Holocen era
Från Rilpedia
- För den geologiska perioden, se Holocen.
Holocen era är namnet på en föreslagen kalenderreform, som anknyter till den gregorianska kalendern, men den sätter år 10 000 f. Kr. som epok för den gällande eran. På så sätt kommer alla nyckeldatum från inledningen till mänsklig historisk tid att kunna listas med en enklare fortlöpande skala, där tidigare datum alltid inträffar före de med större tal.
Innehåll |
Upprinnelse och bevekelsegrunder
Idén verkar ha väckts bland geologer och en av dess främste förespråkare var paleontologen Cesare Emiliani, som på äldre dar kring 1993 sökte förnya intresset för frågan. Ett mål bland flera var att åstadkomma en konfessionsneutral nyordning, som gör minsta våld på mest gängse datering. Man skulle även fortsättningsvis kunna tala om vikingarnas bedrifter på 1000-talet.
SIS ambition att få med det borttappade år 0 uppfylls, samtidigt som den nya nollpunkten nu läggs så långt tillbaka som mera exakta årtalsangivelser kan tänkas önskvärda. Dess epok inträffade alltså för ungefär 12 000 år sedan (år 10001 f.Kr.) vid inledningen av en ny geologisk epok och början på människans senaste interglaciala historia. Hittills har idén dock inte funnit tillräckligt stöd.
Holocen kalender kan knytas till ett stort antal förändringar och händelser:
Händelser omkring år 0 HE
- Den kalla yngre dryas-perioden tar slut. Pleistocen upphör och holocen tar vid. Sen paleolitisk tid slutar och mesolitisk tar vid – senare i norr än mot ekvatorn. Stora landområden som tidigare täckts av glaciärer blir åter beboeliga.
- Mellanöstern: Natufisk kultur. Gaseller och getter troligen domesticerade. Tamhund förekom. Livsmedelsproducenter i små samhällen av runda hus utanför grottor i dalgång nordväst om Jerusalem.
- Europa: Magdalénienkulturen, Brommekulturen och Ahrensburgkulturen blomstar.
- Norge: Första spåren av boplatser längs kusterna i Bremsnes, Fosna, Östfold, Rogaland och Finnmark.
- Nordafrika: Stor klimatförändring hade förvandlat norra Nildalen, nuvarande Egypten till en stor oas, som samlade nomadiserande stammar, vilka gradvis blev mer eller mindre bofasta. I Maghrebområdet i väster uppstår capsienkulturen.
- Asien: Grottplatser vid Kaspiska havet används som människobostäder.
- Japan: Tidigaste spår av jōmonkulturen, som använder keramik, fiskar, jagar och samlar. Omkring 10 000 boplatser kända från följande millennier. (Keramik uppträder inte i Mellanöstern förrän omkring 3 500 HE.)
- Mesopotamien: Minst tre språkliga grupper delar en gemensam kulturell och politisk livsstil, bland andra sumerer och semiter.
- Mesopotamien: Folk samlar vild vete och råg troligen för att göra malt att jäsa till öl.
- Korea: Den första keramiken dyker upp, troligen i anknytning till begynnande enskilda jordbruk.
- Havsnivån stiger runt hela jorden och omfattande översvämningar inträffar över land till följd av att glaciärer smälter.
- Berings hav: Den andra landbryggan över Berings sund sjunker och försvinner omkring 2 000 HE.
- Nordamerika: Landbryggan hade möjliggjort invandring av människor och djur från Sibirien till Alaska under 15 000 års tid. I Kanada hade inlandsisen dragit sig tillbaka åt nordost och i vad som är dagens British Columbia vid Nanu i Haida Gwaii tar en långvarig bosättning sin början. Folsom- och cloviskulturerna är spridda över sydvästra USA ägnar sig åt intensiv jakt som leder till att bland annat mammutar, mastodont, smilodon, jättebäver, jättesengångare och vildhäst dör ut. Kring år noll finns också Alabama- och paleo-indianska jägare-samlare-samhällen som lever halvnomadiskt. Blackwater Draw bildas i östra New Mexico och visar på mänsklig aktivitet.
- Sydamerika: Via Mellanamerika har folk spridit sig till El Jobo (Venezuela) och längs Stilla havets kust förbi El Inga (Ecuador) och Pikimachay (Peru) i olika omgångar bebodd grotta redan från -10 000 HE, Tagua-Tagua (Chile) ända ned till Fells grottor i Eldslandet (Argentina) och vidare norrut längs atlantkusten till Lagoa Santa, grottor i nuvarande Brasilien.
- Homo floresiensis, människans senast kända nära släkting, dör ut.
Några händelser med årtalsjämförelse
| Händelse | Gängse tideräkning | Holocen tid |
|---|---|---|
| Brommekulturen och Ahrensburgkulturen bebor norra Europa. | Runt 9000 f.Kr. | 1000 HE |
| Mellanöstern: Första stenbyggnaderna i staden Jeriko. | 9000 f.Kr. | 1001 |
| Baltiska issjön (del av dagens Östersjön) töms och Yoldiahavet bildas. | 8300 f.Kr. | 1700 HE |
| Kopparåldern inträder i Anatolien och Iran | 6000 f.Kr. | 4001 HE |
| Mesopotamien (Irak) sträcker sig till Persiska viken | 4001 f.Kr. | 6000 HE |
| Maya-indianernas stora årscykel | 3114 f.Kr – 2012 e.Kr | 6887–12012 HE |
| Egyptens två delar enade | 3100 f.Kr. | 6901 HE |
| Hammurabi kung i Babylon | 1792–1750 f.Kr. | 8209–8251 HE |
| Akhenaton farao i Egypten. | 1379–1362 f.Kr. | 8622–8639 HE |
| Rom grundas | 753 f.Kr. | 9248 HE |
| Konfucius levnad | 551–479 f.Kr. | 9450–9522 HE |
| Första centralamerikanska skriftsystemet | cirka 400 f.Kr. | cirka 9601 HE |
| Alexander den stores regentperiod | 336–323 f.Kr. | 966–9678 HE |
| Startår för Ashokas imperium | 273 f.Kr. | 9728 HE |
| Startår för den kinesiska Qindynastin | 221 f.Kr. | 9780 HE |
| Hannibal invaderar Rom | 218 f.Kr. | 9783 HE |
| Augustus regeringstid | 27 f.Kr. – 14 e.Kr. | 9974–10014 |
| Sista året f.Kr. | 1 f.Kr. | 10000 HE |
| Första året e.Kr | 1 | 10001 HE |
| Normandernas invasion vid Hastings | 1066 | 11066 |
| Konstantinopels fall | 1453 | 11453 |
| Wikipedia startas | 2001 | 12001 |
Se även
Referens
- Duncan, David Ewing: The calendar: the 500-year struggle to align the clock and the heavens – and what happened to the missing ten days, Fourth Estate, London 1999, sid. 331–332. ISBN 1-85702-979-8.
