Från Rilpedia

Ivar Axel Henrik Arosenius, född 8 oktober 1878 i Göteborg, död 2 januari 1909 i Älvängen, var en svensk konstnär och bilderboksförfattare. Hans mest kända bilderbok är Kattresan (1909), som utgavs postumt. En stor del av hans verk är utställda vid Göteborgs konstmuseum.

Innehåll 1 Utbildning 2 Konstnärskarriär 3 Död och eftermäle 4 Familj 5 Se även 6 Källor 6.1 Noter 6.2 Tryckta källor 7 Externa länkar

Utbildning

På hösten 1896 inledde Arosenius sina studier vid Valands målarskola, där han var kamrat med bland andra Gerhard Henning. Den 30 augusti 1898 blev han antagen vid Konstakademien i Stockholm, där han hyrde en ateljé tillsammans med Henning. I november 1899 blev han antagen som "frielev" vid Konstnärsförbundets skola. Under våren 1901 återupptog han sina studier vid Valands målarskola. Följande år deltog han i en elevutställning på Valand, arrangerad av Carl Wilhelmson.

Konstnärskarriär

Arosenius påbörjde en studieresa i Europa under hösten 1903, med början i München. Han anlände till Paris i januari 1904, och tillbringade sommaren i fiskebyn Coudeville i Normandie. I augusti återvände han till Paris. På våren 1905 deltog han med 86 akvareller i en utställning på Salon des Indépendants. Delar av somrarna 1902 och 1903 tillbringades i Torsby i norra Fryksdalen hos vännen och blivande svågern Ernst Spolén. Den storslagna och vilda värmlandsnaturen påverkade Ivars konst framgent. ^{[1] [2]}

I maj 1905 var Arosenius åter i Göteborg men fortsatte därifrån till Stockholm, där modern nu bodde. På hösten ställde Arosenius för första gången ut på Konstnärshuset i Stockholm, med hela 173 arbeten. Året därpå gifte han sig med Ida (Eva) Andrea Cecilia Adler (född 1879). De bosatte sig i Åby; dottern Eva (Lillan) föddes samma år.^[3]

Under 1906 och 1907 medverkade Arosenius i Strix och Söndags-Nisse. Den 21 april 1907 gav Hasse Zetterström ut ett specialnummer av Söndags-Nisse med teckningar och text uteslutande av Ivar Arosenius.

På hösten 1907 flyttade Arosenius med sin familj till Göteborg och sedan till Älvängen. I maj 1908 ställde han ut på Lunds universitets konstmuseum tillsammans med Gerhard Henning och Sigge Bergström, och fick sitt genombrott i november då han tillsammans med Henning och Bergström hade en utställning på Valand.

Död och eftermäle

Arosenius avled i sitt hem i Älvängen den 2 januari 1909 i sviterna av sin blödarsjuka^[4], och begravdes på Östra kyrkogården i Göteborg.^[3]

Året efter sin död fick Arosenius konst det definitiva genombrottet.

Högstadieskolan Aroseniusskolan i Älvängen uppfördes på 1970-talet och namngavs efter målaren.

Efter Arosenius död fick hans hus förfalla under många år och revs slutligen på 1960-talet. Men dörrarna där han hade målat och kakelugnen som är berömd för målningen "Flickan vid ljuset" togs ner och flyttades till Starrkärr-Kilanda hembygdsförening.

Aroseniusvägen i Södra Ängby, Stockholm är uppkallad efter Ivar Arosenius. Även i Göteborg återfinns en gata uppkallad efter honom, Aroseniusgatan i Torp (1944).^[5]

Familj

Ivar Arosenius var son till baningenjören och kaptenen i Väg- och vattenbyggnadskåren Henrik Alfred A. (1841-1902) och hans hustru Sigrid Elisabeth, född Rydén (1846-1929). Hans syskon var Harald (1875-1889), Conrad (1877-1889), Erik (1880-1953) och Ingegerd, född 1884 och gift 1906 med Ernst Spolén.^[6] Förmäld 1906 med Ida (Eva) Andrea Cecilia, född Adler (född 1879, död 1965 i en gasolycka i medeltidsstaden Cagnes-sur-Mer i Frankrike.^[7] De bosatte sig i Åby, Kolmården, och fick tillsammans dottern Eva (Lillan) 1906.^[8]

Se även

• Arosenius, släkt

Källor

Noter

1. ↑ Ivar Arosenius - en minnesbild, av Ernst Spolén, Norstedts Förlag, Stockholm 1963
2. ↑ Kvällens violiner, av Ernst Spolén, Boviggens Förlag, Torsby 2007
3. ↑ ^{3,0 3,1} Minnesbilder av Ivar Arosenius - Ole Kruse - Gerhard Henning, nedtecknade av Filip Wahlström m.fl, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1956
4. ↑ Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.58
5. ↑ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs drätselkammares gatunamnberedning 1945 s. 105
6. ↑ Ivar Arosenius - en minnesbild, av Ernst Spolén, Norstedts Förlag, Stockholm 1963
7. ↑ Förbundet Blödarsjuka i Sverige
8. ↑ Minnesbilder av Ivar Arosenius - Ole Kruse - Gerhard Henning, nedtecknade av Filip Wahlström m.fl, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1956 s.125-126

Tryckta källor

• Kjellberg, Kjell-Åke, Älvängen - ängarna vid älven 1823-1990. (1990)

Externa länkar

• Kattresan som digitalt faksimil på Litteraturbanken