Kiruna
Från Rilpedia
| Kiruna Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Lappland | |||
| Län | Norrbottens län | |||
| Kommun | Kiruna kommun | |||
| Församling | Jukkasjärvi församling | |||
| Folkmängd(2005) | 18 154 invånare | |||
| Area(2005) | 1 592 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008) | ||||
Kiruna (Lannankieli: Kieruna, nordsamiska: Giron, finska: Kiiruna, tornedalsfinska: Kiruna) är en stad och centralort i Kiruna kommun i nordligaste Sverige. Staden ligger på fjället Haukivaara och är den största tätorten i landskapet Lappland med 18 090 invånare (2008) och en av två lappländska orter som haft stadsrättigheter.
Kiruna grundades år 1900, och Hjalmar Lundbohm räknas som dess grundare. Han var disponent vid gruvbolaget LKAB som påbörjade brytning av järnmalm i Kiirunavaara i slutet av 1890-talet.
Kiruna blev municipalsamhälle i Jukkasjärvi kommun år 1908 och fick sedan stadsrättigheter 1948 och blev därvid världens till ytan största stad. I samband med kommunreformen 1971 blev Kiruna centralort i den nybildade Kiruna kommun.
Innehåll |
Etymologi
Kiruna fick sitt namn den 27 april 1900 i samband med att stadsplanen för samhället fastställdes. Tidigare hade orten kallats Luossavare, efter fjället Luossavaara, men eftersom man ville ha ett namn som var lätt att skriva och uttala, var det namnet opassande. Istället använde man gruvberget Kiirunavaaras namn och förkortade det till Kiruna.
Bakgrund
Kiruna listades före kommunreformen under 1970-talet som världens största stad till ytan, då alltså hela Kiruna kommun på över 20 000 km², räknades som stad. Själva Kiruna stad (eller tätort) är liten till ytan även efter svenska mått. Som exempel kan nämnas att Göteborgs tätort upptar en yta på 19 744 hektar (jämför Kirunas 1 572 hektar). Idag är inte Kiruna kommun med sina dryga 20 000 km² ens världens största kommun, vilken är Mount Isa i Queensland i Australien på 42 904 km².
Kiruna är ett utpräglat gruvsamhälle beläget mellan de två bergen Luossavaara och Kiirunavaara, båda med stora järnmalmfyndigheter, och på sydsluttningen på det tredje stadsberget Haukivaara. Samhället började växa fram i samband med att malmexploateringen tog fart 1898. Själva stadsbebyggelsen ligger delvis ovan malmfyndigheten som bryts i Kiirunavaaragruvan. Ett bostadsområde från stadens tidigare historia har sedan länge stängts på grund av rasrisken. De senaste åren har denna fråga åter blivit aktuell genom att LKAB aviserat att man tänker bryta mer av fyndigheten under staden och rasriskområdet kommer att utvidgas så att järnvägen, väg E10 och ytterligare bostadsområden snart påverkas; på sikt även centrala delar av stadskärnan. Kiruna kyrka och krematorium måste flyttas och Hjalmar Lundbohms grav i kyrkparken.
Historia
Malmfyndigheterna i Luossavaara och Kirunavaara har varit kända länge men eftersom området är mycket otillgängligt var det först när det blev möjligt att bygga en järnväg som någon brytning av större format kunde bli aktuell. Innan dess fraktades malmen med hjälp av renslädar. Det gjorde att man inte kunde frakta nog mycket för att gå med vinst och idén lades ned fram till det att det kom järnvägar. I slutet av 1800-talet gjordes en satsning på att börja en storskalig brytning. Malmbanan började byggas med stor frenesi och malmfyndigheterna hade på några år järnvägsförbindelse till både Atlanten via hamnen i Narvik och Bottenviken via Luleå. Samhället och gruvorna växte sedan snabbt tillsammans under ledning av disponent Hjalmar Lundbohm. De allra första bostäderna var små ruckel och kåtor men Lundbohm ville inte att det nya samhället skulle växa upp till en kåkstad. När Kiruna år 1908 blev municipalsamhälle skapades förutsättningar för framväxten av ett modernt samhälle med en strikt stadsplan (av Per Olof Hallman). År 1948 fullbordades detta genom tillkomsten av Kiruna stad. Kiruna hade tidigt elektricitet och trafik med elektriska spårvagnar. Spårvägstrafiken i tätorten, vilken bedrevs av LKAB, pågick under perioden 1907-1958 (underjordisk gruvspårväg fram till 1961).
Stadsomvandlingen
Den 8 januari 2007 beslöt kommunfullmäktige att ortens centrum skall flyttas i nordvästlig riktning, till berget Luossavaaras fot vid sjön Luossajärvi. Debatten har varit lång, och egentligen skulle beslutet i frågan ha tagits den 19 december 2006 men mötte då motstånd. I det antagna förslaget ingår en järnvägstunnel genom Luossavaara, men finansieringen av den är ännu oklar. Många av ortens byggnader ska flyttas på sikt. Orsaken är den rasrisk som orsakas av gruvbrytningen.
Demografi
År 1900 beboddes Kiruna av 222 invånare. Av dessa var ungefär 65 procent finsktalande, 24 procent talade samiska och elva procent talade svenska. Befolkningsmässigt var Kiruna som störst år 1976 med 24 375 invånare, därefter har det varit en nedåtgående trend.
År 2004 bodde cirka 27% av stadens befolkning i stadsdelen Lombolo[2] som är belägen nere i dalen öster om gruvberget Kiirunavaara.
Geografi
Klimat
Kiruna har ett subarktiskt klimat med mycket snö och kyla under ena halvan av året och betydligt mildare under andra halvan. Tack vare höjden över havet, den torra luften och den klimatanpassade stadsplaneringen har Kiruna ändå ett jämförelsevis milt klimat. Eftersom Kiruna ligger norr om polcirkeln råder under vintern tre veckor polarnatt, det vill säga att solen inte går över horisonten, och under sommaren fem veckor midnattssol, vilket innebär att solen inte går nedanför horisonten. Snö finns normalt i staden från oktober till maj. Medeltemperaturen i januari är -14.5°C och i juli 12°C. Maximitemperaturer på runt 20 - 25°C kan ske några gånger under sommaren. Nederbördsmängden är omkring 488 millimeter per år.
Genomsnittliga uppmätta värden[3]:
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Näringsliv
Kirunas näringsliv domineras totalt av gruvnäringen. Numera är endast gruvan i Kiirunavaara i drift och rationaliseringar gör att allt mindre personal behövs under jord för brytningen. En mängd entreprenörer till LKAB finns i stan. Sedan 1950-talet finns också en växande rymdverksamhet i Kiruna. Fem mil utanför Kiruna ligger raketbasen Esrange och ESAs satellitdatamotagningsstation Salmijärvi. Vid rymdcampus finns Institutet för rymdfysik och Institutionen för rymdvetenskap, den senare hörande till Luleå tekniska universitet. Turistnäringen är också betydande i Kiruna; centralorten drar i sig en del turister även om den i första hand fungerar som kommunikativt centrum för friluftsturism i fjällen och till ishotellet i Jukkasjärvi.
Politik
Politiska majoritetsförhållanden i Kiruna kommun.
Arkitektur
Den tidigaste bebyggelsen i Kiruna kring Luossajärvis utlopp, området kallat Ön, är numera helt rivet och området får ej beträdas på grund av rasrisken till gruvan. Områden med arbetarbostäder som tidigt uppfördes av LKAB finns i stor utsträckning kvar och står i sammanhängande områden. Ett av dessa, Bolagsområdet, är det som är närmast hotat av gruvbrytningens intrång i stadsbilden.
Stadshuset, ritat av Artur von Schmalensee, blev 1964 belönat med Svenska Arkitekters Förenings pris som Sveriges vackraste byggnad. Även Kiruna kyrka ritad av Gustaf Wickman som uppfördes av LKAB 1907-1912 har blivit belönad som både Sveriges vackraste kyrka och senast som Sveriges vackraste byggnad uppförd före 1950 i Tyck om hus.
I stadens centrum revs stora delar av den tidiga bebyggelsen med trähus för högre betonghus på 1960-talet. Den främsta symbolen för denna ombyggnad har blivit kvarteret Ortdrivaren, som ritades av Ralph Erskine, bestående av två punkthus kallade Snusdosan och Spottkoppen samt två bostadslängor kallade Mullbänken och Berlinmuren. Även Missionskyrkan är del av komplexet och kallas i folkmun Herrens pris. Namnet Snusdosan sägs komma av att punkthusen som har konvext välvda väggar åt alla håll på uppifrån har samma form som dåtidens snusdosor. Den tidigare dominerande byggnaden i centrum, Centralskolan, revs också.
Kommunikationer
Kiruna flygplats har linjetrafik till Umeå, Luleå, Östersund, Stockholm och Tromsø. Kiruna genomkorsas av väg E10 vilket är den enda bilvägen som tar en från centralorten ut ur kommunen. Järnvägsanslutning finns genom Malmbanan; två avgångar om dagen i vardera riktingen mellan Narvik och Stockholm/Göteborg passerar. Förutom dessa går ett tåg om dagen tur och retur Luleå och under turistsäsong (vår och sommar) går även en avgång tur och retur Narvik, den s.k. Karven. Samtliga avgångar drivs f.n. i SJs regi sen 2008. Linjetrafik med buss finns till de flesta orter i länet i Länstrafikens regi.
Sträckningarna av både Malmbanan och E10 går sida vid sida längs avspärrningarna till sprickzonen från Kiirunavaaragruvan och är de anläggningar som är mest akut hotade av utbredningen av denna. Väg- och järnvägsutredning pågår för att ändra sträckningarna, som påverkar även järnvägsstationen, en nordvästlig sträckning av järnvägen förordades av Kiruna Kommun i samband med möte den 19:e december 2006. Bland förslagen på ny placering av station är en samlokalisering med flygplatsen.
Kirunas stadsdelar
- Luossavaara
- Norrmalm
- Östermalm
- Centrum
- Högalid
- Sandstensberget
- Lombolo
- Bolagsområdet
- Industriområdet
Ibland räknas även Tuolluvaara som stadsdel.
Kända personer med anknytning till Kiruna
- Joakim Forsberg, författare
- Anna Grönlund Krantz, PR-konsult, tidigare riksdagsledamot
- Siv Holma, riksdagsledamot
- Alvar Jansson, konstnär
- Markus Larsson, journalist
- Åsa Larsson, författare
- Erik Norberg, dramatiker
- Fritz Sjöström, konstnär, visdiktare
- Torbjörn Säfve, författare
- Lars Törnman, politiker
- Willy Clay Band, countryband
Ishockeyspelare
- Börje Salming
- Stig Salming
- Thor Stöckel
- Göte Wälitalo
- Lasse Karlsson
- Peter "Pekka" Lindmark
- Eilert "Garvis" Määttä
- Emma Eliasson
- Tord Lundström
- Johan Tornberg
- Hans Edlund
- Hans Särkijärvi
- Mikael Andersson
- Andreas Hadelöv
- Tobias Lundström
- Hans Huczkowski
- Lennart "Klimpen" Häggroth
Se även
Källor
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
- ↑ http://www.kommun.kiruna.se/upload/1369/WEB_Trafiknätsanalys%20KIRUNA%202007-10-26.pdf
- ↑ World Weather Information Service
