Botswana

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Lefatshe la Botswana
Flagga Statsvapen
Valspråk: Pula, "Regn"
Nationalsång: 'Fatshe leno la rona'
Huvudstad	Gaborone
Största stad	Gaborone
Officiellt språk	Engelska (officiellt)
Statsskick President Regeringschef	Republik Ian Khama Ian Khama
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	Från Storbritannien 30 september 1966 30 september 1966
Yta  • Totalt  • Vatten	600 370 km² (44:e) 2,5%
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	1 776 283[1] (2008) (145:e) 3,0 inv/km² (189:e)
BNP (PPP)  • Totalt  • Per capita	(2003) $7 388 milj (101:a)
Valuta	Pula (BWP)
Tidszon	UTC +2
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Tsodilo Hills 1 489 m ö.h. Okavangodeltat km² Limpopo km
Nationaldag	30 september
Landskod	BW
Landsnummer	267

Botswana är ett land i södra Afrika, gränsande till Namibia, Sydafrika och Zimbabwe. Botswana har många naturreservat och ett rikt djurliv. I sydvästra delen av landet finns öknen Kalahari.

Historia

Nationens nuvarande majoritet, Tswana, immigrerade troligen till området under 1200- och 1300-talen. Redan innan dess bodde sanfolk där. Tswana styrdes under ett antal starka klaner, vilket enligt historiker kan förklara varför inget starkt, enat rike uppstod här som på andra håll i södra Afrika.
Flera länder försökte kolonisera området, bland annat Storbritannien, som ville knyta samman kolonier i norr och söder, och Portugal, som försökte foga ihop kolonierna i Angola och Mozambique. I september 1895 anlände tre Tswanaklankungar till London för att söka stöd för att försvara sitt land. De tre reste runt i England, Skottland och Wales i tre månader och fick bland annat audiens hos drottning Victoria. Botswana blev till sist ett brittiskt protektorat under namnet Bechuanaland, innan det erhöll sin självständighet den 30 september 1966. Seretse Khama, ledare för Botswana Democratic Party, valdes till landets förste president. Denne blev omvald två gånger före sin död 1980. Hans efterträdare, Ketumile Masire, satt på presidentposten fram till 1998, då Festus Mogae valdes till president.^[2]

Botswana är ett av få afrikanska länder som varit demokratiskt styrda ända sedan självständigheten, även om det ska påpekas att ett och samma parti suttit vid makten hela tiden.

Geografi

I sydväst breder Kalahariöknen ut sig och i nordväst ligger Okawangoträsken. Den lägsta punkten är där floderna Limpopo och Shashe flyter samman, 513 meter över havet.

Klimat och miljö

Botswana är en inlandsstat med halvtorrt, subtropiskt klimat,^[2] varma vintrar och heta somrar. Ibland förekommer längre torkperioder. I augusti blåser en västlig vind, som för med sig sand och damm i sådana mängder att sikten blir dålig.

Några stora miljöproblem är begränsad tillgång på färskvatten och att öknen breder ut sig. All elektricitet produceras av fossila bränslen och därutöver importeras el.

Botswana har världens högsta andel hiv/aids-smittad befolkning (nästan 40% av den vuxna befolkningen 2001), men också Afrikas mest progressiva arbete för att hantera sjukdomen.

Ekonomi

Botswanas ekonomiska tillväxt är sedan självständigheten 1966 en av världens största. Ekonomiska tillväxtet var i genomsnitt över 9% per år från 1966 till 1999. Under denna tid har landet förvandlats från ett av världens fattigaste länder till ett medelinkomstland. Diamant-utvinningen som drivs av det sydafrikanska bolaget De Beers^[2] är en av de största anledningarna till utvecklingen och för närvarande står diamanterna för en tredjedel av BNP och 90% av exportinkomsterna. Andra viktiga näringsgrenar är turism och boskapskötsel. Det negativa i Botswanas ekonomi är en hög arbetslöshet och att hälften av befolkningen är mycket fattig, samt stor illegal invandring ifrån Zimbabwe vilket lett till att man måste bygga ett stängsel länderna emellan.^[2] Det är också möjligt att diamant-tillgångarna håller på att ta slut. Bland andra naturtillgångar finns också koppar, nickel, kol, järnmalm, silver. Botswana har tullunion med Sydafrika som det är starkt beroende av, både politiskt och ekonomiskt.^[2]

Demografi

Botswanas befolkning är till 79% tswana som givit namn åt Botswana, till 11% kalanga och till 3% basarwa-folk. Befolkningens medelålder uppgick till 19,1 år (2002) och medellivslängden var 41,4 år (2006). Spädbarnsdödlighet var 6,7% (2003). Drygt 20% av den vuxna befolkningen var analfabeter (2003).

Hälften av befolkningen har inhemska religioner och den andra hälften är kristna protestanter.^[2]

Språk

Botswanas officiella språk är engelska, medan landets största språk setswana har status som "nationellt språk". Setswana är mycket nära besläktat med sesotho, Lesothos nationalspråk, varför det lilla landet i Sydafrika ofta ses som ett broderland. Utöver setswana och engelska talas flera mindre språk i landet – ett tiotal bantuspråk (bland annat kalanga och herero) och ett tiotal khoisanspråk (däribland !xóõ)^[3]. Dessutom finns en afrikaanstalande minoritet.

Administrativ indelning

Huvudartikel: Botswanas administrativa indelning

Botswanas distrikt.

Botswana är indelat i nio distrikt: Central, Ghanzi, Kgalagadi, Kgatleng, Kweneng, Northeast, Northwest, Southeast och Southern.

Distrikten är i sin tur indelade i 28 underdistrikt^[4], varav 7 är städer. De städer som har status som underdistrikt är: Francistown, Gaborone, Jwaneng, Orapa, Lobatse, Selebi-Phikwe, Sowa Town

Andra större städer (över 20 000 invånare 2006) är: Molepolole (57 951), Serowe (43 250), Maun (42 081), Mahalapye (38 373), Kanye (37 860), Mochudi (37 754), Mogoditshane (34 884), Palapye (26 792), Tlokweng (22 407) och Ramotswa (21 927).^[1]

Källor

1. ↑ ^{1,0 1,1} Central Statistics Office, Botswana; Population projections for Botswana: 2001-2031 (pdf-fil)
2. ↑ ^{2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5} Bonniers uppslagsbok (ISBN 9789100114626)
3. ↑ Gordon, Raymond G., Jr. (ed.), 2005. Ethnologue: Languages of the World, Fifteenth edition. Dallas, Tex.: SIL International. Online versio.
4. ↑ Statoids, subdistricts of Botswana