Mali
Från Rilpedia
République de Mali | |||||
|
|||||
Valspråk: Un peuple, un but, une foi (Franska: "Ett folk, ett mål, en tro") |
|||||
Nationalsång: 'Pour l'Afrique et pour toi, Mali' | |||||
Huvudstad | Bamako 12° 39' N, 8° 0' W
|
||||
Största stad | Bamako | ||||
Officiellt språk | franska | ||||
Statsskick President Premiärminister |
republik Amadou Toumani Touré Modibo Sidibé |
||||
Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Frankrike 22 september 1960 |
||||
Yta • Totalt • Vatten |
1 240 192 km² (24:e) 1,6% |
||||
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
11 995 402 (73:a) 11 inv/km² (207:e) |
||||
BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $14 400 milj (124:e) $1,154 |
||||
Valuta | CFA-franc (XOF ) |
||||
Tidszon | UTC | ||||
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Hombori Tondo 1 155 m ö.h. km² Niger km |
||||
Nationaldag | 22 september | ||||
Landskod | ML, MLI | ||||
Landsnummer | 223 | ||||
Mali, officiellt Republiken Mali (franska: République du Mali) är en kustlös stat i Västafrika. Mali, som är det sjunde största landet i Afrika, gränsar till Algeriet i norr, Niger i öst, Burkina Faso och Elfenbenskusten i söder, Guinea i sydväst och Senegal och Mauretanien i väst.
Mali består av 8 regioner, som i norr når långt in i centrala Sahara, medan landets sydliga delar, där majoriteten av befolkningen bor, kännetecknas av floderna Niger och Senegal. Landets ekonomiska struktur kretsar huvudsakligen kring jordbruk och fiske. Vissa av Malis naturresurser inkluderar guld, uran och salt. Mali antas vara ett av de fattigaste länderna i världen.
I förhistorisk tid var Mali en del av de tre Västafrikanska imperierna som kontrollerade den transsahariska handeln: Ghanariket, Maliriket (från vilket Mali är namngivet) och Songhairiket. Under sent 1800-tal kom Mali under fransk kontroll som en del av Franska Sudan. 1959 erhölls Mali självständighet tillsammans med Senegal som Malifederationen. Ett år senare blev Malifederationen det självständiga Mali. Efter en lång period av enpartistyre, ledde en kupp år 1991 till en ny konstitution och etablerandet av Mali som en demokratisk flerpartistat.
Innehåll |
Historia
Tidig historia
Mali var en gång en del av de tre välkända Västafrikanska rikena som kontrollerade den transsahariska handeln i guld, salt och andra värdefulla varor[1]. Dessa saheliska kungarikena hade varken några stränga geopolitiska gränser eller stränga etniska identiteter[1]. Det tidigaste av dessa riken var Ghanariket, som dominerades av Soninkerna, en Mandetalande folkgrupp[1]. Landet expanderade genom Västafrika från 700-talet fram till 1078, när det erövrades av Almoraviderna[2].
Under 1200-talet utvecklades Maliriket som under 1300-talet nådde sin höjdpunkt. Mali var vid denna tid en knutpunkt för karavanhandeln i norra Afrika, med viktiga handelscentrum som Timbuktu.[3] På 1400-talet efterträddes Maliriket av Songhairiket. På 1600-talet hade Songhairiket fallit och området bestod nu av flera småriken.[4]
Kolonialtiden
Under 1880-talet erövrades området av fransmännen och fick 1920 namnet Franska Sudan och införlivades i Franska Västafrika.[4]
Självständighetstiden
1958 fick landet begränsat självstyre inom Franska samväldet.[4]
1959 bildade Franska Sudan, tillsammans med Senegal, Malifederationen.[4]
I juni 1960 bröt Malifederationen med Frankrike. Ett par månader senare lämnade Senegal konfederationen, och Franska Sudan bytte namn till Mali.[4]
Modibo Keita var den första presidenten i Mali och han förde en socialistisk politik. På grund av ekonomiska problem ökade oppositionen mot honom.[4]
1968 genomfördes en statskupp och makten togs över av en militärjunta under ledning av löjtnant, senare general, Moussa Traoré. Det tidigare enda partiet Union Soudanaise upplöstes. 1976 bildade Traoré partiet Malis demokratiska folkunion och valdes 1979 till president. 1985 omvaldes han. Under denna tid hade landet goda kontakter med Sovjetunionen.[4]
1986 slöts ett avtal med grannlandet Burkina Faso om en omtvistad gräns.[5]
1990 blev det sammandrabbningar mellan regeringstrupper och tuareger.[5]
Det demokratiska Mali
1991 genomfördes en ny militärkupp som avslutade många år av diktatur och 1992 hölls Malis första demokratiska presidentval som vanns av Alpha Oumar Konaré. 1997 omvaldes president Konaré, som fortsatte att genomföra politiska och ekonomiska reformer och att bekämpa korruption. Enligt Malis konstitution får en president inte sitta mer än två perioder, så Konare avgick 2002 och efterföljdes av Amadou Touré.
Geografi
- Lägsta punkt: Senegalfloden, 23 meter över havet
- Naturtillgångar: guld, fosfat, kaolin, kalksten, uran, vattenkraft
Klimat och miljö
Mali kan delas in i tre klimatzoner: den bördiga, södra delen, den halvtorra, centrala Sahel-delen och den torra, nordliga Sahara-delen. Klimatet växlar alltså från subtropiskt till torrt. Mellan februari och juni är det varmt och torrt, från juni till november regnigt, fuktigt och milt och från november till februari är det kallt och torrt. Under de torra perioderna är den varma, sandbemängda vinden harmattan vanlig. Det förekommer regelbundna översvämningar av floden Niger. Medeltemperaturen i januari är 24°C och i april 32°C.[5]
Några av Malis största miljöproblem är jorderosion till följd av skogsavverkning, tjuvjakt och otillräckliga mängder färskvatten. Mali har undertecknat Kyoto-protokollet och ett protokoll som förbjuder kärnvapenprov på landets mark, men inget av dessa är ratificierat.
Administrativ indelning
Mali är indelat i åtta regioner: Gao, Kayes, Kidal, Koulikoro, Mopti, Segou, Sikasso och Tombouctou.
Nationalförsamlingen består av 116 ledamöter.[5]
Ekonomi
Mali är ett av världens fattigaste länder. 65% av landets yta är öken eller halvöken och inkomsterna är mycket ojämnt fördelade. Ungefär 10% av befolkningen är nomader och 80% av arbetskraften är sysselsatta inom jordbruk och fiske. Industrin består främst av livsmedelsindustri. Mali är mycket beroende av hjälp från utlandet och också av världsmarknadspriset på bomull, som tillsammans med guld utgör den största exporten. Regeringen har vissa framgångar med en ökad ekonomisk tillväxt.
Ungefär 60% av landets elektricitet framställs av vattenkraft och resterande av fossila bränslen.
Demografi
- Befolkningens medelålder: 16,3 år (2002)
- Spädbarnsdödlighet: nästan 12% (2003)
- Befolkningens medellivslängd: 45,4 år (2003)
- Etniska grupper: mande 50% (här ingår bambara, malinke och soninke), peul 17%, voltaiker 12%, songhai 6%, tuareger och moor 10%, andra 5%
- Religiös tillhörighet: muslimer 90%, inhemska religioner 9%, kristna 1%
- Språk: franska (officiellt språk), bambara (talas av 80% av befolkningen), en mängd andra afrikanska språk
- Analfabetism: Drygt hälften av befolkningen äldre än 15 år var analfabeter 2003
Källor
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Malis landsprofil, s. 1.
- ↑ Malis landsprofil, s. 2.
- ↑ Bonniers Stora Lexikon, På CD-rom, 2000
- ↑ 4,0 4,1 4,2 4,3 4,4 4,5 4,6 Bra Böckers lexikon, band 15, tredje upplagan
- ↑ 5,0 5,1 5,2 5,3 Respons (uppslagsverk), band 3, andra upplagan
|
|