Transnistrien

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Transdnestrien)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Република Молдовеняскэ Нистрянэ
(Republica Moldovenească Nistreană)
Приднестрóвская Молдáвская Респýблика
(Pridnestrovskaja Moldavskaja Respublika)
Придністровська Молдавська Республіка
(Pridnistrovs'ka Moldavs'ka Respublika)
Transnistriens flagga
Transnistriens statsvapen
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
Nationalsång: Слэвитэ сэ фий, Нистрене
Transnistriens läge
Huvudstad Tiraspol
Största stad Tiraspol
Officiella språk moldaviska,1 ukrainska och ryska
Statsskick
President
Regeringschef
republik
Igor Smirnov
Igor Smirnov
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
från Moldaviska SSR (de facto)
2 september 1990
Yta
 • Totalt
 • Vatten

4 163 km² (172:a)
2,35
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

555 000 (166:a)
133 inv/km² (77:a)
Valuta transnistrierubel (PRB)
Tidszon UTC+2
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod


m ö.h.

km²

km
Nationaldag
Landsnummer 373
1. Vanligen ansett som en varietet av rumänskan.
Högsta sovjet i Tiraspol, Transnistrien.
En byst av Lenin, utanför Tiraspols stadssovjet.

Transnistrien, även kallad Dnestrien, Transdnestrien, Transdnjestr eller Dnestrrepubliken, officiellt Dnestriska Moldaviska Republiken (Pridnestrovie)[1], (ryska: Приднестрóвская Молдáвская Респýблика, Pridnestrovskaja Moldavskaja Respublika, moldaviska: Република Молдовеняскэ Нистрянэ, Republica Moldovenească Nistreană, ukrainska: Придністровська Молдавська Республіка, Pridnistrovs'ka Moldavs'ka Respublika), på ryska även förkortat PMR, är en konstitutionell republik i östra Moldavien. Landet gränsar i väst till Moldavien, och består till största delen av en landremsa mellan floden Dnjestr i väster och Ukraina i öster. Landet saknar kust. Transnistrien har en areal på 4 163 km² och en befolkning på 555 000 invånare.[2]

Landet är en parlamentarisk demokrati,[2] där presidenten utser ministrar i regeringen, och parlamentet (kallat Högsta sovjet) godkänner ministrarna. Dessutom finns lokala folkförsamlingar, indelade utifrån administrativ region.[3] Sedan 28 december 2005 styrs parlamentet av talmannen Jevgenij Sjevtjuk.[4] President är sedan 1991 Igor Smirnov.[5]

Politiskt utgör Transnistrien de jure en del av Moldavien. De facto är Transnistrien dock en självständig republik,[6] men har inte erkänts av något annat erkänt land. Den moldaviska regeringen saknar auktoritet över Transnistrien.[7]

Transnistrien har eget postväsende, polis, tullmyndighet, militärt försvar, valuta, centralbank, konstitution, rättsväsende, skattelagstiftning, regering och parlament.[8] Landets valuta, transnistrierubel, är konvertibel men växlas inte in i något annat land.[9]

Innehåll

Geografi

Transnistrien ligger i östra Moldavien vid gränsen mot Ukraina. Republikens huvudstad, där regering, parlament och centralbank finns, är Tiraspol, som ligger i Transnistriens södra del och grundades 1792. Namnet Transnistrien kommer ifrån att området ligger vid floden Dnjestr. En annan känd stad i Transnistrien är Bender. År 2004 hade Transnistrien cirka 580 000 invånare. Transnistrien är 3.567 km² stort. Transnistrien kallas även Dnestrrepubliken, Dnestrien och Trans-Dnestrien.

Historia

"Transnistrien" är en artificiell term, som skapades under andra världskriget. Regionen har tillhört den Moldaviska ASSR samt den Moldaviska SSR. 1990 förklarade sig Moldavien självständigt från Sovjetunionen.

Även Transnistrien förklarade sig självständigt, från Moldavien, den andra september samma år. Enligt presidentens hemsida (extern länk) förekom en folkomröstning som ledde till statsbildningen. Dock hävdar kritiker att denna folkomröstning inte gick rätt till. Då Transnistrien bildats antog man Sovjetunionens författning. 1992 skedde en militär konflikt mellan Moldavien och Transnistrien, och sedan 21 juli 1992 råder vapenstillestånd. 500 personer miste livet i konflikten, och i Tiraspol finns ett monument för de transnistriska stupade soldaterna. 2004 upptrappades den konflikt med Moldavien som funnits sedan Transnistriens statsbildning och gränserna mot Transnistrien stängdes. Dessa gränser är dock öppna idag.

Politik

Då Transnistrien bildades antogs Sovjetunionens konstitution (Brezjnevkonstitutionen). En ny konstitution antogs genom folkomröstning 24 december 1995. Denna författning är mer västligt demokratisk, och föreskriver ett parlamentariskt ansvar för makthavarna. Då Moldavien fick med marxist-leninister i sin regering var hälften av Transnistriens parlamentsledamöter kommunister.

Sedan kommunisten Vladimir Voronin tillträdde som president i Moldavien har dock kommunisterna minskat i den transnistriska Högsta Sovjet. Numera finns det endast två kommunister i parlamentet, medan de övriga 43 ledamöterna är mer "affärsinriktade". Transnistriens president är exkommunisten Igor Smirnov som av kritiker i bland annat Moldavien anklagas för att styra Transnistrien auktoritärt, som diktator. Smirnov fick år 2001 81,9 % av rösterna i presidentvalet, medan de andra två kandidaterna fick 4,7 respektive 4,6 procent. Moldaviens president Voronin och den transnistriska regeringen samtalade i augusti 2002.

Ekonomi

Bruttonationalprodukten per capita i Transnistrien är 662 amerikanska dollar, vilket gör Transnistrien till den kanske fattigaste regionen i Europa. Ett viktigt företag, som ägs av familjen Smirnov, är Sheriff som bland annat omfattar ett fotbollslag och ett stort antal bensinstationer i Transnistrien. Sheriff har ett påkostat sportskomplex. 2003 var företagen i Transnistrien fortfarande allmänägda, men idag finns även privata företag, exempelvis hotellet Timothy i Tiraspol. Andra viktiga arbetsgivare i Transnistrien är stålfabriken i staden Rîbniţa och distilleriet Kvint i Tiraspol.

I Transnistrien använder man en egen valuta, transnistrierubeln, och på många ställen kan man växla sina dollar eller euro till denna valuta. I dagsläget är valutakurserna för den transnistriska rubeln och den svenska kronan nästan lika, enligt Transnistriens riksbank. Det har även påståtts att narkotikahandel, trafficking och illegal vapenhandel är viktiga inkomster för den transnistriska staten. I Transnistrien hävdar informationsdepartementet att Transnistrien idag är en mer ekonomiskt liberal region än exempelvis Polen. Pensioner och löner sägs betalas ut på avtalade tider i Transnistrien.

Infrastruktur

I Transnistrien används kollektivtrafiken flitigt. Stadsbussen i huvudstaden Tiraspol kostar 1,50 transnistrierubel. Tiraspol har även en järnvägsstation. Med buss är det lätt och med svenska mått billigt att ta sig till Moldaviens huvudstad Chişinău, samt till Ukraina. Gatorna i Transnistrien, liksom allmänt i det forna Sovjet, är dock ganska illa medfarna och sprickor och dylikt verkar sällan lagas. Transporter ut ur Transnistrien kan betalas med såväl transnistrisk som moldavisk valuta.

Religion

Den största religionen i Transnistrien är ortodox kristendom och presidenten Igor Smirnov har stöttat den ortodoxa kyrkan, och därför erhållit kyrkliga utmärkelser. Dock råder officiellt religionsfrihet, och 114 religiösa organisationer finns registrerade, däribland Krishna-rörelsen. Även svenska religiösa rörelser har på något sätt verkat i området. Emellertid har religiösa rörelser som Jehovas vittnen och metodisterna nekats registrering som samfund.

Sovjetnostalgi

I Transnistrien har man behållit de sovjetiska symbolerna, och gjort dem till nationalsymboler. Bland annat har landet hammaren och skäran som statsvapen, och uniformerade poliser och militärer har sovjetiska symboler på sina uniformshattar. Somliga menar att detta gjorts på praktisk snarare än ideologisk grund. I Transnistriens huvudstad finns en staty av Lenin utanför Högsta Sovjet, och en annan utanför stadens sovjet. Transnistriens flagga liknar Moldaviska SSR:s flagga, och på ena sidan flaggan finns hammaren och skäran med, fastän ej på den andra. För övrigt finns det i Transnistrien monument tillägnade sovjetiska soldater.

Se även

Referenser

  1. ”О транслитерации и топонимике наименований, Presidentdekret om translittererings- och toponymbenämningar” (på ryska). Pridnestrovies Justitieministerium. 29 november 2000. http://zakon.dnestr.info/?mod=detail&id=7623. Läst 16 december 2008.  [1]
  2. 2,0 2,1 ”PMR: Country Facts” (på engelska). http://www.visitpmr.com/countryfacts.html. Läst 20 december 2008. 
  3. ”Separation of Powers: Pridnestrovie's checks and balances” (på engelska). http://pridnestrovie.net/statestructure.html. Läst 17 december 2008. 
  4. ”Parliament of the Pridnestrovian Moldavian Republic (Pridnestrovie)” (på engelska). http://www.vspmr.org/Deputy/?ID=46&Lang=Eng. Läst 17 december 2008. 
  5. ”Официальный Сайт Президента ПМР - Биография (Transnistriens presidents officiella hemsida - biografi)” (på ryska). http://president.pmr-gov.org/index.php?option=com_content&task=blogcategory&id=13&Itemid=72. Läst 17 december 2008. 
  6. Tozun Bahcheli, Barry Bartmann, Henry Felix Srebrnik. ”De Facto States: The Quest for Sovereignty” (på engelska). Routledge. 102. http://books.google.com/books?id=XhTZ1z9vaIUC&pg=PA102&lpg=PA102. 
  7. ”Is Pridnestrovie a country?” (på engelska). http://pridnestrovie.net/pridnestroviestatehood.html. Läst 16 december 2008. ”No laws from Moldova or any other country are in effect in Pridnestrovie.” 
  8. ”Government of Pridnestrovie” (på engelska). http://pridnestrovie.net/taxonomy/term/35. Läst 16 december 2008. 
  9. ”Money: Pridnestrovie's own currency” (på engelska). http://www.pridnestrovie.net/money.html. Läst 21 december 2008. 

Externa länkar

Personliga verktyg