Thure Bergentz

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Villor på Bergviksvägen, Smedslätten
Stadsplanen för Södra Ängby

Thure Gustaf Bergentz född 26 april 1892 i Hannäs, Östergötlands län, död 5 maj 1965 i Stockholm, var en svensk arkitekt och stadsplanerare. Sedan 1929 var han medarbetare till stadsplanedirektören Albert Lilienberg.

Thure Bergentz fick sin utbildning på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Han var liksom Albert Lilienberg, starkt influerat av den österrikiske arkitekten Camillo Sittes (1843-1903) stadsplanering, som gjorde slut på tidigare stadsplaneideal där spikraka, långa alléer och esplanader skulle bestämma stadsbilden. Trädgårdsstadens naturanpassade stadsplaner med ”det slutna rummet” gällde nu.

Redan i början av 1920-talet kom Bergentz till stadsplanekontoret i Stockholm, där han, sedermera med stadsplanedirektör Albert Lilienberg som chef, stod bakom en mängd stadsplaner för Stockholms nya förorter och villasamhällen. I början av 1920-talet hade han samarbetat med den personliga vännen Axel Dahlberg vid utformningen av Brommas trädgårdsstäder, ett samarbete som skulle fortsätta under många år framåt. Bergentz stod även bakom stadsplanen för Alvik från 1922. I Smedslätten ritade han tjugo standardvillor mellan 1922-24. Stadsplaneförslaget för Norra Ängby presenterades 1930 och var signerat av stadsplanedirektören Albert Lilienberg och arkitekt Thure Bergentz, följd av stadsplaner för bland annat Traneberg och Midsommarkransen, Södra Ängby och Västertorp. Vid utformningen av stadsplanen för Södra Ängby kunde Bergentz tillämpa trädgårdsstadens planidéer fulltut. Gator, vägar och tomter anpassar sig behagligt och mjukt till den kuperade terrängen och en stor del av den befintliga vegetationen kunde bevaras.

År 1932 deltog han med kollegan civilingenjören Åke Virgin på fastighetskontoret i en internationell tävling om nydaningen av Nedre Norrmalm (senare Norrmalmsregleringen). 350 bidrag lämnades in från bland andra några av tidens största arkitekter, däribland förslag från Le Corbusier och Alvar Aalto. Det delades ut tre förstapris, ett gick till ett London-arkitektkontor, ett till ett New York-kontor och ett till Åke Virgin och Thure Bergentz. Deras förslag hade stora likheter med Lilienbergs egen plan. Eftersom Albert Lilienberg ingick i prisnämnden blev deras förslag diskvalificerat, då någon som stod tävlingsdomaren nära (Lilienberg var ju Bergentz chef) ej fick delta i tävlingen.

Litteratur och källor

Personliga verktyg