Från Rilpedia

Grundskolan i Sverige utgörs av den obligatoriska 9-åriga skolan, skolår 1-9. 1949 infördes den 9-åriga enhetsskolan i vissa skoldistrikt i Sverige. Enhetsskolan, som på sikt ersatte den 1842 lagstadgade folkskolan, blev 1962 grundskola. Grundskolan var införd i hela Sverige kring 1972, och folkskolan var därmed avskaffad. Grundskolan är examensfri. Fram till 1994 var den uppdelad i lågstadium (årskurs 1-3), mellanstadium (årskurs 4-6) och högstadium (årskurs 7-9).

Det är Sveriges kommuner som ansvarar för verksamheten. De grundläggande bestämmelserna om grundskolan finns i skollagen och grundskoleförordningen. Nuvarande läroplan för grundskolan är Lpo 94. I den beskriver Sveriges riksdag och Sveriges regering de värden och riktlinjer som ska gälla i skolan. Sedan finns det kursplaner där man mer konkret föreskriver vad som krävs av skolan, vilka mål man ska sträva mot och vilka mål som ska uppnås. Uppnåendemålen är minimikraven som eleven ska uppnå vad gäller kunskaper. De mäts i år 5 och i år 9.

Sverige införde flexibel skolstart 1997, vilket ger barn rätt till skolgång från och med sex års ålder. Specialundervisning ges till elever med inlärningssvårigheter, och elever med handikapp kan studera i särskilda skolor eller i en anpassad, vanlig skolklass. Undervisning i det egna språket kan ges till barn med annat modersmål än svenska. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå.

Från 1 januari 2006 har förordningen för grundskolan, särskolan och specialskolorna fått ett tillägg, som säger " Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna."

Läroplaner

• Lgr 62
• Lgr 69
• Lgr 80
• Lpo 94

Skolår

Se även Skolår.

Nedan följer en lista över de olika skolåren i den svenska grundskolan. De kallas ofta skolår eller årskurs, följt av siffran, eller bara ettan, tvåan eller första klass och andra klass. På många skolor är klasserna indelade i spår, där varje årskull är indelad i olika klasser, som till exempel 1 A, 1 B och 1 C.

• Skolår 1 är det första skolåret i den svenska grundskolan och eleverna börjar normalt i första klass i augusti det kalenderår de fyller 7. Eleverna får bland annat lära sig läsa, skriva och räkna addition och subtraktion. Läsåret 2009/2010 går eleverna födda 2002 i ettan.

• Skolår 2 är då eleverna bland annat får lära sig läsa längre texter, räkna multiplikation och division. Man brukar även läsa om astronomi. Tidigare var simundervisning vanligt, vilket nu på många håll flyttats till förskoleklassen. Läsåret 2009/2010 går eleverna födda år 2001 i tvåan.

• Skolår 3 är sedan 1969 års läroplan i många fall det första skolår då eleverna läser engelska. Mellan 1969 och 1980 års läroplaner hade dock skoldistrikten möjligheten att skjuta upp engelskan till skolår 4, vilket var vanligt. Andra vanliga nya ämnen på schemat är hembygdskunskap och historia. Åren 1949-1994 var detta år det sista läsåret för eleverna på den svenska enhetsskolan/grundskolans lågstadium. Många skoldistrikt i Sverige har efter 1994 slagit ihop skolår tre med skolår fyra och fem. Läsåret 2009/2010 går eleverna födda 2000 i trean.

• Skolår 4, fyran eller fjärde klass, var mellan åren 1949 och 1994 det första läsåret för eleverna på enhetsskolan/grundskolas mellanstadium. Mellan 1962 och 1969 års läroplaner var skolår 4 det första skolår som eleverna läste engelska. Mellan 1980 och 1994 års läroplaner hade skoldistrikten möjligheten att skjuta upp engelskan från tredje klass till fjärde, vilket då var vanligt. I geografi läser eleverna om Sverige. I det fjärde skolåret kan klasser vara med i schacktävlingen schackfyran. Läsåret 2009/2010 går eleverna födda 1999 i fyran.

• Skolår 5 är det år då eleverna läser om Europas länder i geografi, förutom Sverige som redan lästs om i fjärde klass. Sedan läsåret 1994/1995 har eleverna nationella prov i svenska, engelska och matematik på vårterminen i årskurs fem. Åren 1955-1962 var det femte skolåret i den svenska folkskolan det första år då eleverna läste engelska. Klasserna kan under skolår 5 delta i Vi i femman. Läsåret 2009/2010 går eleverna födda 1998 i femman.

• Skolår 6 är sedan 1994 års läroplan är det första år som eleverna har språkval. I geografi läser eleverna i sjätte klass om världens länder, förutom Sverige och övriga Europa som redan lästs under tidigare år. Åren 1949-1994 var detta år det sista läsåret för eleverna på den svenska enhetsskolan/grundskolas mellanstadium. Många skoldistrikt i Sverige har efter 1994 slagit ihop verksamheten med skolår 7, 8 och 9. Läsåret 2009/2010 går eleverna födda 1997 i sexan.

• Skolår 7 var åren 1949-1994 förknippat med stora förändringar för eleverna, då de lämnade enhetsskolan/grundskolans mellanstadium och övergick till dess högstadium. Många byter då fortfarande skola, eftersom flera svenska grundskolor endast har undervisning i årskurs 1-6. Bland annat tillkom språkval. Efter 1994 års läroplan är stadierna avskaffade. Läsåret 2009/2010 går eleverna födda 1996 i sjuan.

• Skolår 8 är det år många av eleverna PRAO:ar, och får på höstterminen betyg för första gången. Läsåret 1996/1997, då eleverna födda 1982 gick i skolår 8, blev de de första att få betygssystemet Godkänd, Väl godkänd och Mycket Väl Godkänd. Skolår 8 är även då många ungdomar väljer att konfirmera sig. Läsåret 2009/2010 går eleverna födda 1995 i åttan.

• Skolår 9 är det nionde och sista skolåret i den svenska grundskolan. Eleverna får bland annat välja inriktning inför gymnasiet. Man har nationella prov i skolår 9 sedan läsåret 1996/1997, då eleverna födda 1982 var de första att lyda under läroplanen LPO 94. Vid jullovet i nian får eleven sitt tredje terminsbetyg. När eleven sedan slutar grundskolan på våren erhålls ett slutbetyg. Läsåret 2009/2010 går eleverna födda 1994 i nian.