Från Rilpedia

Koordinater: 59°20′29″N 17°53′34″O / 59.34139, 17.89278

Södra Ängby är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun. Den ingår i Bromma stadsdelsområde och tillhör Bromma församling. Området täcker en yta på cirka 1,1 kvadratkilometer och bebos av drygt 1 700 invånare, vilket gör det till det glesast befolkade i Bromma trädgårdsstad.^[1][2]

Södra Ängby byggdes ut 1933-1939 och räknas till Bromma trädgårdsstad. Området är troligen ett av världens största bevarade modernistiska villaområden,^[3] och skyddas av Riksantikvarieämbetet som riksintresse.

Innehåll 1 Geografi 2 Historik 2.1 Södra Ängby II 2.2 Bilder från då och nu 3 Arkitektur 3.1 Allmänt 3.2 Stadsplanen 3.3 Byggnadstekniken 3.4 Riksintresse 3.5 Byggnadsdetaljer 4 Kända invånare 5 Gatu- och kvartersnamn 6 Service 6.1 Kommunikationer 7 Referenser 7.1 Noter 7.2 Tryckta källor 7.3 Webbkällor 8 Se även 9 Externa länkar

Geografi

Stadsdelen omges av Norra Ängby på norra sidan, Blackeberg och Grimsta naturreservat på västra sidan samt Judarskogens naturreservat i öster. I söder gränsar stadsdelen mot Ängbybadet och Mälaren.

Södra Ängby omsluts av Blackebergsvägen i väst, Färjestadsvägen i sydost och Bergslagsvägen i nordost.

Den ursprungliga vegetationen, som till stor del bevarats, präglas av hällmarkstallskog.

Historik

Den ursprungliga detaljplanen tillkom 1933 för 525 tomter, och området byggdes 1933-1939. Området öster om Zornvägen var utbyggt 1938, västra delen senare.

Ansvarig för planen var stadsbyggnadsdirektören Albert Lilienberg, som var influerad av de samtida funktionalistiska tankarna om grönska, sol, ljus och luft, vilka fått fäste i Sverige sedan Stockholmsutställningen 1930. Axel Dahlberg, fastighetsdirektör i Stockholm 1933-45, räknas som initiativtagare till utbyggnaden av Södra Ängby^[4].

Villorna i Södra Ängby var inte avsedda för de traditionella småstugebyggarna (jmf Norra Ängby), utan byggdes på spekulation av enskilda byggmästare som sedan sålde dem nyckelfärdiga. En av dessa var Einar Mattsson, som uppförde sin första villa 1935 på Ängbyhöjden.^[5] Villorna var avsedda för den övre medelklassen och planlösningarna disponerades för en representativ livsföring med vardagsrum och matrum i fil. I nästan alla hus fanns en jungfrukammare. Många jungfrukammare används idag till annat, men området befolkas alltjämt av en välutbildad övre medelklass.^[6]

Priset för den vanligaste hustypen på ca 170 km² var runt 40 000 kr och de större betingade ett pris på 100 000 kr^[7]. Tomträttsavgälden som gällde i 60 år låg på 53 öre/km², vilket blev en kostnad mellan 300-500 kr/tomt och år^[8].

Vid Färjestadsvägen och Zornvägen fanns butikslängor innehållande bland annat järnaffär, livsmedelsbutik, fisk- och mjölkaffär, frisersalong, blomsterhandel, kafé, cykelaffär och bensinstation. Längan vid Färjestadsvägen intill Ängbyplan finns fortfarande kvar.

Intresseorganisationen Södra Ängby villaförening bildades som Ängby villaägareförening 1933.

Södra Ängby II

Kort före andra världskriget planerade fastighetsdirektören Axel Dahlberg att uppköpa mark i Blackebergsskogen i anslutning till Frimurarebarnhuset. Området på ca 100 hektar obebyggd mark skulle stadsplaneläggas för en bebyggelse likt Södra Ängby. Dahlberg anlitade sin vän och kollega stadsplanearkitekten Thure Bergentz, som även hade ritat Södra Ängby med lyckat resultat. Så projekterade Bergentz 1938 en tvillingsstadsdel med tvåvåningsvillor, butikslängor, gatuplanteringar, parker, idrotts- och lekplatser ^[9].

På sommaren 1939 sände Dahlberg skisser och förslag till Frimurarbarnhusets representant. Några förhandlingar kom aldrig igång, kriget kom emellan och efter kriget hade både Dahlberg och stadsbyggnadsdirektören Liliedahl lämnat sina tjänster. Den nye stadsbyggnadsdirektören, Sven Markelius, hade andra planer. Våren 1949 godkände stadsfullmäktige den stadsplan som förverkligade i början av 1950-talet med flerfamiljshus kring öppna gårdar, några radhus och en centrumanläggning. Södra Ängby blev därmed stadens sista av fastighetskontoret planlagda trädgårdsstad.

Bilder från då och nu

Vykort från 1930- och 1940-talen, och motsvarande vyer år 2008:

Martinvägen, 1930-tal	Ängbyhöjden 20, 1930-tal	Ängbyhöjden 28, 1938	Vy mot Mälaren, 1948
Martinvägen, 2008	Ängbyhöjden 20, 2008	Ängbyhöjden 28, 2008	Vy mot Mälaren, 2008

Arkitektur

Allmänt

Ungefär 95% av villorna ritades av arkitekten Edvin Engström, föreståndare för Egnahemsbyrån i Stockholm. Ängbyhöjden 50 hör till Engströms större villor, nummer 32 på samma gata ritades av Björn Hedvall och var utställd på Nordisk byggdag i Oslo 1938^[10]. Funktionalismens arkitektoniska ideal har präglat husens form och stil med ljusa färger och flacka tak.

Inom den enhetliga stilen i området finns samtidigt stora variationer i detaljerna. Karakteristiskt för villorna i Södra Ängby är ljusa och i regel slätputsade fasader, stora spröjlösa fönster, mindre runda fönster, rundade balkonger, och smäckra smidesdetaljer.

Arkitekt Engström hade ryktet om sig att vara mycket principfast. Han var ofta på byggarbetsplatsen och bestämde på plats husens exakta läge på tomten. Några egenmäktiga ändringar på husens exteriör tillät han inte. Det fick en kollega till byggmästaren Einar Mattsson, som hade byggt fyra av villorna i Södra Ängby, erfara. Han hade murat sockeln några skift för hög; det fick han efter Engströms besök "vackert riva"^[11].

Invändigt uppvisar husen inte alltid funktionalistiska detaljer. Här gav arkitekten byggmästaren mer fria händer, vilken ibland bestämde i samråd med blivande husägare hur det skulle se ut^[12]. Här finns en del detaljer som för tanken mer till svensk nationalromantik och tjugotalsklassicism, såsom blyinfattade fönster, en del med individuella motiv, och radiatorinklädnader (inklädnad av värmeelement) av rotting. Funktionalismen kommer till sin rätt i svängda trapphus, strama öppna spisar, varav somliga med rundade hörn, mer geometriska radiatorinklädnader, funktionella kök och badrum med inbyggd badkar, separat dusch och färgat kakel.

Stadsplanen

Byggnaderna i Södra Ängby är i trädgårdsstadens anda anpassade till den kuperade terrängen och en stor del av tallskogsvegetationen har bevarats. Det mera renläriga funktionalistiska stadsplaneidealen med ett rätlinjigt planverk för att minimera angäggningskostnaderna för gator och ledningar, fick överges av stadsplanekontorets arkitekt Thure Bergentz (som jobbade under Albert Lilienberg)^[13]. I Södra Ängbys kuperade terräng gällde det att spränga så lite som möjligt och att bevara naturen. Gatorna anlades slingrande och följer terrängen. Husen skulle ligga i gatulinjen med planterade förgårdar i ett öppet byggnadssätt. Eftersom endast trådnätsstaket tilläts har området fått karaktären av en stor sammanhängande park.

Området kom likt de samtida stockholmsförorterna Traneberg och Hammarbyhöjden att kallas Den vita staden, på grund av deras ljusa färgsättning^[14].

Byggnadstekniken

Byggnadstekniken i Södra Ängby var trots den funktionalistiska stilen traditionell. De allra flesta husen är resta i en konventionell trästomme med ytskikt av vitmålad kalkputs. En del enklare villor har stående eller liggande träpanel som ytskikt. Värmeisoleringen av ytterväggarna är med dagens mått mätt högst otillfredställande då dessa i princip enbart består av 50 mm spontat plank^[15].

De plåttäckta taken med svag eller obefintlig lutning vållade också problem med vattenläckage. Det fick författaren Alf Henrikson erfara, som bodde i femtionio år på Hasselbergsvägen i Södra Ängby. Om takdropp skaldade han på följande sätt^[16].

”

I EN FUNKTIONALISTISK VILLA Takdroppet måste jag plötsligt begrunda. Den platta plåten gick oväntat bet. Onäpst bryter man ingalunda Mot generationers erfarenhet. En måttlig lutning på någon meter Avleder nämligen regnets svall. Seklers rön och erfarenheter Var inte så dumma i alla fall.

”

Riksintresse

Området som helhet skyddas sedan 1987 liksom Gamla stan av en klassning som riksintresse för kulturmiljövård av Riksantikvarieämbetet. En noggrant utformad detaljplan antogs 1993^[17] för att bevara fasader och byggnadsdetaljer såväl som naturens karaktär.

Byggnadsdetaljer

Kända invånare

Kända personer som bott i området inkluderar bland annat Alf Henrikson, Eyvind Johnson och Lars-Erik Larsson.^[18] Bland de nutida invånarna finns bland andra komikern Jonas Hallberg samt Git och Ignas Scheynius.

Gatu- och kvartersnamn

De flesta gatorna i Södra Ängby är uppkallade efter konstnärer, däribland:

Gata[19]	Konstnär	Levnadsår
Aroseniusvägen	Ivar Arosenius	1878-1909
Börjesonsvägen	John Börjeson	1835-1910
Carl Larssons väg	Carl Larsson	1853-1919
Egron Lundgrens väg	Egron Lundgren	1815-1875
Ehrenstrahlsvägen	David Klöcker Ehrenstrahl (?)	1628-1698
Ernst Josephsons väg	Ernst Josephson	1851-1906
Gustaf Lundbergs väg	Gustaf Lundberg	1695-1786
Hasselbergsvägen	Per Hasselberg	1850-1894
Höckertsvägen	Johan Fredrik Höckert (?)	1826-1866
Karl Nordströms väg	Karl Nordström	1855-1923
Martinvägen	Elias Martin (?)	1739-1818
Molinvägen	Johan Peter Molin (?)	1814-1873
Per Ekströms väg	Per Ekström	1844-1935
Per Hörbergs väg	Pehr Hörberg	1746-1816
Richard Berghs väg	Richard Bergh	1858-1919
Roslinvägen	Alexander Roslin	1718-1793
Zornvägen	Anders Zorn	1860-1920

Övriga gator inom området är Ängbyhöjden, Palettgränd och gränsgatorna Färjestadsvägen och Blackebergsvägen.

Kvartersnamnen hämtades från teaterns funktioner och delar, så som Dirigenten, Vridscenen, Sidologen, Orkesterdiket, Sufflörluckan, Stjärnspelet, Kulissen, Mellanakten och så vidare.^[20]

Service

Trots att stadsdelen huvudsakligen består av villor finns även två daghem och Södra Ängby Skola med klasser F-9.

Vid Färjestadsvägen finns tennisbanor, och vid Ängbybadet finns en båtklubb och en sommaröppen restaurang. Vid Ängbyplan finns flera restauranger, butiker och frisör. Vid Islandstorget finns även en bensinstation, och där ligger även Ängby kyrka.

Södra Ängby villaförening ger ut en egen tidskrift samt driver en informativ hemsida.

Kommunikationer

Tunnelbanans gröna linje stannar vid stationerna Ängbyplan och Islandstorget på motsatta sidor av området. Från Ängbyplan till T-Centralen (Stockholms city) tar det 23 minuter. Vid Islandstorget stannar även SL-bussar till bl a Solna och Sundbyberg. Bromma flygplats ligger 5 km bilväg från Ängbyplan. Det är 7 km till E4 (Essingeleden) och 9 km till E18. Avståndet till den planerade biltunneln för E4 ("Förbifart Stockholm") blir ca 4 km.

Referenser

Noter

1. ↑ Exakt markareal 112 hektar samt vatten 9 hektar och 1 744 invånare. Stockholms stad (2007).
2. ↑ Jämför även tabellen i artikeln om Västerort, läst 8 mars 2008.
3. ↑ Världsarvet Den vita staden i Tel Aviv har nämnts som jämförelse (se Wisth, 2008), men oklart om detta stora stadsområde uppvisar samma typ av koncentrerade villabebyggelse som Södra Ängby.
4. ↑ Södra Ängby, den vita staden, sida 12
5. ↑ Andersson m fl, s 36 ff
6. ↑ Medelinkomsten är 501 500 (bland samtliga förvärvsarbetande över 16 år), och 83% har eftergymnasial utbildning (bland befolkningen 25-64 år). Källa: Områdesfakta om Södra Ängby.
7. ↑ Enligt Riksbankens Konsumentprisindex för Sverige 1290-2006 så har priserna mellan 1933-2006 stigit ca 4153/151=27,5 gånger, vilket ger villapriser i dagens penningvärde på ca 40 000 kr * 27,5 = 1,1 miljoner kr respektive 100 000 kr * 27,5 = 2,75 miljoner kr, det vill säga i häraden 1/5 av dagens marknadsvärde.
8. ↑ Södra Ängby, den vita staden, sida 20
9. ↑ Södra Ängby, trädgårdsstad i funkis, sida 142
10. ↑ Guide till Stockholms arkitektur, sida 229
11. ↑ Södra Ängby, den vita staden, sida 38
12. ↑ Södra Ängby, den vita staden, sida 104
13. ↑ Södra Ängby, trädgårdsstad i funkis, sida 168
14. ↑ Den vita staden, Hammarbyhöjden under femtio år..., sida 74
15. ↑ Södra Ängby, den vita staden, sida 119
16. ↑ Södra Ängby, trädgårdsstad i funkis, sida 93
17. ↑ Stockholms stadsbyggnadskontor 1993
18. ↑ Svenska Dagbladet 1995
19. ↑ [1]
20. ↑ Detaljplan: Grundkarta, 1993

Tryckta källor

• Gunnar Olofgörs: Södra Ängby - Trädgårdsstad i funkis, Stockholmia förlag, Stockholm 2001. ISBN 9170310947. 
• Thorbjörn Andersson m fl: Södra Ängby - Den vita staden, Footlights Publishing, Stockholm 2000. ISBN 91-631-0275-7. 

Olof Hultin, Ola Österling, Michael Perlmutter: Guide till Stockholms arkitektur, Arkitektur Förlag, Stockholm [1998] 2002, 2:a upplagan. ISBN 91 86050-58-3. Libris 8465772. 

• Svenska Dagbladet, 1995-05-10. 
• Ulrika Sax: Den vita staden, Hammarbyhöjden under femtio år, Stockholms stad, 1989. ISBN 91-7032-009-2. 
• Britt Wisth (hösten 2008). ”Att angöra en stadsplan : Tankar bakom Riksintresset”. Södra Ängby villaförenings tidskrift: s. 13. http://www.sodra-angby.com/images/stories/pdf/tidning_2_2008.pdf. Läst 2009-01-26. 

Webbkällor

• ”Detaljplan: Grundkarta”. Stockholms stadsbyggnadskontor. 1993-07-08. http://planer.sbk.stockholm.se/SBKPlanTemplates/DocumentDownload.aspx?FileId=343747&FileName=Plankarta.PDF&DataSource=2. Läst 19 juni 2008. 
• ”Planbeskrivning: Beskrivning till detaljplan för del av stadsdelen Södra Ängby i Stockholm”. Stockholms stadsbyggnadskontor. 1993-07-08. http://planer.sbk.stockholm.se/SBKPlanTemplates/DocumentDownload.aspx?FileId=321816&FileName=Planbeskrivning.PDF&DataSource=2. Läst 19 juni 2008. 
• ”Genomförandebeskrivning till detaljplan för Södra Ängby...”. Stockholms stadsbyggnadskontor. 1993-07-08. http://planer.sbk.stockholm.se/SBKPlanTemplates/DocumentDownload.aspx?FileId=321818&FileName=Genomforandebeskrivning.PDF&DataSource=2. Läst 19 juni 2008. 

”Areal och befolkningstäthet i stadsdelsområden, SDN-delar och stadsdelar”. Stockholms stad. 2007-12-31. http://www.usk.stockholm.se/arsbok/b039.htm. Läst 2009-01-28. 

Se även

• Arkitektur i Stockholm
• Den vita staden
• Funktionalism
• Modernism
• Södra Ängby villaförening

Externa länkar

• ”Flygfoto”. http://kartor.eniro.se/query?&what=map_adr&mop=aq&searchInMap=1&mapstate=7;17.892778;59.341397;a;17.8818062673924;59.34769636024118;17.903719620966452;59.335102936465084;793;860&mapcomp=;;;Södra%20ängby;;;16850;BROMMA;;;;;17.892778019174454;59.34139679575519;0;0;;STOCKHOLM;maps_place.131161.21;0&geo_area=södra%20ängby&stq=0&pis=0. Läst 19 juni 2008. 

Fel vid skapande av miniatyrbild: convert: unable to create temporary file `/var/www/mw/_mw116/w/images/sv.rilpedia.org/4/4a/Commons-logo.svg': No such file or directory @ error/delegate.c/InvokeDelegate/1023. convert: unable to load module `/usr/lib/x86_64-linux-gnu/ImageMagick-6.7.7/modules-Q16/coders/svg.la': file not found @ error/module.c/OpenModule/1285. convert: no decode delegate for this image format `/tmp/magick-udg7C7eY' @ error/constitute.c/ReadImage/578. convert: AnErrorHasOccurredWritingToFile `/var/www/mw/_mw116/w/images/sv.rilpedia.org/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/29px-Commons-logo.svg.png': No space left on device @ error/constitute.c/WriteImage/1234.

Wikimedia Commons har media som rör Södra Ängby.

• Områdesfakta om Södra Ängby från Utrednings- och statistikkontoret, Stockholms stad
• Clownerna, skulptur av Inga Hellman