Från Rilpedia

Blekinge kustbana
Öresundståg av typen X32 i Sölvesborg -- Foto: Daniel Hougaard - Danne-Boy
Allmänt
Plats	Sverige
Ändstationer	Kristianstad–Karlskrona
Anslutande järnvägslinjer	Åhusbanan Skånebanan Kust till kustbanan Karlskrona hamn
Organisation
Invigd	1890
Ägare	Staten
Banoperatör	Banverket
Trafikoperatör	DSB First(Sydtaxan gäller) Green Cargo
Tekniska fakta
Längd	130 kilometer
Antal spår	enkelspår med mötesspår
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största lutning	20,3 ‰
ATC	Ja
Fjärrblockering	Ja
Högsta tillåtna hastighet	160 km/h
Elektrifierad	under 2005-2007
Tekniska fakta hämtade från järnväg.net. Om inget annat anges i linjekartan nedan så är det möjligt att mötas på samtliga stationer
Linjekarta
Skånebanan, tågen fortsätter/kommer från denna sträcka 100x20px 0 Åhusbanan / Kristianstad C 1 Kristianstad godsbangård, mötesspår 10 Fjälkinge, mötesspår 22 Bromölla gamla station, numera mötesstation 23 Bromölla   godsspår till Nymölla 30 Sölvesborg 43 Sandbäck, mötesspår 53 Mörrum Bro över Mörrumsån   Vekerum, godsspår till Mörrums bruk   Triangelspår för godståg mot Stillerydhamnen   Godsspår till Aarhus Karlshamn 62 Karlshamn Pengabergettunneln (567 m) 74 Åryd, mötesspår under planering 83 Bräkne-Hoby 100 Ronneby 117 Nättraby, mötesspår   Kust till kustbanan 125 anslutning Kust till kustbanan och till Karlskrona hamn 127 Bergåsa ej möjlighet för tåg att mötas 100x20px 130 Karlskrona C

Denna artikel syftar på Blekinge kustbana i Sverige, för fler betydelser; se Kustbanan (olika betydelser).

---

Blekinge kustbana, elektrifierad järnvägsförbindelse som går mellan Kristianstad och Karlskrona. Sträckan är 120 kilometer lång.

Innehåll 1 Historia 1.1 Nya tåg 1.2 Upprustning och nedgång 1.3 Olyckan i Nosaby 2 Elektrifieringen 2.1 Ökat resande på Kustbanan 2.2 Förseningar 3 Pågatåg i Blekinge? 4 Stationer längs Blekinge kustbana 4.1 Med uppehåll för persontrafik 4.2 Ej uppehåll för persontrafik 5 Referenser 5.1 Noter 5.2 Källor 6 Externa länkar

Historia

Banan byggdes från början av flera olika järnvägsbolag som smalspåriga banor längs kusten; situationen kan jämföras med Västkustbanan där flera olika bolag byggde enskilda sträckor innan de slogs samman under namnet Blekinge kustbanor. I Blekinge satsade man väldigt hårt på banan och i början av 1900-talet fanns det rent av restaurantvagnar på banan vilket var en ovanlighet för att vara en smalspårsbana. Spåret var av den tämligen ovanliga spårvidden 1067mm, samma som Karlshamn-Vislanda-Bolmens järnväg (KVBJ) och Halmstad-Bolmens järnväg (HBJ). Blekinge kustbanor och dessa två järnvägar band alltså samman Sveriges öst- och västkust.

De banor som uppgick i Blekinge kustbanor var Sölvesborg-Kristianstads Järnväg (SCJ), Västra Blekinge Järnvägar (WBlJ) och Mellersta Blekinge Järnväg (MBlJ). 1927 köptes Bredåkra-Tingsryds Järnväg (BTJ) upp. Den äldsta av dessa var SCJ vilken började med trafik 1874. Under 1900-talets första decennier slogs dessa banor samman genom uppköp.

Efter att SJ tog över banan 1942 beslöts det om en breddning till normalspår vilken utfördes i etapper på 1950-talet och färdigställdes 1957. En ny station byggdes i Karlshamn under samma tid. Kust-till-kust-förbindelsen Karlshamn – Halmstad via Bolmen bröts, då dessa banor ej breddades, utan i stället lades ner på 1960-talet.^[1]

Nya tåg

Efter att ha sett minskat antal resande började SJ att diskutera nedläggning av persontrafiken, men detta ville ej kommunerna och landstinget acceptera. Tack vare massiva protester från kommunerna och landstinget samt från allmänheten provkördes ett danskt tågsätt av typen IC3 på Blekinge kustbana. Mottagandet blev varmt och därför sattes i början av 1990-talet de populära Y2:orna Kustpilen in och antalet resande ökade mycket dramatiskt. Under Kustpilens storhetstid konkurrerade Kustpilen till och med med X2000 vad det gäller komforten ombord.

Upprustning och nedgång

Tack vare den stora resandeökningen som Kustpilen innebar satsades det på olika former av förbättringar på banan så som skarvfritt spår och installering av fjärrblockering på hela sträckan. Dessutom byggdes en ny station i Bromölla.

När Öresundstågen allt mer började ta över trafiken i Skåne och de bland annat förlängdes till Kristianstad, ansåg SJ att Kustpilen endast behövde gå mellan Kristianstad-Karlskrona vilket fick resandet att åter börja gå ner. För att kompensera detta valde man att sänka priserna. Men den största anledningen till att resandet började gå ner var att SJ sedan Kustpilen började få Kristianstad som slutstation hade låtit tågen förfalla.

Olyckan i Nosaby

Huvudartikel: Järnvägsolyckan i Nosaby

Hösten 2004 inträffade en järnvägsolycka i Nosaby utanför Kristianstad på banan när en lastbil lastad med pellets stannade på plankorsningen med järnvägen då bommarna var på väg ned. Lastbilschauffören sa att han valde att gå ur bilen och försöka lyfta bommen istället för att köra igenom bommen med lastbilen. Tåget krockade med lastbilen. Två järnvägsanställda omkom och flera skadades allvarligt. En 50-tal passagerare skadades lättare. Lastbilschauffören dömdes senare till fängelse i 1 år och två månader för grov vårdslöshet, vållande till annans död och vållande till kroppskada. Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö fastställde tingsrättens dom.

Elektrifieringen

2004 beslöt riksdagen att banan skulle elektrifieras. Peab tillsammans med Balfour Beatty Rail var de företag som fick i uppdrag att elektifiera järnvägen, i samarbete med Banverket. Elektrifieringen startades den 13 juni 2005 vid Karlshamns station där det "första spadtaget" togs.

Tack vare att landstinget och länets kommuner betalade in pengar i förskott, kunde arbetet med elektrifieringen startas tidigare än regeringens framtidsplaner och därmed kunde SJ också dra sig ur det trafikavtal som länge varit en ren förlustaffär för SJ. Under arbetet hade Blekingetrafiken satt in moderna bussar som ersättning. Arbetet med själva elektrifieringen blev färdigt i slutet av maj 2007 och den 17 juni 2007 kunde trafiken på banan återinvigas dock med reducerad tågtrafik(se nedan).

Men elektrifieringen gick dock inte helt "smärtfritt". Under hela elektrifieringen begicks det flera gånger stölder av koppartråd. Sedan blev de flera veckor försenade i början av 2006 pga den långa och snörika vintern. Men på grund av att Peab och Balfour Beatty Rail satte in extra personal, lyckades de hinna ifatt tidsplanen.

När banan återöppnades för persontrafik 17 juni 2007 blev SJ åter den som skulle sköta trafiken, åtminstone fram till år 2009. På grund av främst lokförarbrist hos SJ var dock vartannat Öresundståg ersatta med tågbussarna fram till den 30 september 2007.

Ökat resande på Kustbanan

År 2007 ökade antalet resande på Blekinge kustbana rekordartat, detta enligt Blekingetrafiken som tror att ökningen beror på att man ökade antalet turer under 2007.

Det gjordes ungefär 1 363 000 resor på banan under 2007 vilket är 78 000 fler resor än tidigare högsta toppnotering från 2002.^[2]

Förseningar

Den senaste tiden har Öresundstågen på Blekinge kustbana blivit kraftigt försenade, som i flera fall beror på att Danmarks järnvägsinfrastruktur är kraftigt eftersatt. Blekingetrafiken har inte något svar på när förseningarna har åtgärdats. En enkelspårig bana med många tåg är känslig, ett försenat tåg skapar försening hos mötande tåg osv.^[3]

Pågatåg i Blekinge?

Skånetrafiken och Blekingetrafiken håller på att diskutera tillsammans om en pågatågslinje mellan Karlshamn och Helsingborg med uppehåll på samtliga mellanstationer, detta kan ske inom de närmaste åren. Om pågatågslinjen blir verklighet kommer öresundstågen att sluta göra uppehåll i Mörrum för att korta restiden ner mot Malmö och Köpenhamn.

För att en pågatågslinje ska bli verklighet, måste fler mötesstationer byggas. Bland annat i Åryd mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby.^[4]

Stationer längs Blekinge kustbana

Med uppehåll för persontrafik

• Kristianstad C stn, anslutande linjer mot Hässleholm (Skånebanan) och Åhus
• Bromölla stn, resandeutbyte
• Sölvesborg stn, resandeutbyte
• Mörrum stn, resandeutbyte
• Karlshamn C stn, resandeutbyte
• Bräkne-Hoby stn, resandeutbyte
• Ronneby stn, resandeutbyte
• Bergåsa hållplats, resandeutbyte
• Karlskrona C stn, resandeutbyte^[5]

Ej uppehåll för persontrafik

• Kristianstad godsbangård stn
• Fjälkinge stn
• Sandbäck stn
• Vekerum stn
• Nättraby stn
• Gullberna (signaltekniskt numera en del av Karlskrona C), anslutande linje mot Emmaboda (Kust till kust-banan)

Referenser

Noter

1. ↑ Järnväg.nets historia kring banan, se extern länk
2. ↑ Rekordstor resandeökning på Blekinge Kustbana, Blekingetrafiken 2008-20-29
3. ↑ [1] Sveriges Radio Blekinge, den 13 november 2007
4. ↑ [2] BLT, den 22 januari 2008
5. ↑ Resplus tidtabell 100

Källor

• BLT 10 september 2004: Flera döda i allvarlig tågolycka utanför Kristianstad
• SvD 9 december 2005 14:38:Lastbilschaufför döms för tågolycka
• Kristianstadsbladet: Hovrätten fastställde domen för tågolyckan

Externa länkar

• Aktuell tidtabell, se tabell nr 90
• Banverkets presentation
• Järnväg.nets banguide