Helsingborgs kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 56°2′N 12°45′O / 56.033, 12.75

Helsingborgs kommun
Helsingborgs kommunvapen
Helsingborgs kommunvapen
Län Skåne län
Landskap Skåne
Domsaga Helsingborgs domsaga
Centralort Helsingborg
Helsingborgs kommun i Skåne län
Folkmängd
 • Totalt
9:e av 290
127 040 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
227:e av 290
347,23 km²
346,25 km²
0,98 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
20:e av 290
366 invånare/km²
Kommunkod 1283
Webbplats www.helsingborg.se
Slogan Den goda staden med delaktighet för alla
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]

Helsingborgs kommun är en kommun i västra Skåne län. Kommunen skriver namnet som Helsingborgs stad i de fall där det är juridiskt gångbart.

Innehåll

Administrativ historik

När kommunalförfattningarna trädde i kraft år 1863 fanns inom kommunens nuvarande område, förutom Helsingborgs stad, femton socknar. I stadens närområde bildades ett antal municipalsamhällen omkring sekelskiftet 1900. År 1907 inkorporeradels en del av Helsingsborgs landskommun med Helsingborgs stad, varvid Helsingborgs landsförsamlings municipalsamhälle upplöstes. År 1912 anpassades stadens namn till nystavningens principer genom att stavningen ändrades till Hälsingborg. År 1918 införlivades resten av Hälsingborgs landskommun samt Raus kommun, varvid municipalsamhällena Råå, Ramlösa (även benämnt Köpinge) och Raus plantering upplöstes.

Vid den landsomfattande kommunreformen 1952 bildades i Hälsingborgs omgivning "storkommunerna" Kattarp (av tidigare kommuner Kattarp och Välinge), Ödåkra (av tidigare kommuner Allerum och Fleninge), Mörarp (av tidigare kommuner Frillestad, Hässlunda, Kropp, Mörarp och Välluv) samt Vallåkra av tidigare kommuner Bårslöv, Fjärestad, Kvistofta och Ottarp.

Nästa kommunreform 1971 innebar att Helsingborgs kommun bildades av Hälsingborgs stad och de fyra år 1952 bildade landskommunerna. Samtidigt ändrades stavningen åter till Helsingborg.

Helsingborg är i dag en av de tretton svenska kommuner som sedan en tid tillbaka använder benämningen stad om sig själv.

Något speciellt i Helsingborgs administrativa historik är att kommunalråden i den tidigare stadskommunen hade en annan titel. De benämndes nämligen kollegieråd under åren 1957-1971. Jämför artikeln om kommunalråd.

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med en krenelerad kärna med en spetsig med ett utböjt kors krönt tornhuv, allt rött.

Vapenfastställelse av Kungl. Maj:t har skett två gånger, 1916 och 1946. Vid båda tillfällena diskuterades hur man omtolkar ett sigill till ett heraldiskt vapen. Sigillet, som är utgångspunkt för vapnet, är från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Helsingborgs Kommun
År Invånare
1810
  
12 307
1850
  
21 185
1900
  
49 112
1950
  
86 195
1970
  
100 396
1980
  
101 956
1990
  
109 267
2000
  
117 737
2008
  
126 754
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.


Tätorter

Det finns 15 tätorter i Helsingborgs kommun. En mindre del av tätorten Viken ligger också i kommunen, men den tätorten ligger till största delen i Höganäs kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Helsingborg 91 457
2 Ödåkra 4 771
3 Rydebäck 4 485
4 Hittarp-Laröd 3 837
5 Påarp 2 728
6 Bårslöv 2 682
7 Mörarp 1 744
8 Gantofta 1 387
9 Kattarp 706
10 Allerum 628
11 Vallåkra 594
12 Domsten 566
13 Hasslarp 447
14 Tånga och Rögle 230
15 Utvälinge 213

En mindre del av Rydebäck ligger i Landskrona kommun.

Småorter

Det finns 13 småorter i Helsingborgs kommun.

I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2005.

# Småort Befolkning
1 Fleninge 180
2 Görarp 110
3 Väla by 99
4 Hjortshög 87
5 Östra Ramlösa 86
6 Kvistofta 77
7 Välinge 68
8 Fjärestad 62
9 Hässlunda 59
10 Grå Läge 56
11 Magnihill och Lydestad 54
12 Norra Vallåkra 51
13 Kvistofta kyrka 50

Församlingar

Politik

Helsingborgs rådhus.

Mandatperiod 2002 - 2006

Den politiska fråga som har fått stå i fokus i den politiska debatten i Helsingborg måste anses vara skolfrågan. Detta då det största partiet i Helsingborg, socialdemokraterna, hade en omfattande intern falangstrid under året 2003 och året 2004 mellan de som ansåg att man kunde rädda de kommunala skolor som stadens bildningsnämnd - där socialdemokratiska och moderata nämndemännen samarbetade - ville lägga ner och de som ville lägga ner de berörda kommunala skolorna. Bland dem som ville lägga ner skolorna fanns bland annat kommunalrådet Tomas Nordström (s) och bildningsnämndens ordförande Christel Håkansson (s). Motståndarna, som fanns i stadens Norra S-förening, var Rune Rune Celvinsson (lärare) och [Rolf Andersson], kallad Röde Rolf före detta ordförande i LO-sektionen och kusin till EU-parlamentarikern Jan Andersson. Även stadens SSU-förening valde på sitt årsmöte att ställa sig mot nerläggningarna och anordnade demonstrationer och skickade in insändare till Helsingborgs Dagblad mot nedläggningarna. Det var också flera andra stora viktiga frågor som gjorde att väljarna ratade Socialdemokraterna i valet 2006. ”Särskilt i Kullavägsfrågan och skolfrågan hade stor betydelse till valförlusten. Rolf Andersson i Norra S-föreningen kämpade mot skolnedledningar samt att Nya Kullavägen skulle bli en ny genomfartsled mitt i ett bostadsområde.” Ett resultat som man kan vänta efter en politik som gått på tvärs mot Helsingborgarna mening. I nästan alla viktiga trafik- och byggärende har man kört över de berörda, t.ex. bygget vid: Bastiljonen, Laröd, macken vid Hamilton, Kullavägsfrågan, Kopparmöllegatan och agerandet och planerna om Karantänen – Gröningen - Kallis - Ångfärjestationen. S minskade sin röstandel med: I kommunen 7,1 % (tappade 19 % av S-väljarna) På V.Berga minskade S med hela 14,7 % (tappade 27,5 % av S-väljarna) På Ringstorp med 13,1 % (tappade 26,5 % av S-väljarna) Här kan man se att det sämsta resultatet var på norr där Socialdemokraterna körde över sin egen S-förening.

Mandatperiod 2006 - 2010

I valet 2006 utropades den borgerliga alliansen till segrare, dock utan eget mandat då man bara fick 30 av de 65 mandaten, och 33 krävs för majoritet. Man öppnade för samarbete med antingen Sveriges pensionärers intresseparti (spi) eller miljöpartiet (mp), som båda fick tre mandat var, och valet föll slutligen på (spi)[2]. Sverigedemokraterna fördubblade sitt mandatantal från tre till sex i valet, men alla de övriga partierna har avvisat alla möjligheter för samarbete med partiet.


Valresultat 2006

Kd M Fp C Spi SD HgbP Mp S V
Procent 4,4%
-2,3%
29,1%
+6,2%
8,8%
-3,0%
3,1%
+1,0%
4,0%
+1,2%
9,6%
+5,2%
1,5%
±0%
4,9%
+1,5%
30,8%
-7,1%
3,3%
-2,1%
Mandat 3
-2
19
+2
6
-1
2
+2
3
+3
6
+3

3
+1
22
-5
1
-3

Mandatfördelning de fem senaste valen

År KD M FP C SPI SD HVN Fram MP S V Grafisk presentation
1991 4 18 8 2 2 - 2 2 2 23 2 Styrande:
Opposition:
1994 - 20 5 2 2 - - - 3 32 1 Styrande:
Opposition:
1998 4 19 4 - 6 - - - 3 22 7 Styrande:
Opposition:
2002 5 17 7 - - 3 - - 2 27 4 Styrande:
Opposition:
2006 3 19 6 2 3 6 - - 3 22 1 Styrande:
Opposition:
Kd = Kristdemokraterna, M = Moderata samlingspartiet, Fp = Folkpartiet liberalerna, C = Centerpartiet, Spi = Sveriges pensionärers intresseparti, SD = Sverigedemokraterna,
HVN = Helsingborgs väl/Ny demokrati, Fram = Framstegspartiet, Mp = Miljöpartiet, S = Socialdemokratiska arbetarepartiet, V = Vänsterpartiet.

Länkar till de politiska partierna i staden

Vänorter

Gamla staden i Dubrovnik

Helsingborg och Helsingör var först med att införa vänorter i dess moderna betydelse, 1838.[3] 1849 möttes sedan representanter ifrån både Helsingör och Helsingborg ute på det isbelagda Öresund för att skriva under dokumenten om vänort.

Syftet med vänorterna är enligt Helsingborgs stad att utbyta erfarenheter och genomföra gemensamma projekt.

Helsingborgs vänorter:

Mall:Landsdata Danmark Helsingör, Danmark
Mall:Landsdata Estland Pärnu, Estland
Mall:Landsdata Kroatien Dubrovnik, Kroatien
Mall:Landsdata USA Alexandria, USA

Se även

Externa länkar

Källor

  1. ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009. 
  2. Tillsammans med SPI bildade man den borgerliga Femlövern. Femklöver ska styra Helsingborg, Helsingborgs Dagblads nätupplaga, 16/10 2006.
  3. Helsingborgs stad: Ministatistik Helsingborg, nr 11:2007


Personliga verktyg