Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm
Från Rilpedia
Hedvig Eleonora kyrka, Storgatan vid Östermalmstorg, Stockholm, tillhör Svenska kyrkan och är församlingskyrka för Hedvig Eleonora församling, Stockholms stift.
Kyrkan invigdes 21 augusti 1737 och har sitt namn efter Karl X Gustavs gemål drottning Hedvig Eleonora (1636-1715).
Innehåll |
Historik och arkitektur
1672 skildes Ladugårdslandet från S:t Jacobs församling och blev eget pastorat med Amiralitetskyrkan, Stockholm som medelpunkt och amiralitetspredikanten som pastor under överinseende av kyrkoherden i S:t Jacob.
Sedan 1615 hade amiralitetsförsamlingen haft en kyrka på Kyrkholmen, nuvarande Blasieholmen där Nationalmuseum numera ligger, men 1664 – under Karl XI:s förmyndarregering – blev en ny kyrkobyggnad beslutad, till vilken stadsarkitekten Jean de la Vallée uppgjorde ritningen. Kyrkan grundlades 1669, och dess åttkantiga grundplan återfinns i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna. Men arbetet avstannade dock snart på grund av brist på pengar. Dock uppfördes en liten provisorisk träkyrka vid Storgatan, nära Artillerigatan. Byggandet av den nya kyrkan återupptogs 1725, nu med Göran Josuae Adelcrantz som arkitekt. Den nya kyrkan invigdes den 21 augusti 1737.
Kända personer som är begravda på Hedvig Eleonora kyrkogård inkluderar: Elis Schröderheim
Exteriör
Dagens kyrka skildrar två skeden i kyrkans byggnadshistoria. Kupolen skiljer sig väsentligt från underpartiet i fråga om både stil och mått. Den tillkom 1866–1868 efter ritning av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander (1816-1881), med omarbetningar av hovarkitekten Bror Carl Malmberg (1818-1877).
Interiör
- Altare:
- "Det gyldene altaret", en gåva av brukspatronen Johan Clason (1667-1747) utfört i trä av slottsbyggmästare Georg Fröman, invigdes Alla helgons dag 1747.
- Altartavlan "Jesus på korset" är målad 1738 av konstnären Georg Engelhard Schröder (1684-1750).
- Predikstol:
- Den väldiga kolonnprydda predikstolen i klassicistisk stil är utförd efter en ritning av hovintendenten Jean Eric Rehn (1717-1793). Den invigdes Juldagen 1784.
- Dopkapell:
- Dopkapellet inreddes 1944. Altaret är en gåva av slottsarkitekten Knut Nordenskiöld och byggmästaren Edvin Rundlöf. Fönstermålningen ovanför altaret är utförd av konstnären Gunnar Torhamn (1894-1965).
- Dopfunten, av röd öländsk kalksten, bär följande inskription: "Erich Pehrson Psilander Brita Andersdotter Dühre Anno 1678".
- Dopskål från 1685
- Andreaskoret:
- Glasfönster föreställande aposteln Andreas tillsammans med församlingens vapen, utfört av konstnären Bengt Olof Kälde (*1936).
- Nattvardskärl:
- Nattvardskalk i barockstil tillverkad 1650 i Augsburg.
- Oblatask från 1685.
Orglar
Olof Hedlunds orgel
Kronologi:
- 1734 (eller 1736): Församlingen förvärvar ett mindre orgelverk från Maria Magdalena kyrka i Stockholm.
- 1736-1737: Orgelbyggare Olof Hedlund (ca 1707-1749), Stockholm, sätter upp orgelverket i Hedvig Eleonora kyrka. Han bygger också till ett åttastämmigt pedalverk i fristående pedaltorn på ömse sidor om manualverket.
Disposition:
| Manualverk C-c³, bruten oktav (47 toner) | Pedal C-c¹, bruten oktav (23 toner) |
| Principal 8' (fasad) | Untersatz 16’ |
| Gedackt 8' | Principal 8’ |
| Qvintadena 8' | Gedackt 8’ |
| Octava 4' | Octava 4’ |
| Qvinta 3' (eg. 2 2/3') | Mixtur III |
| Octava 2' | Basun 16’ |
| Decoma von 4, (1 3/5’) | Trompet 8’ |
| Seaquialtera V chor. | Trumpet 4’ |
| Trumpet 8' | |
| Vox humana 8', D |
- 1759 eller 1760: Manualverket säljs till Medåkers kyrka i Västmanland. Pedalverket behålls.
Jonas Grens & Petter Stråhles orgel
- 1762: Jonas Gren & Petter Stråhle bygger kyrkans första ”stora” orgel genom att komplettera pedalverket med nytt manual- och öververk. Fasaden ritas av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Orgelns disposition finns upptagen i Abrahamsson Hülphers "Historisk afhandling om musik och instrumenter" från år 1773.
|
|
Per Larsson Åkermans orgel
- 1868: Per Larsson Åkerman, Stockholm sätter upp en ny 24-stämmig orgel bakom Adelcrantz fasad. Dock borttas de fristående pedaltornen och även i övrigt görs en del förändringar. Fasadpiporna ersätts med stumma attrapper.
- 1908: Om- och tillbyggnad av firma P.L. Åkerman & Lund, Sundbyberg. Orgeln förses med rooseveltlådor, mekanisk traktur och rörpneumatisk registratur. Den utökas till 37 klingande stämmor fördelade på 3 manualer och pedal. Samtliga stämmor från föregående orgel behålls.
- 1948: Ombyggnad av firma A. Magnusson, Göteborg. Det mesta av 1908 års orgel bibehålls, men orgeln får nu helelektrisk traktur och registratur med 69 stämmor och nytt fristående spelbord.
Grönlunds orgel
- 1969: Kontrakt om nybyggnad tecknas med Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Under åren som följde har större och smärre förändringar vidtagits; 1995 installeras ett nytt datorstyrt kombinationssystem som medger programmering av 6 400 fria kombinationer. Carl Fredrik Adelcrantz fasad från 1762 har trots en del förändringar ändå i huvudsak bevarats.
Nuvarande disposition:
| Huvudverk I C-g³ | Positiv II C-g³ | Svällverk III C-g³ | Pedal C-f¹ | Koppel |
| Principal 16’ (1908/1976) | Borduna 16’ (1868/1976) | Fugara 16’ (1908) | Bourdon 32’ (1868/1976) | I/P |
| Principal 8' (1976) | Principal 8' (1976) | Principal 8’ (1868) | Principal 16' (1948/1976) | II/P |
| Dubbelflöjt 8' (1948) | Flûte harmonique 8' (1868) | Rörflöjt 8’ (1868/1976) | Subbas 16’ (1868) | III/P |
| Gamba 8’ (1868) | Gedackt 8’ (1976) | Salicional 8’ (1868) | Oktava 8' (1976) | II/I |
| Oktava 4' (1976) | Oktava 4' (1976) | Voix céleste 8’ (1908) | Borduna 8’ (1976) | III/I |
| Rörflöjt 4' (1976/1988) | Koppelflöjt 4' (1976) | Oktava 4’ (1908) | Oktava 4’ (1976) | III//II |
| Oktava 2' (1976) | Nasat 2 2/3’ (1976) | Flûte octaviant 4’ (1868) | Öppen flöjt 4’ (1988) | 16' III/II |
| Mixtur II, 16' (1976) | Oktava 2’ (1976) | Salicet 4’ (1930) | Blockflöjt 2’ (1976) | |
| Mixtur IV (1976) | Ters 1 3/5’ (1976) | Valdflöjt 2’ (1976) | Mixtur VI (1976) | |
| Scharff III (1976) | Larigot 1 1/3’ (1976) | Piccolo 1’ (1984) | Bombarde 32’ (1948/1976) | |
| Grand Cornet V, fr c° (1976) | Mixtur III (1976) | Mixtur V (1976) | Basun 16’ (1868/1976) | |
| Trumpet 16' (1983) | Cymbel II (1976) | Sesquialtera II, 2 2/3’ + 1 3/5’ (1976) | Trumpet 8’ (1976) | |
| Trumpet 8’ (1976/1983) | Trumpet 8’ (1976) | Bombarde 16’ (1976) | Clairon 4’ (1948/1976) | |
| Clairon 4’ (1983) | Krumhorn 8’ (1976) | Oboe 8’ (1948/1976) | ||
| Tremulant | Vox humana 8’ (1976) | |||
| Crescendosvällare | Clairon 4’ (1976) | |||
| Tremulant | Register- | |||
| Crescendosvällare | svällare |
Kyrkklockor
|
|
|
- Storklockan, gjuten i Helsingør 1639 för Kronborgs slott, togs 1658 som krigsbyte av Carl Gustaf Wrangel. Med en vikt av 4 ton är den en av Sveriges tyngsta kyrkklockor.
Kyrkoherdar i Hedvig Eleonora församling
- 1934-1964: Erik Bergman (†1970)
- 1964-1977: Hans Åkerhielm (†2003)
Musiker i Hedvig Eleonora församling
- ca 1890-1906: John Morén (†1932)
- 1906-1946(?): G A Ericson
- 1946-1976: Valdemar Söderholm, körledare (†1990)
- 1966-2001: Torvald Torén, organist (†2001)
- 1976-1992: Karl Göran Ehntorp, körledare
- 1992- : Pär Fridberg, körledare
- 2003-2006: Mattias Wager, organist
- 2006- : Ulf Norberg, organist
Folklore
Liksom många andra Stockholms kyrkor sägs även Hedvig Eleonora kyrka ha flera spöken, såväl inne i kyrkan som på kyrkogården. Genom kyrkan vandrar Ladugårdslandets Vita Fru som vid sin hand leder ett huvudlöst barn. Carl von Cardell har spökat sedan sin begravning 1821. Begravningen var omgärdad av underliga himlafenomen och andra mystiska händelser. På doktor Hallmans gravhäll inne i kyrkan samlas församlingens döda läkare och deras patienter till gästabud.[1]
Se även
Externa länkar och källor
Litteratur och källa
- ↑ Linnell, Stig, Stockholms spökhus och andra ruskiga ställen 2003, s. 185
- Dag W. Edholm: Stockholm - orgelstaden, Historia & nutid, Verbum, Stockholm 1997, ISBN 91-526-2587-7
