Majrevolten i Sverige
Från Rilpedia
Majrevolten i Sverige rubricerar de händelser med anknytning till det internationella ungdomsupproret och majrevolten i Paris i maj-juni 1968 som direkt berörde förhållandena i Sverige.
Innehåll |
Revoltens dikotomi
Majrevolten 1968 hade två sidor som historikerna framförallt uppmärksammat. [1] [2] [3]
- ett anti-auktoritärt ungdomsuppror, (mods, pacifism, rockmusik)
- en internationell vänsterpolitisk rörelse (den nya vänstern, kolonialism och u-landsproblem)
Fram till 1968 var dessa fenomen integrerade med varandra. Efter 1968 skedde en uppsplittring av revoltens sociala och politiska innehåll, så att i USA de apolitiska ”hippies” blev till de mer politiska ”yippies”. I Sverige kom en inriktning på livsstil och miljö (storfamiljer, kooperativ, veganism) att kontrastera mot en partibildande smågruppsvänster och den stora FNL-rörelsen (DFFG). Ur detta uppkom så under 1970-talet några av de nya och bredare sociala rörelserna: kvinnorörelsen, miljörörelsen, musikrörelsen och byalagsrörelsen. [4]
Bakgrund och möjliga orsaker
Bland de fenomen och händelser som bildade den allmänna bakgrunden kan nämnas:[5]
- Kolonialismens sammanbrott och Tredje världens befrielserörelser
- Medborgarrättsrörelsen i USA, kampen mot segregrationen, raskravaller
- De världsomfattande protesterna mot och mediaexponeringen av USA:s krig i Vietnam.
- Kulturrevolutionen i Kina [6] och Tet-offensiven i Vietnam
- Efterkrigssamhällets modernisering och konsumism
- ’’Utbildningsexplosionen’’ orsakad av
- ’’Baby-boom’’-generationen i väst
Också Sovjetunionens invasion av Tjeckoslovakien[7] mordet på Martin Luther King och mordförsöket på studentledaren Rudi Dutschke bidrog till att driva på händelseförloppet. De första tecknen på en annalkande revolt märktes i Strasbourg, Frankrike 1966 och i Berkeley, Kalifornien 1967. I över ett hundra städer i USA rasade upplopp denna heta sommar. Bara under en månad 1968 utbröt kravaller i Rom, Madrid, Kairo, Bryssel, Warszawa, Nürnberg, London och Panama. [8] Majrevolten i Paris 1968 blev höjdpunkten i den revolutionsartade utvecklingen och fick sitt genomslag även i Sverige, om än med ett annat och inte lika intensivt förlopp. Efterverkningarna blev emellertid ungefär desamma, med större personlig frihet och mindre formalism i samhällslivet. Inte bara musik, konst och kultur påverkades; normbildningen inom samlevnaden förändrades också.[9] Nya horisonter öppnades och de gamla auktoriteterna föll.
Det yttre händelseförloppet
-
-
-
-
-
-
-
-
- Stoppa matchen, stoppa mässan, stoppa pipan! —Sture Johannesson
-
-
-
-
-
-
-
En svensk föraning om vad som komma skulle fanns i Göran Palms bok En orättvis betraktelse (Norstedts 1966), i den s.k. trolöshetsdebatten och i den anarkistiska Provie-rörelsen samma år. Den 20 december 1967 inträffade en våldsam sammandrabbning mellan Vietnam-demonstranter och polis, som sökte hindra demonstranterna från att nå amerikanska ambassaden i Stockholm. Bland de gripna fanns författaren Jan Myrdal.[10] [11] Den 4 januari blev USA:s ambassadör utsatt för äggkastning.[12] I februari 1968 fortsatte demonstrationerna, nu med ett försök av SAP att ta över initiativet i Vietnamfrågan.[13] Den 8 mars kallade USA hem sin ambassadör i Sverige med anledning av Olof Palmes demonstrationsdeltagande. Den 29 mars uppstod oroligheter och stormningsförsök i Foresta, där de tio rikaste nationerna hade möte om internationella valutafrågor. [14] I Båstad den 3 maj lyckades demonstranter stoppa Davis Cup-matchen i tennis mellan Sverige och Rhodesia, trots en massiv polisinsats med brandsprutor och tårgas.[15] Händelserna i Båstad kom att kallas Båstadskravallerna. Invektiven haglade men sen denna dag är det allmänt vedertaget att "idrott och politik hör ihop".[16] [17]
Kårhusockupationen i Stockholm den 24-27 maj fick besök av utbildningsminister Olof Palme som grillades om den kritiserade utbildningsreformen UKAS (”högskolans motsvarighet till industrins löpande band”) av Anders Carlberg. Under det ärevarv på stan som avslutade ockupationen gjordes ett ofullbordat försök att ockupera Operan och andra lokaler efter franskt mönster.[18] Veckan kring 29 maj hungerstrejkade lunda-studenter utanför Riksdagshuset i protest mot den låga u-hjälpen.[19] Protesterna mot den kommersiella Tonårsmässan/Teenage Faire samt Konstfacks alternativa julfirande senare på året blev uppmärksammade aktioner. Universitetets 300-årsjubileum i Lund firades i spänd stämning, övervakat av ett massivt polisuppbåd. Offentligt brännande av studentmössor den sista april blev till en informell tradition 1967, 1968 och 1969 [20] och den aktivistiska studentorganisationen SDS (Students for a Democratic Society) blev vid denna tid verksam också på svenska universitet. De så kallade värnpliktsrättegångarna i Lund väckte stor uppståndelse, liksom en demonstration i Lunds domkyrka mot ett statsbesök från Sydafrika.[21] Våren 1969 inleddes Sveriges första husockupation på V. Mårtensgatan 5 i Lund.
Majrevoltens inflytande på senare tider
Majrevolten var mera en kulturell revolt än en ekonomisk-politisk sådan, även om föregångaren Pariskommunen 1871 ibland betonades. I majrevoltens politiska arv till eftervärlden kom att ingå kvinnorörelsen, miljörörelsen, musikrörelsen och byalagsrörelsen.
Kvinnorörelsens (då Grupp 8 ) betydelse har bara ökat sedan 1968 och den är genom nyfeminismen fortfarande aktiv i kampen mot patriarkat och för könens lika värde. Miljörörelsen representerades av Miljöförbundet och Jordens Vänner, och utgjorde också en del av bakgrunden till den stora antikärnkraftskampanjen (Linje 3) under folkomröstningen. Både Miljöpartiet och djurrättsrörelsen uppkom i denna omgivning, och miljöfrågorna har sedan dess varit ständigt närvarande i samhällsdebatten. Unikt för Sverige var den progressiva musikrörelsen, "proggen", med ansenliga utomhuskonserter (Gärdet), egna skivbolag som MNW och Silence samt tidningen Musikens makt. Inom musikrörelsen spelades bland annat såväl rock med politiska texter som spelmanslåtar. Den brett upplagda musikteaterpjäsen Tältprojektet anses av vissa ingå i det svenska kulturarvet.[22]
Byalagsrörelsen (Alternativ Stad, Arkiv Samtal) stod också för en annan utlöpare:husockupationsrörelsen, som inspirerades av i tur och ordning Italien, Tyskland och Danmark. Särskilt var visionen av ett Allaktivitetshus mycket livlig, och senare tiders BZ (hus-besättare) har överlevt via punk-rörelsen. [23] Det svenska konstlivet var också intensivt och gränsöverskridande under dessa år.[24] [25]
Typiskt för de nya sociala rörelserna var deras utomparlamentariska och direktdemokratiska karaktär. En obruten tradition är här den frihetliga socialismen med sin arbetsplatskamp och sin decentraliserade samhällsvision.[26] [27]
Referenser
- ↑ Jmf:Östberg, Kjell: ’’1968 när allt var i rörelse’’. Prisma 2002.
- ↑ Salomon, Kim/Blomqvist, Göran(red): ’’Det röda Lund’’. Lunds Universitetshistoriska Sällskap, Lund 1998.
- ↑ Salomon, Kim/Blomqvist, Göran(red): ’’Det röda Lund’’. Lunds Universitetshistoriska Sällskap, Lund 1998, förord.
- ↑ Jmf: Mosskin, Peter& Louise: ’’Ungdomsupproret’’. Bonniers 1969.
- ↑ Östberg, Kjell: ’’1968 när allt var i rörelse’’. Prisma 2002.
- ↑ En kritisk analys av Kulturrevolutionen finns i artikeln ”Ideologins explosionspunkt i Kina”, IS 11/1967.
- ↑ Panorama’68 aa,sid. 170-178
- ↑ Jmf: När var Hur; Panorama ’68
- ↑ Jmf: Lisa Mattsson:Familjen i framtiden. Socialdemokratiska Kvinnoförbundet 1978.
- ↑ Panorama ’68 aa, sid. 40.
- ↑ Louise och Peter Mosskin: ’’Ungdomsupproret’’. Bonniers 1969, s. 194.
- ↑ Panorama ’68 aa,sid.50.
- ↑ Mosskin aa, s. 194.
- ↑ ’’Guldmöte i Stockholm’’,’Per-Erik Lindorm (red): ’Panorama ’68’’, s. 91.
- ↑ Kravaller stoppade DC-matchen mot Rhodesia. Panorama '68 aa. s. 108.
- ↑ Panorama ’68 aa, sid. 109.
- ↑ Setréus, Åke (red): ’’Aktion Båstad 1968. En dokumentsamling’’. U.o, u.å.
- ↑ Panorama 68 aa, sid. 124-127.
- ↑ Panorama ’68 aa, sid. 121.
- ↑ Salomon, Kim/Blomqvist, Göran(red): ’’Det röda Lund’’. Lunds Universitetshistoriska Sällskap, Lund 1998. sid. 35.
- ↑ Westerberg(red): ’’Världsproblem och kyrkofrid. Domkyrkoaktionen i Lund november 1968.’’ Fax 1970.
- ↑ Lahger, Håkan: ’’Proggen’’.Atlas 2002.
- ↑ Nelhans, Bertil: ’’Allaktivitet – ja men hur?’’ Prisma 1971.
- ↑ Karlsson, Bo A(red): ’’Hjärtat sitter till vänster. Svensk konst 1964-1974.’’ Ordfront 1998.
- ↑ Nylén, Leif: ’’Den öppna konsten. Gränsöverskridningar i det svenska 60-talet.’’ Sv.Allm. Konstf. 1998.
- ↑ Jacobson, Staffan: ’’Anarkismens Återkomst’’. Lund 2006.
- ↑ Östberg, Kjell: ’’1968 när allt var i rörelse’’. Prisma 2002.
Litteratur
- Blom, K. Arne (red): Student i Lund 1960-69. Studentlitteratur, Lund 1989.
- Cassé, Roy: Mot en gränslös gemenskap. Striden om Allaktivitetshusen 1969-70. Etnologiska Institutionen, Lunds Universitet 1994.
- Jacobson, Staffan: Anarkismens Återkomst, India Däck Bokcafé Förlag, Lund 2006.
- Karlsson, Bo A(red): Hjärtat sitter till vänster. Svensk konst 1964-1974. Ordfront 1998.
- Lahger, Håkan: Proggen. Atlas 2002.
- Lindblom, Bo: Fallet Båstad. En studie i svensk opinionsbildning. W&W 1968.
- Lindorm, Per-Erik (red): Panorama ’68. Bonniers 1968.
- Mosskin, Peter& Louise: Ungdomsupproret. Bonniers 1969.
- Nelhans, Bertil: Allaktivitet – ja men hur? Prisma 1971.
- Nylén, Leif: Den öppna konsten. Gränsöverskridningar i det svenska 60-talet. Sv.Allm. Konstf. 1998.
- När Var Hur 1966, 1967, 1968, 1969, 1970, 1971. Forum, Sthlm.
- Palm, Göran: En orättvis betraktelse. Norstedts 1966.
- Salomon, Kim/Blomqvist, Göran(red): Det röda Lund. Lunds Universitetshistoriska Sällskap, Lund 1998.
- Setréus, Åke (red): Aktion Båstad 1968. En dokumentsamling. U.o, u.å.
- Westerberg(red): Världsproblem och kyrkofrid. Domkyrkoaktionen i Lund november 1968. Fax 1970.
- Östberg, Kjell: 1968 när allt var i rörelse. Prisma 2002.
