Attung
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Attung (fornsvenska attunger, ursprungligen i betydelsen 'åttondel'[1][2]) var under medeltiden ett vanligt ytmått för brukbar åkerjord, inte markareal allmänt. Meningarna går i sär vad en attung motsvarade, men enligt vissa var det ett mått som motsvarade den åker- och betesareal som en normalstor familj skulle kunna försörja sig på, på medeltiden c:a 12 tunnland eller 6 ha[3].
Attung nämns ofta i köpehandlingar under tidsperioden 1180-1220 i bl. annat Uppland, Närke, Värmland, Östergötland och Öland. Attungen som ytmått fanns längst kvar i Östergötland och några av de småländska landskapen (ex. Kind, Ydre, Tjust och Tveta) som hörde till Östgöta lagsaga.
Exempel på dokumenterade händelser som innefattar måttet attung:
- 1374 skänkte Ingegärd, vars mormor var den Heliga Birgitta, en attung tillhörande Herrborums gods till Vadstena kloster.
Referenser och fotnoter
- Nordisk familjebok 1876.
- Nationalencyklopedin
- ↑ Matematiskt 1/8.
- ↑ Attundaland, den ostligaste delen av Upplands forna folkland kommer av ordet Attunger i betydelsen en åttondel.
- ↑ Askeby kloster, odlingslandskap, byar och gårdar.
