Hälsinge regemente
Från Rilpedia
| colspan="2" style="background:#
6b8e23; color:white; text-align: center;" | Hälsinge regemente |
|
|---|---|
 |
|
| Aktiv: | 1630–1997 |
| Land: |  Sverige |
| Lojalitet: | Försvarsmakten |
| Försvarsgren: | Armén |
| Typ: | Infanteri (1630–1994) Försvarsområde (1994–1997) |
| Storlek: | Regemente |
| Ingående brigader: | Gästrikebrigaden (1949– 1994) Hälsingebrigaden (1949–1992) |
| Del av: | Milo Ö (1942–1982) Milo NN (1982–1993) Milo N (1993–1997) |
| Förläggningsort: | Gävle |
| Motto: | "Fasthet, Förmåga, Förtroende" |
| Färger: | Svart och vitt |
| Marsch: | "Marcia militaris" (sena 1800-talet-1997) |
| Segernamn: | Novgorod (1611) Warszawa (1656) Fredriksodde (1657) Tåget över Bält (1658) Lund (1676) Landskrona (1677) Narva (1700) Düna (1701) Malatitze (1708) Jakobstadt (1704) Gemäuerthof (1705) Gadebusch (1712) |
Hälsinge regemente, I 14, I 14/Fo 49 och I 14/Fo 21 var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet. Regementet avveckaldes som grundutbildningsenhet 1993. 1997-12-31 avvecklades Fo 21. Regementets soldater rekryterades ursprungligen från Hälsingland och Gästrikland där det var förlagt under 1900-talet.
Innehåll |
Historia
Regementet härstammar från de "norrlandsfänikor" som organiserades i Hälsingland och Gästrikland på 1550-talet och 1560-talet. År 1615 organiserades dessa enheter av Gustav II Adolf tillsammans med andra fänikor från Medelpad, Ångermanland och Västerbotten till Norrlands storregemente där elva av totalt 24 kompanier rekryterades från Hälsingland och Gästrikland. Norrlands storregemente bestod av tre fältregementen där Hälsinge regemente var ett. Någon gång runt 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre regementen där Hälsinge var ett av dessa.
Regementet fick namnet "Kungliga Hälsinge Regemente". Varav soldaterna sammanfördes från Norduppland, Gästrikland, Hälsingland och Medelpad. Regementet kom att delta i många strider ute i Europa.
1600-talet
Regementet sattes officiellt upp år 1630 trots att det funnits sedan 1624. Kungliga Hälsinge regemente var ett av ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementet kallades också Joakim Brahes regemente efter den första befälhavaren Joakim Brahe. 1682 bestämdes det att regementet skulle bestå av två kompanier i Gästrikland och sex i Hälsingland, med totalt 1200 korpraler och meniga. Det vapenövades från 1689 på mötesplatsen Mohed utanför Söderhamn i Hälsingland.
1800-talet
Regementet gavs beteckningen I 14 (Infanteriregemente 14) år 1816. I samband med detta började man använda Hälsingebocken som en symbol för regementet som fanns på de olika fanor som I 14 använde.
1900-talet
1904 bestämde riksdagen att Hälsinge regementet skulle flytta till Gävle, 1905 beslutade stadsfullmäktige i Gävle att upplåta mark gratis vid Kungsbäck. Arkitekten Erik Semmy Josephsson från arméförvaltningen fick i uppdrag att rita kasernerna och byggnaderna för regementet. År 1909 vid nyår flyttade Hälsinge regemente in till de nya kasernerna i Kungsbäck i utkanten av Gävle. Året därpå anlades Regementsparken in till Hälsinge Regemente. Samt uppfördes Soldathemmet med Soldatkyrkan som har en förminskad kopia av Ljusdals kyrkas stapel.
År 1973 fick man den nya beteckningen I 14/Fo 49 som följs av sammanslagningen med det lokala försvarsområdet Fo 49. När det lokala försvarsområdet 1982 bytte beteckning till Fo 21, byttes även regementets förbandsbeteckning till I 14/Fo 21.
Genom försvarsbeslutet 1992 upphörde 1993 grundutbildningen av värnpliktiga vid regementet samt dess två brigader (Hälsingebrigaden, IB 44 & Gästrikebrigaden, IB 14). Regementet reducerades till att endast omfatta en försvarsområdesstab. Fram till dess hade man utbildat cirka 1000 värnpliktiga varje år. Huvuddelen av lokalerna lämnades 30 juni 1994. Kvar fanns endast försvarsområdets uppgifter, fast i en mindre omfattning. Bemanningen minskades från dryga 400 personer till 32 officerare, 20 civilanställda och ett 25-tal värnpliktiga. Efter att den militära grundutbildningen upphört och att kasernerna blev överflödiga. Såldes dom och total renoverades mellan åren 1995–1996. Idag utgörs dom av ett campus till Högskolan i Gävle.
Genom försvarsbeslutet 1996 avvecklades regementet i sin helhet den 31 december 1997. Vilket innebar i praktiken att Fo 21, Depå och HV/Friv avvecklades. Dalregementet övertog ansvaret för försvarsområdet, Fo 21 och integrerade det till Fo 53. Vilket bildade ett nytt "StorFo" (stor-försvarsområde) som underställdes C I 13/Fo 53 (Öv. Rolf Dahlström)
2000-talet
Genom försvarsbeslutet 2000 överfördes år 2000 Gävleborgsgruppen till Mellersta militärdistriktet. Byggnaderna som behölls inom det fd. kasernområdet var byggnad 64, Frivillighuset (dåvarande HV/Friv-avd inom Fo 21) och gamla SFD. Där idag Gävleborgsgruppen är lokaliserad och utbildar soldater för hemvärnet samt HV/Insatspluton i Hälsingland och Gästrikland. Gävleborgsgruppen är även fanbärare för Hälsinge regemente.
Som ett resultat av försvarsbeslutet 2004 utgör idag Gävleborgsgruppen tillsammans med Dalregementsgruppen två av tre stycken utbildningsgrupper inom Livgardet. Byggnaderna som behölls inom det fd. kasernområdet var byggnad 64, Frivillighuset och gamla SFD.
Den gamla officersmässen återfinns idag i det gamla soldathemmet.
Regementschefer
|
|
Fälttåg
Organisation
|
|
|
|
Början av 1700-talet
| Kompani | Kompaniets stånd | Boställen | Samlingsplats | Trossbod | Mötesplats 1696 |
|---|---|---|---|---|---|
| Regementsstaben | - | Överstebostället Mårdnäs kungsgård, Segersta socken Regementspastorsbostället Säversta n:o 2, Bollnäs socken Regementsskrivarbostället i Norrbyn, Söderala socken |
- | - | - |
| Livkompaniet | Bollnäs, Hanebo, Segersta, Mo socknar | Kompanichefsboställe Kyrkbyn n:o 13, Hanebo socken Kaptenlöjtnantsboställe Säversta n:o 1, Bollnäs socken Fänriksboställe Sibo n:o 2, Hanebo socken |
Säversta | Säversta | Mårdnäs |
| Överstelöjtnantens kompani (Färnebo kompani) |
Österfärnebo, Torsåkers, Hedesunda, Årsunda socknar | Kompanichefsboställe Åbyn, Hamrånge socken Löjtnantsboställe i Fors, Österfärnebo Fänriksboställe i Vibyggehyttan, Torsåker |
Fors | Fors | Hedåsen, Färnebo |
| Majorens kompani' (Forsa kompani) |
Forsa, Bergsjö, Norrbo, Hassela, Ilsbo, Bjuråkers socknar | Kompanichefsboställe Rolfsta, Forsa Löjtnantsbostället i Bolle, Bergsjö Fänriksbostället i Hamre, Forsa |
Rolfsta | Rolfsta | Rolfsta |
| Järvsö kompani | Järvsö, Ljusdals, Färila, Los, Ytterhogdals socknar | Kompanichefsboställe Kramsta n:o 2, Järvsö Löjtnantsboställe Storbyn n:o 1, Färila Fänriksboställe Sjulhamre n:o 2, Ljusdal |
Kramsta | Kramsta | "Bodaheden" |
| Delsbo kompani | Delsbo, Bjuråkers, Ljusdals socknar | Kompanichefsboställe Sjulhamre, Ljusdal Löjtnantsboställe i Gärde, Ljusdal Fänriksboställe vakant |
Hagens by, Delsbo | Hagens by, Delsbo | "Hammaren", vid kyrkan i Delsbo |
| Arbrå kompani | Arbrå, Järvsö, Mo, Rengsjö, Undersviks socknar | Kompanichefsboställe Haga, Arbrå Löjtnantsboställe i Föränge, Järvsö Fänriksboställe i Broddböle, Rengsjö |
Haga, Arbrå | Norränge, Arbrå | "Mälan", vid kyrkan i Arbrå |
| Alfta kompani | Alfta, Ovanåkers, Bollnäs socknar | Kompanichefsboställe Kyrkbyn n:o 19, Alfta Löjtnantsboställe vakant Fänriksboställe Nordanå n:o 4, Alfta |
Alfta kyrka | Alfta kyrkby | "Bälven", vid kyrkan i Alfta |
| Ovansjö kompani | Ovansjö, Ockelbo, Torsåkers socknar | Kompanichefsboställe vakant Löjtnantsboställe vakant Fänriksboställe i Nordansjö, Torsåker |
Kungsgården, Ovansjö | Kungsgården, Ovansjö | Kappalsbacken, Högbo by |
Källa: [3]
Namn, beteckning och garnison
| Namn | Från | Till | |
|---|---|---|---|
| Joakim Brahes regemente | 1630 | – | 1634 |
| Hälsinge regemente | 1633 | – | 1997 -12-31 |
| Gävleborgsgruppen | 1998 |
| Beteckning | Från | Till | |
|---|---|---|---|
| I 14 | 1816 | – | 1973 -06-30 |
| I 14/Fo 49 | 1973 -07-01 | – | 1982 -06-30 |
| I 14/Fo 21 | 1982 -07-01 | – | 1997 -12-31 |
| Mellersta militärdistriktet | 1998 | – | 2006 -12-31 |
| Livgardet | 2007 -01-01 |
| Övningsfält eller förläggningsort |
Från | Till | |
|---|---|---|---|
| Florhed | 1630 | – | 1689 |
| Mohed | 1689 | – | 1909 -02-14 |
| Marma skjutfält | 1963 | – | 1997 |
| Gävle (F) | 1909 | – | 1997 |
Referenser
- Skrift
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Stockholm: Statens Försvarshistoriska Museer. ISBN 91-971584-4-5.
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. ISBN 91-972209-0-6.
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5.
- Nelsson, Bertil (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-23-0.
- (1908) Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner.
- Frykberg, Nils (1968). Kungl. Hälsinge regementes historia.
- Björkenstam, Knut (1994). Så levde man på Kungsbäck, Hälsinge Regemente i Gävle 1909-1994. ISBN 91-63027-35-6.
- Björkenstam, Knut (1998). Så minns vi Kungsbäck - Hälsinge regementes chefer 1968-1997 berättar.
- Ström, Carl Petter (1828). Helsinglands regementes krigshistoria.
- Olsson-Brink, Olle (1988). Järvsö indelta kompani och Kramstalägret.
- Online
- Holmén, Pelle; Sjöberg, Jan (2007). ”Swedish Armed Forces 1900-2000”. http://www.tdg.nu/swedish_armed_forces/. Läst 2007-08-20.
- Högman, Hans (2007). ”Militaria - Svensk militärhistoria”. http://www.algonet.se/~hogman/militaria.htm. Läst 2007-08-20.
- Persson, Mats (1998). ”Swedish Army Regiments”. http://www.mvs.chalmers.se/~m95perm_2/forband/. Läst 2007-08-20.
- Sharman, Ken (2000). ”Swedish military administrative division as per 1629”. http://home.golden.net/~ksharman/gnw/Indel.html. Läst 2007-08-20.
- Högman, Hans (2000-06-12). ”Svenska regementen under indelningsverkets dagar”. http://www.algonet.se/~hogman/regementen_lnf.htm#H%C3%A4lsinge%20regemente. Läst 2008-08-12.
