Från Rilpedia

Bror Erik Gustaf Petrén, född 5 december 1917 i Lund, död 28 augusti 1990, var en svensk jurist.

Gustaf Petrén var son till professor Gustaf Petrén och Torborg Sylwan. Han tog fil.mag. 1938, pol.mag. 1940, och jur.kand. 1942 vid Lunds universitet, och blev sedan doktorand vid Uppsala universitet, där han 1949 blev jur.dr. Samma år utnämndes han till docent i förvaltningsrätt vid Stockholms universitet. Åren 1943-46 var han ombudsman vid Sveriges Förenade Studentkårer

Redan som doktorand var Petrén förste sekreterare vid Stockholms rådhusrätt, och blev assessor vid Svea hovrätt 1952. År 1948 värvades han av Sveriges riksdag som sekreterare i lagutskottet, och hade därefter tjänst vid flera utskott. År 1951 fick han en kaptens rang vid Södra skånska infanteriregementet. Från 1952 var han även kanslichef för svenska delegationen i Nordiska rådet.

Petrén var ställföreträdande justitieombudsman 1968-1972, och då justitieombudsman Alfred Bexelius skulle dra sig tillbaka 1972, var Petrén föreslagen som hans efterträdare. Socialdemokraterna gick dock inte med på att Petrén tillsattes i den befattningen, varför Bexelius omvaldes.^[1] Petrén utnämndes senare i stället till regeringsråd.

Innehåll 1 Petréns deltagande i samhällsdebatten 2 Källor 3 Artiklar 4 Noter

Petréns deltagande i samhällsdebatten

Under 1950-talet utspelades en uppmärksammad debatt mellan Östen Undén och Petrén i Svensk juristtidning. Petrén avvisade idén att den politiska makten skulle få myndighet över den dömande makten, och ansåg att det var praxis att lagprövningsrätten ålåg domstolarna. Detta bestred Undén, som sade att det saknade stöd i grundlagen, som då var 1809 års regeringsform, att påstå att domstolarna hade rätt att pröva statsmaktens "konstitutionella befogenheter". Enligt Sven-Ola Lindeberg är denna debatt ytterst en fråga om skilda och oförenliga värderingar, där Petrén såg domstolarna som en politiskt fristånde och oberoende samhällsmakt.^[2]

När den nya regeringsformen trädde i kraft 1975 tillhörde Petrén dem som tyckte att denna inte höll måttet. Organisationen Medborgarrättsrörelsen grundades, och Petrén blev dess förste ordförande.^[3]

Krister Thelin, lagman och domare i Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag, nämner Petrén i sin bok Sverige som rättsstat, och skriver att Petrén stämplades som en mörkerman av etablissemanget och Olof Palme för sin strid för Europakonventionens och Europadomstolens ställning i Sverige, och att han bör äras för sin insats att sprida kunskap om dessa (sidan 19).

Källor

• Sven-Ola Lindeberg, "Individen och rättsskyddet", Modern demokrati, Lund 1980
• Krister Thelin, Sverige som rättsstat, Timbro 2001
• Vem är det 1961

Artiklar

• Domstols lagprövningsrätt, Svensk Juristtidning 1956
• Domstolarnas ställning enligt 1974 års regeringsform, Svensk Juristtidning 1975
• Högsta domstolens ställning, Svensk Juristtidning 1990

Noter

1. ↑ När Var Hur 1972, s.131
2. ↑ Sven-Ola Lindeberg, "Individen och rättsskyddet", s.225-229
3. ↑ Medborgarrättsrörelsens hemsida