Från Rilpedia

Ej att förväxla med artikeln medborgarrättsrörelse.

Medborgarrättsrörelsen, MRR, är namnet på en svensk organisation med det sagda målet:

”

att vidga enskilda människors frihet att stärka de medborgerliga rättigheterna att genom grundlagsfäst maktdelning öka väljarnas kontroll över statsmakten[1]

”

Medborgarrättsrörelsen startade den 9 november 1974 av personer som ansåg att den nyligen beslutade regeringsformen, som skulle komma att träda i kraft från och med den 1 januari 1975, inte på ett tillfredsställande sätt skyddade friheter och rättigheter.

Initiativtagare och förste ordförande var regeringsrådet Gustaf Petrén. Bland styrelseledamöterna har märkts Leif Leifland (ambassadör och kabinettsekreterare), Fredrik Sterzel (justitierådet och professor i konstitutionell rätt), Per Rudberg (amiral och chef för marinen), Jarl Kulle (skådespelare), Agneta Pleijel (regissör och professor) och Ulf Brunnberg (skådespelare). Bland organisationens generalsekreterare finns Sten Nordin, 1988-89.

Sveriges tidigare grundlag, 1809 års regeringsform, hade ingen rättighetskatalog och rättigheterna i § 16 upplevde man var oklara. Vid utarbetandet av den nya grundlagen beslöt man i en kompromiss i riksdagen att skjuta författandet av den fullständiga rättighetskatalogen på framtiden. Att regeringsformens 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter således från början bara innehöll fem paragrafer var något som Medborgarrättsrörelsens grundare ansåg vara ovärdigt för en modern konstitution.

Även om en stor utvidgning av detta kapitel kunde genomdrivas i omgångar, och det faktum att Europakonventionen 1995 blev gällande rätt i Sverige, så menar Medborgarrättsrörelsen att det fortfarande finns stora brister.

Enligt sin hemsida vill Medborgarrättsrörelsen stärka det grundlagsstadgade skyddet för äganderätten, man vill att det skall införas en garanti för självständiga domstolar, man vill stärka lagprövningsrätten vilket gör det möjligt att föra rättslig talan specifikt mot brott mot grundlagen och man vill stärka möjligheterna till juridisk upprättelse genom resning och förstärka kontrollen av statsmakten genom att bland annat ge större befogenheter till justitieombudsmannen.

Till skillnad från exempelvis Centrum för rättvisa så tar Medborgarrättsrörelsen inte upp enskilda fall och driver dem, utan koncentrerar sig mer på den teoretiska debatten och opinionsbildande verksamhet.

Medborgarrättsrörelsen ger ut kvartalstidskriften Medborgarrätt.

Ordförande

1974-1990	Gustaf Petrén, regeringsråd
1990-1993	Andres Küng, debattör och författare
1993-1994	Allan Ekström, hovrättsråd och riksdagsman
1994-1997	Brita Sundberg-Weitman, lagman
1997-1998	Gustaf Lagerbjelke, hovrättsråd
1998-2007	Anita Enflo, fil dr
2007--	Dick Erixon, företagare och debattör

Referenser

1. ↑ Medborgarrättsrörelsen