Från Rilpedia

Olof Bjurbäck, född den 26 oktober 1750 på Bjurbäcks bruk i Värmland, (efter vilken födelseort han tog sitt tillnamn), död den 18 april 1829, var biskop, författare och översättare. Föräldrar: hammarsmeden Jonas Olsson och Maria Svensdotter Bock. Gift 1811 med Maria Lundgren.

Biografi

Av ett par tilldragelser i Bjurbäcks späda år antog hans anhöriga, att gossen med tiden skulle bliva någonting stort. Då han döptes, släpptes han av ovarsamhet i golvet, men upptogs utan tecken till skada, och några år senare föll han under en flyttning oförmärkt ur åkdonet och påträffades ett par timmar därefter, i ostörd sömn på landsvägen, mitt för Kils kyrka, där han sedan såsom biskop i Karlstad blev pastor.

Genom understöd av gynnare kom han i tillfälle att idka studier. Vid Uppsala universitet där han inskrevs till student 1770, erhöll han 1774 den filosofiska graden och lät viga sig till präst 1775. Oaktat sin lärdom och utmärkta egenskaper, vann han ingen ordinarie befordran förrän vid trettiosju års ålder, då han (1787) utnämndes till eloquentiæ lektor i Karlstad. 1801 utbytte han denna lärareplats mot kyrkoherdebefattningen i Filipstad, vilken han blott innehade till 1803, då han blev biskop i Karlstads stift.

Bjurbäck anses såsom en av sin tids förnämsta representanter för den rena lockianismen. Redan under sin studietid i Uppsala vinnlade han sig om filosofin, varvid han åtnjöt Christiernins personliga ledning. Även under sin lärartid utmärkte sig B. för ett mångfrestande vetenskapligt intresse. Såsom präst vårdade han sina församlingar med stort nit och arbetade oavbrutet för en ordnad fattigförsörjning samt de arbetande klassernas höjande. Samma människovänliga anda genomgår även hans riksdagsmannaverksamhet (1809–15).

En sjuklighet, som aldrig kunde övervinnas, plågade honom jämt med den föreställningen, att han ej samvetsgrannt fyllde sin plats, och endast hans vänners kraftiga uppmaningar hindrade honom att nedlägga sitt ämbete. En del av sin ovanligt rika boksamling skänkte Bjurbäck till Uppsala universitetsbibliotek.

Bibliografi

Bjurbäck var en synnerligen flitig vetenskaps- och vitterhetsidkare samt utgav ett stort antal tillfällighetsskrifter rörande kyrkliga och politiska ämnen liksom översättningar bland annat av Shakespeares "Hamlet" (1820) och Schillers "Cabal och kärlek" (1821), varjämte i handskrift efter honom förvaras översättningen av "Kung Lear", Klopstocks "Messias", Ossians sånger med flera verk. Hans tryckta skrifter vittnar om mångsidig lärdom och kastar ett klart ljus över många viktiga ämnen inom staten och kyrkan.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).

Delar av denna artikel består av bearbetad text ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.