Husbyfjöl

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Husbyfjöl omnämns första gången 17 april 1307 som Hosabyfiol, vilket betyder husabyn vid bron (fjölen), närmare bestämt bron över Motala ström vid sjön Borens utlopp mot öster i Brunneby socken i nordvästra delen av Östergötland. Orten heter idag Borensberg.

Ordledet fjöl kommer av planka eller bräda. Den äldsta föregångaren till dagens ståtliga sexvalviga stenbro utgjordes således av en träbro eller spång. Namnet på en medeltida föregångare till strömbron i Motala var för övrigt Långspången ("langa spang" omnämnd 1383) och belägen nedströms dagens strömbro.

Kommunikationsmässigt central plats

Husby vid bron över Motala ström är en av flera platser i Östergötland som en gång i tiden antas ha varit en kunglig husaby. Det geografiska läget vid ett av södra Sveriges största vattendrag, där dessutom de gamla vägarna från Skänninge, Örebro, Linköping och Motala strålade samman, gav "Husby vid fjölen" en kommunikationsmässigt central plats i denna del av det medeltida Sverige. Belägenheten vid ett vattendrag som korsas av gamla landleder är ett utmärkande drag också för många andra husbyar i Sverige.

Husbyfjöl är den enda kända husabyn i västra Östergötland. I den centrala delen av landskapet fanns gården Husby i den medeltida byn och socknen Husby-Vist ("Husaby Wist", senare omdöpt till Vist). Liksom i Husbyfjöl låg denna husaby inte långt från ett vattendrag, Stångån. Flest husbyar i Östergötland finns i öster, bland annat i socknarna Västra Husby och Östra Husby.

Husbyfjöls strategiska placering framgår inte bara av dess lokalisering i närheten av en bro där viktiga vägar korsade en betydande vattenväg, utan också av att slättbygden här övergår i en utlöpare av Tylöskogen, den fordom vidsträckta skogen i gränslandet mellan Östergötland och Närke samt mellan Götaland och Svealand. Enligt traditionen skall det i Husbyfjöl ha funnits ett kapell där de resande tog nattvarden innan de fortsatte färden in i det vilda skogsområdet i norr. Husbyfjöl fick också tidigt ett gästgiveri, närmare bestämt 1645 då en här belägen krog genom ett kungligt brev upphöjdes till gästgivargård. Ännu ett tecken på platsens centrala belägenhet är fornborgen på Juteberget strax norr om Husbyfjöl.

Husbyfjöl låg också centralt i Bobergs härad även om tingsplatsen inte förrän under 1600-talet flyttades till orten. Fram till mitten av 1500-talet hörde förutom ett antal socknar i söder även tre socknar i norr till häradet - Kristberg, Tjällmo och Godegård - varefter de båda senare överfördes till annat härad. Som framgått passerade vägen mellan norr och söder just genom Husbyfjöl.

Husbyfjöl 1307

I den äldsta beskrivningen av Husbyfjöl, det på latin författade dokumentet från våren 1307, får vi veta att gården Husbyfjöl inrymde "åkrar, betesmarker, kvarnar och övrigt som hör till denna gård" (Björn Gottliebs översättning). Exakt var dessa kvarnar låg framgår inte. Under lång tid har det längs Motala ström mellan Boren och Norrbysjön funnits mjölkvarnar vid Husbyfjöl, Henfors och Näs. Vid Näs och Ulvshem (Sågarhem), mittemot Henfors, har dessutom funnits sågkvarnar (den vid Ulvshem tillhörde Kungs Norrby). På 1642 års karta finns en mjölkvarn vid Henfors kronohemman och en vid Näs kronohemman samt en sågkvarn vid kronohemmanet Ulvshem. Enligt beskrivningen till 1876-77 års häradskarta fanns det vid Näs (Hammarsmedstorps säteri) tre vattenkvarnar och två sågar, vid Husbyfjöl (Klakops utjord) en vattenkvarn samt på Kungs Norrbys ägor en vattenkvarn och en såg.

Husbyfjöl i kungasläkts ägo

Av den äldsta urkunden om Husbyfjöl framgår att gården tillhörde Sveriges ledande adelskretsar. Vid ett arvsskifte 17 april 1307 efter Ingeborg Ulfsdotter (Ulv) hållit på borgen Göksholm i Närke bestämdes att Husbyfjöl tillsammans med bland annat Göksholm skulle tillfalla hennes dotter i äktenskapet med riksrådet och lagmannen i Närke Knut Matsson (Lejonbjälke). Arvtagerskan var ”fröken Birgitta”, Birgitta Knutsdotter (Lejonbjälke).

Att Ingeborg Ulfsdotter tillhörde rikets förnämsta släkter framgår också av att hennes andra man var riksrådet och drotsen Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta) (giftermål senast 1296). Själv tillhörde Ingeborg den svenska uradeln, den ur Folkungaätten (Bjälboätten) utgrenade Ulvätten. Hennes far riddaren Ulf Karlsson (Ulv) (död 1281) var syssling till Magnus Ladulås och en av dennes förnämsta män. Hennes farfars far var jarlen Karl Döve, bror till Magnus Minnesköld och Birger Brosa.

Husbyfjöls äldste kände ägare, Ingeborg Ulfsdotter, var således av kungasläkt. Hon betecknas helt följdriktigt i ett diplom från 1297 som kung Birger Magnussons släkting. Det är inte förvånande med tanke på att Husby vid Motala ström varit en kunglig husaby. Till hennes ägor hörde enligt ett diplom från 31 december 1296 ännu en gård vid Motala ström, Hårstorp ("Haroxtorp") i Motala socken med tillhörande kvarnar och fisken. Hon ägde även Harnäs ("Haranes"), sedermera Bråborgs kungsgård, i Dagsbergs socken öster om Norrköping, samt Klåstad, dagens Klosterstad öster om Vadstena.

Andra gången Husby vid Motala ström nämns i en handling är 13 juni 1423 då det bekräftas att riddaren och riksrådet Nils Erengislesson (av Hammerstaätten), tillika lagman i Södermanland, i gåva av sin avlidna hustru Märta Magnusdotter fått bland annat Husby med kvarn i Brunneby socken.

Fem kvinnor i följd ägde Husby

Husbys ägarlängd för perioden 1307-1423 kan rekonstrueras utifrån släktskapsförhållanden. Märta Magnusdotters mormors mor var Birgitta Knutsdotter och hennes mormors mormor Ingeborg Ulvsdotter. Det ger följande ägarlängd:

1. Ingeborg Ulfsdotter (Ulv), död senast 1307
2. Birgitta Knutsdotter (Lejonbjälke), gift andra gången med riksrådet Magnus Bengtsson (Bengt Bossons ätt)
3. Katarina Magnusdotter (Bengt Bossons ätt), död senast 1371, gift med Lidinvard Haraldsson (båda makarna begravda i Skänninge nunnekloster)
4. Margareta Lidinvardsdotter (Lidinvard Haraldsson ätt), död efter 1399, gift med riddaren Magnus Håkansson (Magnus Marinasons ätt), som tillhörde kung Erik av Pommerns unionsråd
5. Märta Magnusdotter (Magnus Marinasons ätt), död senast 1423, gift med riksrådet Nils Erengislesson (Hammersta), som efter Märtas död gifte om sig med Katarina Knutsdotter (Grip).

Husbys ägarlängd är identisk med Göksholms vad gäller personerna 1-4. Skillnaden är att Märta Magnusdotters syster Kristina Magnusdotter (Magnus Marinasons ätt) ärvde Göksholm, medan Märta ärvde Husbyfjöl.

Två gårdar i Husby/Husaby

Sedan dröjer det nästan hundra år innan platsen omtalas igen, närmare bestämt 16 mars 1519 i samband med ett ägobyte som avser ”två gårdar i Husaby” i Brunneby socken. Riddaren och riksrådet Holger Karlsson (Gera) på Björkviks säteri i Östra Ryds socken i Östergötland bytte till sig de båda gårdarna av riksrådet Knut Lindormsson på gården Sjögerås i Västergötland (son till riksrådet Lindorm Björnsson). Hur Husby hamnade i Knut Lindormssons ägo är inte utrett. Om gårdarna hade gått i arv från Nils Erengislesson till hans sonsons dotter Beata Nilsdotter (Grip) hade Holger Karlsson knappast behövt byta till sig den. Beata Nilsdotter och Holger Karlsson var nämligen gifta med varandra.

Redan året efter att Husby förvärvats av Holger Karlsson på Björkvik nämns ”Husby” i biskop Hans Brasks kopiebok. Biskopen köpte 24 april 1520 de båda gårdarna i Husby av Holger Karlsson, som samma år blev lagman i Närke (1525-1541 lagman i Östergötland). Sex år tidigare (29 juni 1514) hade biskop Brask köpt en ängshage och ett ålfiske i Motala ström vid det Husby närbelägna Norrby, men redan 1 juli 1515 bytte han bort ålfisket mm i Norrby mot en ström och ett laxfiske i Norrköping.

Minst fyra gårdar i Husby

Redan åtta år efter Hans Brasks köp av de båda gårdarna i Husby förekommer två gårdar i "Huseby" i ett brev 6 augusti 1528 från kung Gustav Vasa till hans moster Kristina Gyllenstierna rörande arvet efter kungens mormor Sigrid Eskilsdotter (Banér) (död 1527). På Gyllenstiernas lott föll då i Brunneby socken bland annat de båda gårdarna i Husby och en kvarn. Kungen återkommer 5 oktober 1552 till Husby-gårdarna då han av Gyllenstierna önskar byta till sig ”två gårdar i Huusby” (även namnformen ”Huseby” finns i samma handling) samt Brunneby kvarn. Kungens motiv var att Husby-gårdarna låg "oss väll beläglige till enn ladegård under vår gård Nygård uthi Östergöttland". Nygårds närmare lokalisering är oklar men bör ha varit i närheten av Husby. Att Gustav Vasa fick sin vilja igenom framgår av ett brev i det kungliga registraturet 25 oktober 1552.

Några månader senare (19 januari 1553) ville kungen av riksrådet Karl Holgersson Gera på Björkvik byta till sig dennes två gårdar i "Huseby". Det fanns uppenbarligen fler än två gårdar i Husby, i varje fall minst fyra. Karl Holgersson var son till den ovan nämnde Holger Karlsson (död 1541) som 1520 sålt två Husby-gårdar till biskop Brask. Biskopen hade vid sin landsflykt 1527 i Östergötland efterlämnat 23 gårdar som betraktades som hans personliga egendom ("Brasks köpgods"). Kungen hade lagt beslag på dem för egen räkning, men troligen inte de två Husby-gårdar som Karl Holgerssons far sålt till Hans Brask sju år innan den senare gick i landsflykt. Fadern, Holger Karlsson Gera, hade nämligen tillsammans med fogden på Stegeborg fått som uppgift att omhänderta det så kallade biskopsbordets egendomar. I samband därmed återtog sannolikt Holger Karlsson de båda gårdarna han sålt till biskopen. Det förklarar i så fall varför sonen Karl Holgersson under 1550-talet ägde två gårdar i Husby. Kungen och Karl Holgersson lyckades dock inte komma överens om villkoren för ett jordbyte innefattande de båda gårdarna i Husby.

Det 1528 företagna arvsskiftet mellan Kristina Gyllenstierna och Gustav Vasa efter Sigrid Eskilsdotter Banér gjordes om 1553. I samband därmed tillföll flera gårdar i Brunneby socken kungen, närmare bestämt "Wigerstatörp" (dagens Västanå, nära Husbyfjöl), Grisekulla, Visselmyra, Örbäck och Bjärka (alla dessa gårdar hade 1528 tillfallit Gyllenstierna), dock ingen gård i Husby.

I samband med ett jordbyte 10 juli 1555 överlät Gustav Vasa till sin moster Kristina Gyllenstierna halva den fastighet som han bytt till sig av henne 1552 och som innehöll "två gårder i Huseby" samt halva Brunneby kvarn.

År 1560 kunde kungen ytterligare utöka sitt gårdsinnehav i trakten genom att av Anna Bengsdotter (Sparre) på Aspenäs (vid sjön Sommen i Östergötland) byta till sig en gård i Brunneby kyrkby och tillhörande "ålefiske vid Huseby fioll". Till gården hörde även torpet "Slatthet" (namnet går troligen igen i ängen "Slottet" som under 1930-talet brukades av den vid kyrkan närbelägna Brunneby gård). I bytet ingick även en gård i Näs samt kvarn och ålfiske vid Näs, beläget vid Motala ström nedströms Husbyfjöl.

Husby och Kungs Norrby

Husby låg troligen inte långt ifrån det senare uppförda slottet Kungs Norrby. Gården Norrby (senare Kungs Norrby) omnämns första gången (senast) 1390 då Broder Assersson (två bjälkar), kungens fogde i Skänninge, sålde 1 attung jord i Norrby till riddaren Nils Magnusson (Röde). Denne gav 22 maj 1421 jorden i Norrby åt sin sven Karl Nilsson (Schack) för trogen tjänst. Karl Nilsson var under åren 1438-1458 häradshövding i Bobergs härad och bosatt på Norrby. Han upplät där 1456 jord och kvarn till kung Karl Knutsson. Senare kom Norrby i Vasaättens ägo. Det betyder att ätten Vasa kom att inneha både Husby och (Kungs) Norrby. I likhet med vad Husby vid Motala ström ursprungligen antas ha varit blev Kungs Norrby ett viktigt kungligt förvaltningscentrum.

Husbyfjöl - idag Borensberg

Husbyfjöl, nuvarande Borensberg, tillhör idag Motala kommun. Namnbytet skedde alldeles i början av 1900-talet. Post- och telestationerna och järnvägsstationen bytte namn till Borensberg innan samhället gjorde det respektive hette så redan från början.

Källor

• Johan Axel Almquist Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630, Första delen, Stockholm 1917 s. 375 och 380f.
• Beskrifning till kartan öfver Bobergs härad, Rikets Ekonomiska Karteverk. Åren 1876-77. Stockholm 1879
• Handlingar rörande Skandinaviens historia del 28 s. 403
• Historiska Handlingar del 1, Stockholm 1861 s. 29 och 39
• Historiska kartor. Lantmäteriverket
• Konung Gustaf den Förstes Registratur (Gustaf I Reg.) del 5 s. 117, del 23 s. 371 och 377, del 25 s. 308
• Meddelanden från Östergötlands fornminnesförening 1875
• Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven (Riksarkivet)
• Äldre svenska frälsesläkter (ÄSF)

Litteratur

• Bo Axelsson, Ingemar Flyckt, Folke Svensson och Anders Åhammar Från Husbyfjöl till Borensberg. Jubileumsboken 2007. Atremi Mjölby 2007
• Björn Gottlieb Från det gamla Husbyfjöl och trakten däromkring, Borensberg 1967
• Anders Kaliff "Minnen och fornminnen ", i Tom Carlsson (red.) ÖstgötaPlatser. En resa genom tid och rum. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Linköping 2003
• Michael Olausson (red.) En bok om husbyar. Riksantikvarieämbetet Stockholm 2000

Se även

• Husby
• Borensberg