Kiruna stadsomvandling
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller sektion behandlar ett pågående byggprojekt. Artikeln kan innehålla information som kan ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig. |
 |
Kiruna stadsomvandling, eller Kiruna stadsflytt, är det pågående projekt som innebär flyttning av delar av staden Kiruna i Norrbottens län i norra Sverige. Detta till följd av att gruvbrytningen i Kiirunavaara orsakar deformationer i marken, vilka rör sig mot staden. Kommunfullmäktige i Kiruna kommun har beslutat att stadens centrum ska flyttas åt nordväst på Luossavaaras sluttningar. Detta alternativ kallas det nordvästra alternativet.
Projektet har fått stor uppmärksamhet i media runt om i världen.[källa behövs]
Innehåll |
Bakgrund
Gruvbrytningen i Kiirunavaara sker under jord med så kallad skivrasbrytning. Det innebär att man spränger loss och lastar ut järnmalmen underifrån malmkroppen. Gråberget får sedan fylla igen det tomrum som malmen lämnar efter sig. Malmkroppen i Kiirunavaara lutar i ungefär 60 grader in mot Kiruna. Den bergmassa som ligger ovanpå malmkroppen kallas hängvägg, medan den som malmkroppen vilar på kallas liggvägg. Lutningen hos malmen gör att gråberg från hängväggen rasar in och fyller igen hålrummen som bildas vid malmbrytningen. Spänningar i berget gör att berget ovanför spricker och successivt följer med nedåt. Förskjutningen sprider sig uppåt och markdeformationer uppstår vid markytan, vilka med tiden utvecklas till sprickor.
Kiruna ligger på hängsidan och det är på grund av detta som staden måste flyttas, för att inte förstöras av markförskjutningarna.
Att markdeformationer uppstår är en normal effekt av skivrasbrytningen och det har länge varit känt att marken påverkas av gruvbrytningen i Kiirunavaara. Under 1970-talet var man tvungen att spärra av stadsdelen Ön, som låg mycket nära brytningsområdet, på grund av de sprickor som uppstod i marken. Husen revs eftersom och människorna fick flytta därifrån. LKAB har även torrlagt södra Luossajärvi för att undvika att markdeformationerna skulle göra att vatten från sjön läckte ner i gruvan. Torrläggningen påbörjades under 1990-talet och är i nuläget avslutad.
Historia
Det var i slutet av 2003 som LKAB underrättade Kiruna kommun om att markdeformationerna från gruvbrytningen spred sig snabbare än man tidigare trott. Under 2004 gick Kiruna kommun ut med ett pressmeddelande som redogjorde för de förändringar som staden stod inför.
LKAB förespråkade tidigt att staden skulle förläggas åt nordväst, där marken inte ligger i riskområdet. Bolaget anlitade arkitekten Anders Wilhelmson för att skissa på visioner om det nya Kiruna. Han förde bland annat fram idéer om att glasa in det gamla dagbrottet i Luossavaara och anlägga en tropisk regnskog och en året-runt-skidanläggning därunder.
Den 8 januari 2007 beslutade kommunfullmäktige i Kiruna kommun att centrumetableringen ska ske enligt nordvästalternativet.[1] Beslutet skedde dock inte under total politisk enighet; Kirunapartiet reserverade sig och Vänster- och Centerpartiet lade ner sina röster. Beslutet skulle ha tagits redan den 19 december 2006, men på grund av att förslaget mötte kraftigt motstånd från Kirunapartiet och Vänsterpartiet,[källa behövs] var beslutet tvunget att skjutas upp och omremitteras till kommunstyrelsen.
Det nordvästra alternativet har mött stark kritik och har utpekats som ett opassande område att bygga en stad på och att beslutet ska sakna förankring hos stadsinnevånarna.[källa behövs] Centerpartisten Gunnar Selberg inledde i september 2008 en namninsamling för att få till en folkomröstning rörande stadens framtida utveckling.[2]
Den 21 november 2007 offentligjordes en första, grov skiss av kommunens stadsarkitekt Thomas Nylund, över stadsplanen för nordvästalternativet. Med på skissen fanns ungefärliga placeringar för de byggnader som ska bevaras och flyttas. I februari 2008 kom ett nytt, mer detaljerat skissförslag över centrumetableringen i nordväst.
I november 2007 påbörjades en omdragning av avloppsledningarna.[3]
Den 28 oktober 2008 meddelade LKAB:s styrelse, i samband med beslutet om att anlägga en ny huvudnivå på 1365 meters djup i Kiirunavaara, att LKAB:s kostnader för stadsomvandlingen i Kiruna uppskattas till omkring 12,5 miljarder kronor och att bolaget kommer att stå för dessa.[4]
Den 27 november 2008 godkände regeringen projektet att dra om järnvägen runt Kiirunavaara.[5]
Byggnader som ska bevaras
Följande byggnader ska bevaras och flyttas till nya områden:
- B1
- Bläckhornen (eller Bleckhornen) på Bolagsområdet
- Bolagshotellet
- Hjalmar Lundbohmsgården
- Kiruna kyrka och Hjalmar Lundbohms grav
- Kiruna stadshus
Tidsplan
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
- 2008 - Nya avloppsledningar ska vara färdiga
- 2009 - Den nya järnvägssträckningen förbi Kiirunavaara påbörjas
- 2012 - Järnvägen förbi Kiirunavaara ska vara färdigställd
Referenser
Noter
- ↑ Tidningarnas Telegrambyrå (2007-01-08). ”Klart med Kirunas flytt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=603612&previousRenderType=6. Läst 2008-09-18.
- ↑ Åsa Poromaa (2008-09-22). ”Vill folkomrösta om flytten”. Norrbottens-Kuriren. http://www.kuriren.nu/lokala/kiruna_artikel.aspx?ArticleId=4181593&place=Kiruna. Läst 2008-09-23.
- ↑ Jessica Rosengren (2007-11-23). ”Kirunaflytten är igång”. Norrländska Socialdemokraten. http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=3590360. Läst 2008-09-20.
- ↑ Sandor Berglund (2008-10-30). ”Ingen kris här, inte!”. Norrländska Socialdemokraten. http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=4111356. Läst 2008-10-30.
- ↑ ”Regeringen godkänner projekt för ny järnväg förbi Kiruna”. http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/116462. Läst 2008-12-02.
