Människohandel

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Trafficking)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Människohandel, i Sverige ofta kallat trafficking (efter engelskans trafficking, som dock har en mycket bredare betydelse), är förflyttning av fattiga människor under slavliknande förhållanden till vad som mer eller mindre är tvångsarbete, ofta till hushållsarbete eller fabriker, ofta genom erbjudanden av bättre förhållanden. Främst drabbas barn och yngre kvinnor. Flytten går ofta från u-land till i-land, från landsbygd till stad inuti u-land eller inom stad eller landsbygd i u-land.

Det finns tidvis en viss förvirring kring skillnaden mellan människohandel och människosmuggling. Trafficking innefattar ofta ett inslag av påtryckning, falska löften, ibland även våld och fysiskt eller psykiskt tvång mot personer som antingen aldrig samtyckt eller fått en förskönad bild av vistelsen i det andra landet. Vid statsgränserna möter människohandeln de svåraste hindren för vidare transport. Smuggling kan å andra sidan också involvera migranter som har samtyckt till att transporteras till ett annat land.

Ofta erbjuds människor som lever under svåra förhållanden att få arbeta som inneboende hushållsarbetare hos välmående familjer. Då de kommit fram saknar de ofta uppehållstillstånd och vistas istället illegalt i det andra landet som svart arbetskraft, ofta utan myndigheternas vetskap. De omfattas då inte av några lagar och avtal på arbetsmarknaden och blir många gånger illa behandlade av sina arbetsgivare, då lönerna oftast är låga även om mat, bostad och kläder/arbetskläder/uniform är gratis. Svårigheter uppstår också om de vill lämna sin arbetsgivare, eller blir sjuka.

Det förekommer ibland handel med barn för adoption. Detta är något som seriösa adoptionsorganisationer försöker hindra, och det kan leda till att organisationer svartlistar ett helt land. Det finns uppgifter om att detta ska ha skett i Vietnam.[1]

Innehåll

Sexuell människohandel

Ibland är människohandeln av sexuell natur. De drabbade har ofta erbjudits andra jobb, men blir istället sexslavar. Olika aktörer mot sexuell människohandel förklarar problematiken på olika sätt. Till exempel betonar Unicef fattigdom som huvudskälet till varför personer blir offer för sexuell människohandel. ECPAT som arbetar mot barnsexhandel betonar snarare köparnas efterfrågan som den huvudsakliga drivkraften till handeln med människor.

Offren för den sexuella människohandeln får precis som vid slavhandeln löften om jobb i ett annat land, men saknar uppehållstillstånd och vistas illegalt. Arbetsgivaren ordnar bostad, mat och kläder, men garanterar aldrig någon ytterligare ersättning då den ofta tar betalningen för sin egen vinnings skull. Offren ges ingen rätt att varken ifrågasätta sina arbetsvillkor eller att dra sig ur. Barn och unga är den målgrupp som oftast blir offer då det oftast är lättare att manipulera de yngre.

Hallicken som är arbetsgivare tvingar sina offer både fysiskt och psykiskt till att genomföra sexuella handlingar hos diverse privatpersoner. När köparen är nöjd återlämnas offret till sin arbetsgivare, som tar emot betalning och i många fall behåller den själv för att köpa det mest nödvändiga och sedan stoppa pengarna i egen ficka.

Mellan 0,6 och 4 miljoner människor traffickeras varje år i världen. Omkring 85 procent är kvinnor; hälften är barn.[2]

Sverige

Sexuell människohandel blev 2002 uppmärksammat genom Lukas Moodyssons film Lilja 4-ever.

Människohandel för prostitution har sedan några år tillbaka en egen brottsrubricering i Sverige. För att brott ska ha begåtts måste tvång eller bedrägeri ha använts. Ingen har dock dömts för detta brott.

Vid utredning om brott är hemlig rumsavlyssning (buggning) tillåtet.


Se även

Referenser

  1. Dagens Nyheter
  2. Utställning Trafficking Etnografiska Museet.[källa behövs]
Personliga verktyg