Gustav IV Adolf
Från Rilpedia
| Gustav IV Adolf | |
 Kung Gustav IV Adolf av Sverige |
|
| Regeringstid | 29 mars 1792-29 mars 1809 (förmyndarregering till 1 november 1796) |
|---|---|
| Kröning | 3 april 1800 |
| Valspråk | Gud och folket |
| Ätt | Holstein-Gottorp |
| Gemål(er) | Fredrika av Baden (från 31 oktober 1797) |
| Företrädare | Gustav III |
| Efterträdare | Karl XIII |
| Född | 1 november 1778 Stockholm |
| Död | 7 februari 1837 Sankt Gallen, Schweiz |
| Begravningsplats | Riddarholmskyrkan, Stockholm |
Gustav IV Adolf (Gustaf Adolph), född 1 november 1778, död 7 februari 1837, var kung av Sverige 1792-1809, son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark och gift 31 oktober 1797 med Fredrika av Baden.
Innehåll |
Uppväxt
Gustav IV Adolf föddes på Stockholms slott som son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark. Tidigt uppkom illasinnade rykten om att fadern, Gustav III, inte skulle ha varit far till barnet, utan en finländare, Adolf Fredrik Munck, som varit behjälplig vid kungaparets sexualdebut. Trots att kungaparet visade alla tecken på ett lyckligt äktenskap vid tiden för drottningens första graviditet fördes ryktet vidare, till och med av Gustav IIIs bror hertig Karl och av honom till brödernas höga moder Lovisa Ulrika, vilket ledde till en brytning mellan kungen och henne, som inte bilades - och knappt ens då - förrän på Lovisa Ulrikas dödsbädd. Gustav III och Sofia Magdalena fick en son till år 1782. Kungen engagerade sig djupt i den äldre sonens uppfostran. Således fick han en egen guvernör (d.v.s. informator), det pedantiska riksrådet Fredrik Sparre, redan vid två år och åtta månaders ålder. Vid tio års ålder tilldelades han serafimerorden. Tretton år gammal genomlevde Gustav Adolf mordet på sin far, ett trauma som satte djupa spår. Somliga har menat att detta även präglade hans liv.
Regeringstid
Motvilligt tog han över regeringen, med farbror hertig Karl som förmyndare - men ett förmyndarskap som i praktiken övertogs av Gustaf Adolph Reuterholm, vars far, riksrådet Esbjörn Christian Reuterholm, hade tillhört oppositionen mot Gustav III. Hans informator blev senare kanslirådet Nils von Rosenstein. Han lärde sig latin och, ovanligt för en svensk kung, också finska - ironiskt med tanke på att han senare förlorade Finland och blev dess siste svenska regent.
Som kung antog han valspråket Gud och folket. Som myndig kung gifte sig Gustav IV Adolf år 1797 med Frederika Dorothea Wilhelmina av Baden. Äktenskapet var mycket lyckligt och i motsats till sin far var han påtagligt intresserad av erotik, så pass att riksmarskalken Axel von Fersen i mjuka ordalag försökte be kungen att vara försiktig och som han säger "skona drottningens hälsa".
Från november 1806 till maj 1807 styrdes Sverige från Malmö. Kung Gustav IV Adolf bodde med sin drottning Fredrika och tre kungabarn i Residenset vid Stortorget. Och med kungafamiljen följde hovstaten och delar av den diplomatiska kåren varför också angränsande byggnader togs i anspråk. I stort sett hela norra sidan av torget disponerades av de förnäma gästerna. Under ett halvår var således Malmö, om inte officiellt så åtminstone de facto Sveriges huvudstad.
Nedgång och fall
Gustav IV Adolfs politik och gränslösa envishet vid tiden för Napoleons marsch genom Europa (den djupt religiöse Gustav IV Adolf var övertygad om att Napoleon var antikrist) ledde till att förtroendet för honom som regent minskade, vilket berörde honom mindre eftersom han var övertygad om giltigheten av kungadömet av Guds nåde.
Gustav IV Adolfs personliga hat mot Napoleon och hans orealistiska syn på Sveriges militära styrka bidrog väsentligt till att Sverige allierade sig med England i protest mot kontinentalblockaden och råkade därmed i krig med de båda stormakterna Frankrike och Ryssland. Det så kallade Finska kriget 1808-09 mot Ryssland slutade med förlust av hela Finland till Ryssland i freden i Fredrikshamn 1809. Missnöjet med kungen hade växt under flera år och nu gick hans motståndare till handling. När kungen i mars 1809 beslutat sig för att ta befäl över södra armén, under pågående större krig med Ryssland i Finland, gick generalen Carl Johan Adlercreutz den 13 mars, med sex andra personer, upp på slottet och förklarade att
| ” | hela nationen vore försatt i häpnad öfver rikets olyckliga ställning och konungens tillämnade afresa och att man vore fastbesluten att afböja den. | ” |
De arresterade kungen och han sattes med sin familj i husarrest på Gripsholms slott.
Den 10 maj samma år avsattes han av ständerna och han och hela hans familj, inklusive den tioårige kronprinsen, förklarades vara den svenska kronan för all framtid förlustiga.
Överste Gustafsson
Efter en anhalt i Köpenhamn begav man sig vidare till hovet i Baden, drottningens hemland. Förgäves försökte Gustav Adolf hävda sin rätt till Sveriges tron men hans liv var förstört - hans far mördad och han själv avsatt från tronen. Gustav bodde nu med sin familj i Basel i Schweiz. Situationen ledde också till att äktenskapet med Fredika upplöstes 1812. Som frånskild svensk ex-kung förde han därefter ett kringflackande liv på kontinenten som "greven av Gottorp", och senare, överste Gustafsson. Han hade ett flertal älskarinnor och med tre av dem fick han barn. En kvinna fick han trillingar med, men han erkände aldrig dessa barn (bara barnet med Maria Schweigen).
I oktober 1833 begav han sig till Weisses Rössli ("Vita hästen"), ett värdshus i St Gallen i Schweiz. Där dog han också fyra år senare i ett slaganfall den 7 februari 1837.
Efter kronprinsens, sedermera regentens, Gustaf V, giftermål med Gustav Adolfs dottersondotter Victoria av Baden 1884, återbördades hans stoft från Oldenburg till Riddarholmskyrkan i Stockholm. Därefter påbörjades också en omvärdering av hans tidigare i Sverige svårt fläckade eftermäle.
Barn med drottning Fredrika:
- Gustav (1799-1877), prins av Vasa
- Sofia Wilhelmina (1801-1865), anmoder till Victoria av Baden, gift med Gustaf V
- Carl Gustav, (1802-1805), storfurste av Finland
- Amalia, (1805-1853)
- Cecilia, (1807-1844)
Barn med Maria Schweigen:
- Adolf. född cirka år 1820-år 1900.
Litteratur
- Clason, Sam (red.), Den kunglige fången på Gripsholm: journal öfver Gustaf IV Adolfs fängelsetid och bref ur hans enskilda brefvexling, Geber, Stockholm, 1911
- Carlsson, Sten, Gustaf IV Adolf: en biografi. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1946
- Carlsson, Sten, Gustaf IV Adolfs fall: krisen i riksstyrelsen, konspirationerna och statsvälvningen (1807-1809) Lund : Univ., Lund, 1944
- Nordin, Michael & Nilsson, Urban, Gustav IV Adolf. D. 1, 1778-1804, 2. uppl., [Michael Nordin], Stockholm, 2007
- O'Regan, Christopher, Ett märkvärdigt barn: Gustaf III:s son, Forum, Stockholm, 2007
Externa länkar
Anfäder
Källor
- Sten Carlsson: Gustaf IV Adolf : En biografi, Wahlström & Widstrand, 1946.
- Magnus Jacobson, Gustav IV Adolf (2007) Populär historia.
|
||||||||||||||||||||||
