Kolmården

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Diligenssläde, visad på Norrköpings stadsmuseums utställning om Kolmården 2007.

Lykta till diligenssläde.

Gästgiveritaxa från Lilla Åby gästgivaregård.

Kolmården är ett större bergs- och skogsområde i gränstrakterna mellan Östergötland, Södermanland och Närke. Kolmården tillhör landskapet Södermanland men Östergötlands län. Samhället Kolmården tillhör Norrköpings kommun och utgörs av cirka 5500 invånare, där merparten bor i området Krokek/Getå. Under tidig medeltid var skogen svårpasserad för resande, och istället använde man sjövägen över Östersjön. Namnet Kolmården kommer från fornsvenskans Colmark och Kulmark, antagligen av substantivet marker, skog; således "kolskogen" eller "Kolmörka skogen". Idag är Kolmården mest känd för Kolmårdens djurpark.

Geografi

Den breda, tillplattade, av en mängd tvärdalar, kärr och vattendrag söndersplittrade bergåsen höjer sig nordost om Norrköping ur Östersjön, över slättlandet sträcker den sig, med kullar av 15 till 60 meters höjd, västerut, brant stupande mot söder till Bråviken, Östergötlands slättbygd och sjön Glan, men mot norr småningom övergående i de lägre kuperade trakter, som omger Södermanlands insjöar. Mot nordväst sträcker sig Kolmårdens utsprång ända till sjön Sottern i Närke samt inåt trakterna av Finspång i Östergötland, sålunda sammanhängande med bergssträckningen Tylöskogen. Alldeles norr om Ågelsjön, i närheten av Hults bruk norr om Åby, når Kolmården sin största höjd, Jakobsdalsberget på 167 meter. På flera ställen förekommer järn-, koppar- med flera malmstråk. Berggrunden utgörs huvudsakligen av röd gnejs; på flera ställen finns i denna inkilade mäktiga lager av kornig kalksten, vilken förr i tiden bearbetades och var allmänt känt under namnet Kolmårdsmarmor. Utsikterna från bergåsens sydliga branter över Bråviken, Glan och slätten kring Norrköping har omtalats av många resenärer.

Arkeologi

Kolsläde

Kolmården är idag fylld med välbevarade lämningar från främst två tidsperioder, stenålder och medeltid. Möjligen har området under andra tidsperioder setts som svårtillgängligt och farligt.

I Kolmården finns välbevarade lämningar från den tidiga svenska förhistorien. På de höga bergstopparna, som under stenåldern utgjorde öar i en ytterskärgård, ligger boplatser nyttjade som jakt- och fiskestationer av stenåldersmänniskan. Som viktiga exempel kan nämnas de gropkeramiska boplatserna vid Säter, vid Kvarsebo i Östergötland. Även tidigmesolitiska boplatser har påträffats i Kolmårdsskogarna.

En annan fornlämningskategori, som är väl företrädd i Kolmården, är lämningar av det medeltida bergsbruket. Hyttor, kolbottnar och andra lämningar, inte minst inom gränserna för Tuna bergslag, vittnar om Kolmårdens betydelse för metallhanteringen under medeltiden. Vid platsen för Krokeks konvent har det på 2000-talet genomförts ganska omfattande arkeologiska undersökningar.

Kolmårdenas otillgänglighet, vilket lett till en låg exploateringsgrad, har gjort att dessa lämningar idag är välbevarade.

Se även

• Kolmårdens Tropicarium
• Anstalten Kolmården

Externa länkar

Kolmarden.nu - nästan allt om Kolmården - Att bo, att äta & värt att veta!
Historier från Kolmården

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kolmården, 1904–1926 ^(Not).