallas. I unionerna och valdistrikten väljs en ordförande och ett antal medlemmar i direkta val. 1997 reserverades tre av tolv säten i varje union till kvinnliga kandidater.[2]
Ekonomi
Bangladesh är ett fattigt land, men utvecklas i allt snabbare takt till en stat med stabilare ekonomi. Ur ett ekonomiskt perspektiv är landet dock mycket överbefolkat. Mer än hälften av BNP härrör från servicesektorn, medan två tredjedelar av de yrkesverksamma sysselsätts inom jordbruketc. Servicesektorn utgör konfektionsindustrier, juteindustrier, livsmedelindustrier, statliga jobb etc, dock utgör servicesektorn i helhet en liten del av människors sysselsättning. Merparten av befolkningen är sysselsatta med jordbruk. En stor del av landytan är prospekterat för jordbruk och för andra ändamål. Det människors f¨år ut av jordbruket används till eget bruk, och en liten del går till industrierna beroende på den enskilda människans behov.
Trafik
Vägnätet i Bangladesh är i dåligt skick på grund av de många översvämningarna. Av cirka 223 000 km väg som finns i landet är bara 15,7 % (35 000 km) asfalterad. Alla järnvägar har en sammanräknad längd av 2706 km (värde från 2005). Det finns tre internationella flygplatser (Dhaka, Chittagong och Sylhet) och två större hamnar (Chittagong, Mongla). Bangladeshs nationella flygbolag heter BIMAN.
Demografi
Uppskattningar under senare år av Bangladeshs befolkning har varierat mellan 142 och 159 miljoner invånare, vilket gör det till världens sjunde största land sett till befolkningen. Landet har en extremt hög befolkningstäthet på grund av dess relativt lilla yta på 144 000 kvadratkilometer. Utöver ett par stadsstater har Bangladesh världens högsta befolkningstäthet[3] Landets befolkningsökning var bland de högsta i världen under 1960- och 1970-talen, då befolkningen växte från 50 till 90 miljoner, men tillväxten minskade under 1980-talet då preventivmedel introducerades i landet. Under 1990-talet skedde en mycket snabb minskning av familjestorlek.[4] Befolkningen är relativt ung, åldersgruppen 0-25 utgör 60% av landets befolkning, medan bara 3% är 65 eller äldre. Medellivslängden är 63 år för både män och kvinnor.[5]
Den största etniska gruppen i Bangladesh är bengaler, som utgör ungefär 98% av befolkningen. Resterande är främst biharier och lokala stammar.
Det officiella och mest använda språket i landet är bengali[6], ett indoariskt språk med ursprung i sanskrit, språket skrivs med bengalitecken. Engelska är andraspråk hos medel- och överklassen.[7] och vid högre utbildning. Sedan 1987 används enligt lag bengali för all officiell korrespondens förutom då mottagaren är utländsk.[7]
Hälso- och utvecklingsnivåerna har ökat nyligen då fattigdomen minskat. De flesta av invånarna bor på landsbygden och försörjer sig av jordbruk för eget bruk. Vanliga hälsoproblem är grundvattenföroreningar och sjukdomar såsom malaria. Läskunnigheten är ungefär 41%.[8] Det är stor skillnad mellan könen dock, läskunnigheten hos män ligger på 50% och hos kvinnor på 31%, enligt UNICEF:s uppskattning från 2004.[9] Läskunnigheten har ökat tack vare många olika program som introducerats i landet, bland de mest framgångsrika är Mat och utbildning-programmet som introducerades 1993,[10] och ett stipendieprogram för kvinnor.[11]
De två huvudsakliga religionerna i landet är islam (89,7%) och hinduism (9,2%).[12] Ungefär 96% av muslimerna är sunni medan något över 3% är shia och resterande är ahmadiyya. Övriga religioner inkluderar buddhism (0,7%), kristendom (0,3%) och animism (0,1%). Bangladesh är efter Indonesien, Indien och Pakistan det land i världen med störst muslimsk befolkning.
Kultur
Filmindustrin i Bangladesh har sitt centrum i huvudstaden Dhaka. Före Indiens delning 1947 producerades filmer på Bangladeshs språk bengaliska i Calcutta. Filmerna liknar huvudsakligen andra sydostasiatiska filmer med sång- och dansavsnitt. Kända regissörer från Bangladesh är Zahir Raihan, Alamgir Kabir, Humayun Ahmed, Tanvir Mokammel och Tareque Masud. Antalet inspelade filmer ökade mellan 1975 och 2005 från 34 till 102.[13]
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Noter
- ↑ Landguiden-Bangladesh, Utrikespolitiska Institutet, 2003.
- ↑ Local Government Act, No. 20, 1997.
- ↑ ”Countries of the World (by highest population density)” (på English). WorldAtlus.com. February 2006. http://www.worldatlas.com/aatlas/populations/ctydensityh.htm. Läst 2007-11-30.
- ↑ ”Bangladesh Miricle” (på English). [1]. February 2006. http://www.gapminder.org/videos/gapcasts/gapcast-5-bangladesh-miracle/.
- ↑ ”World Health Report 2005”. World Health Organization. http://www.who.int/whr/2005/en/.
- ↑ Constitution of Bangladesh, Part I, Article 5.
- ↑ 7,0 7,1 S. M. Mehdi Hasan, Condition of English in Bangladesh: Second Language or Foreign Language. Retrieved 17 July 2007.
- ↑ ”2005 Human Development Report”. UNDP. http://hdr.undp.org/statistics/data/countries.cfm?c=BGD.
- ↑ UNICEF: Bangladesh Statistics.
- ↑ Ahmed, A; C del Nino (2002). The food for education programme in Bangladesh: An evaluation of its impact on educational attainment and food security, FCND DP No. 138. International Food Policy Research Institute.
- ↑ Khandker, S; M Pitt, N Fuwa (2003). Subsidy to Promote Girls’ Secondary Education: the Female Stipend Program in Bangladesh. World Bank, Washington, DC.
- ↑ Bangladesh Bureau of Educational Information and Statistics
- ↑ världsfilmstatistik, Screen Digest, juni 2006, s. 205–207 (läsd 15 juni 2007)
Externa länkar
- Bangladeshiska regeringens officiella webbplats
- Wikimedia Commons har media som rör Bangladesh
|
||||||||
|
|||||||
