Finnmark fylke

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Finnmark.
Finnmark fylke
Finnmark fylkes vapen Finnmark fylkes läge i Norge
Nummer 20
Residensstad Vadsø
Fylkesrådman
Fylkesordförande Runar Sjåstad (Ap)
Fylkesman Gunnar Kjønnøy
Yta
 • Totalt
 • Andel vatten
Rankad
48 649 km²
Folkmängd
 • Totalt
 • Invånare/km²
Rankad
72 492
Inrättat

Finnmark fylke (samiska Finnmárku) är det nordligaste länet i Norge. Arean är 48 637 kvadratkilometer och befolkningen omfattar 73 732 invånare (2002), vilket motsvarar 1,6 procent av Norges befolkning.

Namnet Finnmark översätts idag ofta till "samernas land". Precis som i Sverige kallades länge både samer och olika finska grupper för finnar, så om namnet ursprungligen syftar på samer, kväner eller flera av dessa grupper är oklart. Även finnar (enligt dagens definition) har i alla tider sökt sig till Ishavskusten i området.

Finnmarksvidda täcker 36 procent av Finnmarks yta.

Historia

De första människorna började befolka Finnmark för ungefär 10 000 - 12 000 år sedan, och idag antas det att de förmodligen kom från Kolahalvön. Komsakulturen är den äldsta kända i Finnmark, och är uppkallad efter de första fynden vid Komsafjället i Alta. Mellan Tana och Varangerbotn har man hittat stora fångstanläggningar för ren, och här har förmodligen flera grupper jägare samarbetat för att jaga ren.

Samisk kultur är välkänd i Finnmark, men det är osäkert hur långt bak den kan dateras, men den har åtminstone varit etablerad hundratals år före Kristi födelse. Från folkvandringstiden handlar samerna med nordliga bosättare längs med kusten av Nordland och Troms.

De första norska besittningarna i Finnmark sker först efter byggnationen av kyrkan och den första fästningen vid Vardø 1307. På grund av fiskhandeln med Mellaneuropa etablerar sig flera norska fiskare längs Finnmarkskusten. På 1400-talet var det goda tider för fiskarna, medan lägre fiskpriser försämrade villkoren under 1500- och 1600-talen. Under 1800-talet fick den norska koloniseringen ny fart, dels på grund av större ekonomisk aktivitet och dels på grund av en uttalad förnorskningspolitik från myndigheternas sida.

Andra världskriget drabbade Finnmark hårt, då Kirkenes 1941 låg i frontlinjen, och bombades över trehundra gånger av sovjetiskt flyg. Även Vardø och Vadsø bombades, och fartyg drabbades också. Tyska Wehrmacht utnyttjade den brända jordens taktik, med målet att inte låta några resurser tillfalla de sovjetiska trupperna. Detta innebar att nästan alla byggnader och infrastrukturen i området förstördes. Ungefär 60 000 civila tvångsevakuerades söderut.

Kort efter kriget började Finnmark återuppbyggas, men norska myndigheter var redo att bränna ned fylket vid tillfälle av krig med Sovjetunionen under Kalla kriget. Försvaret har också under efterkrigstiden varit omfattande i fylket på grund av gränsen mot Ryssland var den enda landsgränsen mellan ett Natoland och Sovjetunionen fram till 1952.



Coat of Arms of Norway.svg Norges fylken Flag of Norway.svg
Akershus | Aust-Agder | Buskerud | Finnmark | Hedmark | Hordaland | Møre og Romsdal | Nordland | Nord-Trøndelag | Oppland | Oslo | Rogaland | Sogn og Fjordane | Sør-Trøndelag | Telemark | Troms | Vest-Agder | Vestfold | Østfold


Personliga verktyg