Hårstorp
Från Rilpedia
Hårstorp är en före detta gård vid Motala ström i Motala, Östergötlands län.
Innehåll |
Hårstorp, Hårstorpssjön och Hårstorpsgatan
När Motala kraftverk anlades 1917-1922 dämdes Motala ström upp med följd att Hårstorp lades under vatten och strömmen här vidgades till Hårstorpssjön. Endast en liten holme markerar den forna gården. Innan Hårstorpssjön bildades gjordes sommaren 1921 en utgrävning varvid rester av ett äldre gårdshus med drygt en meter tjocka gråstensmurar påträffades. Det nyare gårdshuset flyttades till Östermalmsgatan i Motala, det så kallade Röda korshuset. Hårstorpsgatan är en parallelgata till Östermalmsgatan. Ett steg ännu högre upp på den västra sidan av Motala ströms dalgång genom Motala löper Åsgatan, tidigare benämnd Övre Hårstorpsgatan.
Tillhörde kungasläkt
Hårstorp omnämns första gången 31 december 1269 då Ingeborg Ulfsdotter (Ulv) till sin make riksrådet och drotsen Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta), under förutsättning att hon dog före honom, skänkte Haroxtorp (Hårstorp) med tillhörande kvarnar och fisken. Hon ägde även bland annat gården Husbyfjöl, likaså vid Motala ström, samt Klåstad, dagens Klosterstad öster om Vadstena och Göksholm i Närke. Gåvobrevet bekräftades i ett diplom från 1297 av hennes släkting kung Birger Magnusson.
Åtminstone under 1307 vistades hertig Erik tidvis på Harokstorp (Hårstorp), vilket framgår av ett lånebrev han utfärdade där. Gårdens ägare Abjörn Sixtensson, som var hertigens drots, utfärdade själv ett gåvobrev där 1310.
I Bo Jonsson Grips ägo
Östergötlands lagman och Stockholms fogde, riksrådet Bo Jonsson (Grip) bytte 13 september 1369 till sig Hårstorp, som då uppgavs omfatta tre och en halv attung jord, av riddaren och lagmannen i Uppland Karl Ulfsson (Sparre af Tofta), sonson till Ingeborg Ulfsdotter och Abjörn Sixtensson. I bytet ingick också bland annat tre kvarnhus i Motala ström och Karl Ulfssons alla tomter i Motala by, torpet Holm (idag stadsdelen Holm i Motala) samt ål- och laxfiske i Motala ström vid Vräknebo (som under 1600-talet omvandlades till säteri och omdöptes till Charlottenborg).
Källor
- Johan Axel Almquist Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, Andra delen, Stockholm 1947
- Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven (Riksarkivet)
