Socken i Sverige

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Jordebokssocken)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Socken är i Sverige ett lokalt geografiskt avgränsat, numera icke-administrativt, område. Ordet kommer av det fornsvenska sokn, som är bildat till verbet søkia (söka). Oftast förklaras ordet med att invånarna i en socken sökte sig till samma kyrka.

Sockenbegreppet kan dels åsyfta territoriet för en kyrksocken, dvs församling i Svenska kyrkan, dels en enhet för fastighetsredovisningen (jordebokssocken som infördes på 1500-talet eller 1900-talets jordregistersocken), dels territoriet för de borgerliga så kallade sockenkommuner som bildades vid kommunreformen 1863 i varje socken. Sockenindelningen för dessa tre ändamål har under historien uppvisat olikheter, vilket gav anledning till den s k oregelbundenhetskommitténs arbete 1882, vilket oftast resulterade i att kyrksocknarnas gränser blev styrande[1].

Efter kommunreformen 1952 ersattes gamla sockenkommunerna av större kommuner, och sockenbegreppet blev då likställt med svenska kyrkans församlingar[2] Svenska kyrkans församlingar hade fram till kommunreformen 1952 ungefär samma territoriella indelning som sockenkommunerna, och avvek sällan från jordregistersocken, men har förändrats sedan dess i synnerhet i storstäderna. Fram till fastighetsdatareformen, som genomfördes 1976-1995, användes kyrksocknen (dvs församlingen) som fastighetsregisterområde. Därefter används kommunen som jordregisterområde.

På nyare kartor visas jordregistersocknen som socken, med de gränser som gällde vid fastighetsdatareformens genomförande.

Innehåll

Sockenindelningens ursprung

Socknarnas ursprung är oklart, och skiljer mellan olika delar av Norden. En uppfattning är att kyrksocknarna bildades i samband med byggandet av kyrkor, ibland på kungens initiativ, och att deras funktion först under medeltiden utökades till jordebokssocknar med världsligt ekonomiskt ansvar såsom beskattning. I vissa delar av landet, t.ex. Östergötland, anses det finnas dokument som stödjer att så var fallet.[källa behövs]

En annan uppfattning är att det fanns motsvarigheter till socknar i förkristen tid, åtminstone i vissa trakter såsom Uppland. Där kan de ha fungerat som enheter för gemensamma ekonomiska angelägenheter mellan närliggande byar, till exempel för gemensam förvaltning av religiösa platser. Detta på samma sätt som att hundare var förkristna föregångare till senare tiders Härad, och utgjorde tingslag för ett distrikt av byar, ursprungligen bestående av hundra män, och kanske även enhet för beskattning och värnplikt enligt ledungen. Sammalunda fanns byalag som gemensam förvaltning av byns allmänningar. Socknen kan alltså ha varit den nästa högre samhällsnivån över gården och byn i det gamla bondesamhället. Nästa högre nivå kan ha varit häradet, och därefter landskapet, men i ett tidigt skede i historien kunde en socken även vara uppdelad på flera härad.

Enligt denna uppfattning kom socknarna även att fungera som kyrkoadministrativa enheter efter kristendomens införande, på samma sätt som kyrkan ersatte hedniska högtider med kristna, ibland under nytt namn. Se till exempel jul/julblot och midsommar/Sankt Hans.

Historia

På sockenstämmorna avhandlades även världsliga angelägenheter, vilket innebär att socknarna var föregångare, inte bara till Svenska kyrkans församlingar, utan även till dagens kommuner. Dock sammanföll inte de administrativa och de kyrkliga sockengränserna alltid och det är därför viktigt att hålla isär begreppen.

Genom Gustav Vasas administrativa reformer skapades jordebokssocknarna, som var underlag för beskattning. Dessas gränser avvek inte sällan från kyrksocknarnas. Sedan dess kan sockenbegreppet ibland åsyfta kyrksocken, ibland jordebokssocken.

Sockenstämman styrde över både kyrkliga och världsliga beslut fram till 1843, då särskilda kyrkoråd fick ansvar för de kyrliga frågorna medan sockenstämman fortfarande var högsta beslutande organ i socknen.

En socken delades in i ett antal rotar som hade ansvar för vissa aktiviteter som utöver soldatrote även omfattade husförhörsrote, fattigrote, postrote, skjutsningsrote, rotehjon etc.

Vid kommunreformen 1863 bildades en kommun i varje tidigare sockens område. De socknar som inte var städer eller köpingar fick då status som landskommuner. Sockenstämman avskaffades därmed.

Socknarna upphörde att gälla som administrativ indelning i och med kommunreformen 1862 då deras uppgifter delades upp mellan borgerliga och kyrkliga kommuner. De sistnämnda kallas numera enbart för församlingar och styrs av kyrkofullmäktige. De borgerliga kommunerna på landsbygden var länge identiska med de gamla administrativa socknarna, även om en del sammanläggningar och delningar förekom. Sockenbegreppet användes länge synonymt med dessa landskommuner. Endast funktionen jordebokssocken – sedermera jorderegistersocken – kvarstod.

För landsbygden utgjorde från och med början av 1900-talet jorderegistersocken registerområde för fastighetsindelningen. Denna är under avveckling för närvarande. För städer och andra tätorter fanns stadsregisterområden.

Genom fastighetsdatareformen, som genomfördes under åren 1976–1995, blev i stället kommunerna registerområden. Socknarnas (eg. jordregistersocken) administrativa funktion upphörde därigenom och utgör därefter inte heller någon administrativ indelningsenhet.

Den sockenindelning som förelåg vid reformens genomförande ”frystes” i respektive område. Denna indelning, som redovisas på registerkartan i ett särskilt skikt, ändras alltså inte efter reformens genomförande och man kan inte knyta enskilda personer till socknar.[3]

Efter kommunreformerna 1952 och 1971 innefattar de allra flesta av Sveriges kommuner en mängd f d socknar. Svenska kyrkans församlingar på landsbygden byggde dock fortfarande i princip på den gamla kyrkliga sockenindelningen.

I dag, då omfattande församlingssammanläggningar inom Svenska kyrkan genomförs, kan en församling bestå av flera före detta socknar. Det bör påpekas att socknar inte slås samman för att Svenska kyrkan väljer att slå ihop några av sina församlingar. Församlingsgränser kan alltså ändras, vilket också sker relativt ofta, medan en före detta sockengräns aldrig kan ändras i och med att de upphört att vara föremål för lagstiftning. Att en enstaka före detta socken var uppdelad på flera härader, och ibland även på olika län, berodde på att socknen ursprungligen var en kyrklig indelningsenhet, medan häradet var en rättslig enhet.

I dag finns ingen officiell sockenindelning, men socken är fortfarande ett mycket levande begrepp, eftersom det i olika sammanhang finns ett behov av en indelning på lokal nivå som är oföränderlig. Sockenindelningen förändrades relativt lite efter bildandet, och sedan kommunreformen 1863 är det en i alla avseenden historisk indelning som inte kan förändras.

Sockenindelningen kan alltså anses ha "frysts" på ungefär samma sätt som landskapen. Från vilken tidpunkt socknarna ska räknas som oföränderliga råder det dock delade meningar om. Vissa anser att 1863, då kommuner och församlingar infördes, bör vara riktpunkt för detta, medan andra accepterar de indelningsförändringar som gjordes fram till och med 1952.

Sockenindelningens användning idag

Sockenindelning används idag av till exempel dialektforskare, ortnamnsforskare, historiker och arkeologer. Den används som registreringsenhet av bland annat riksantikvarieämbetet, naturhistoriska riksmuseet och nordiska museet. De svenska hembygdsföreningarna har oftast socknen som grund.

Inom släktforskning används ofta Svenska kyrkans församlingar (sådana de såg ut vid den utforskade tiden) som registreringsenhet snarare än socknarna. Detta till följd av att Svenska kyrkan hade ansvaret för Sveriges folkbokföring fram till 1 juli 1991, då Skatteverket tog över. Befolkningens födelse, död, vigsel och in- och utflyttning registrerades i församlingens husförhörslängd, och efter 1893 i en församlingsbok, vilken var uppdelade efter byar och orter. Även vid Statistiska centralbyråns folkräkningar, som senast genomfördes 1990, är församlingen den minsta geografiska indelningen av Sverige.

På senare år har det framförts krav från flera riksdagspartier, myndigheter och organisationer att socknen, och inte Svenska kyrkans församlingsindelning, skall utgöra den minsta enheten i folkbokföringen. Dessa krav har motiverats dels med att Svenska kyrkan numera är skild från staten och folkbokföringen därmed bör vara sekulär, dels med att Svenska kyrkans församlingssammanslagningar innebär att en månghundraårig indelning av landet hotas, då församlingarna alltmer sällan överensstämmer med socknarna, särskilt i storstäder. Å andra sidan har socknarna låg relevans vid dagens folkbokföring i storstäder, eftersom socknarna inte speglar dagens bostadsområden och demografi. Frågan behandlades i riksdagen våren 2007, varvid kammaren beslöt avvakta regeringens förslag.[4]

Listor över socknar

Se även

Referenser

Noter

  1. ↑ http://www.skatteverket.se/folkbokforing/sverigesforsamlingargenomtiderna/ordforklaringar.4.18e1b10334ebe8bc80003943.html "Skatteverket - ordförklaringar". Hämtad 2008-08-25.
  2. ↑ Focus, Ahlmqvist & Wiksell, 1966
  3. ↑ Stycket om jordesocknar är ett citat från Folkbokföring efter stat-kyrkareformen m.m., SOU 2000:17, s. 64
  4. ↑ Skatteutskottets betänkande 2006/07:SkU13

Källor

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Socken_i_Sverige"
Personliga verktyg