Alienation

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Förfrämligande)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Den här artikeln ingår i serien om
Marxism
YoungerMarx.JPG
Litterära verk
Kommunistiska manifestet
Kapitalet
Louis Bonapartes
adertonde brumaire
Grundrisse
Den tyska ideologin
Ekonomisk-filosofiska
manuskript
Teser om Feuerbach
Sociologi och antropologi
Alienation  · Bourgeoisie
Exploatering
Ideologi · Kommunism
Proletariat  · Reifikation
Socialism
Varufetischism
Ekonomi
Arbetskraft
Marxistisk ekonomi
Produktionsmedel
Produktionssätt
Produktivkrafter
Mervärde
Förvärvsarbete
Historia
Klasskamp
Proletariatets diktatur
Proletär internationalism
Filosofi
Historisk materialism
Materialistisk dialektik
Analytisk marxism
Austro-marxism
Autonomism
Marxistisk feminism
Frihetlig marxism
Marxistiska teoretiker
Karl Marx  · Friedrich Engels
Karl Kautsky  · Georgij Plechanov
Rosa Luxemburg
Anton Pannekoek
Vladimir Lenin  · Lev Trotskij
Georg Lukács  · Guy Debord
Antonio Gramsci  · Karl Korsch
Jean-Paul Sartre
Louis Althusser
Med fler ...
Marxistisk teori
Projekt Arbetarrörelsen

Alienation, förfrämligande, är ett sociologiskt och filosofiskt begrepp som syftar på ett vidsträckt socialt fenomen. Begreppet alienation har haft många olika tillämpningar genom historien.

Innehåll

Alienation, produktion och arbetsdelning

Den tyske filosofen Karl Marx menade att kapitalismen på grund av den arbetsdelning som inträdde med den moderna industrikapitalismen och som fick till följd att den "frie" hantverkaren trängdes in i gigantiska militariserade fabriker blev arbetaren förfrämligad (alienerad). Proletariatet alienerades från produkten av sitt arbete, och därmed från själva arbetet. Eftersom Marx ansåg att arbetet var uttrycket för mänsklighetens samverkande natur när den utspelade sig inom ramen för ett bristsamhälle, ansåg han att denna alienation också ledde till att människor alieneras från sin egen mänsklighet och därmed alla andra människor. Marx utgick ifrån att människan kom i kontakt med sitt sanna väsen först då hon fick utlopp för sin kreativitet (sitt arbete), men då detta inte görs på hennes egna villkor, tappar hon kontakten med sig själv. I den utvecklade industriproduktionen förvandlas människan till blott en kugge i en större maskin hon inte råder över och som får henne att känna sig främmande och maktlös inför det hon skapar eller producerar och hela den värld hon lever i. Han ansåg att alienationen som genomsyrar samhället skapas av skillnaden mellan arbete och kapital, den så kallade sociala arbetsdelningen. Den som främst bidragit till att studera alienation i Sverige är kanske sociologen Joachim Israel.

Alienation, kultur och konsumtion

Alienationsteorin kom senare att utvecklas av bland andra den italienska marxisten Antonio Gramsci och den så kallade Frankfurtskolan (bland andra Theodor Adorno). Deras bidrag till alienationsteorin har inneburit att teorin inte bara innefattar den kapitalistiska produktionsprocessen, utan även det civila och den kulturella sfären i det kapitalistiska samhället. Den sk. Nya vänstern under 1960-talet var påverkad av Karl Marx alienationsteori men även av senare teorier på detta område. Bland de från denna grupp som särskilt bör nämnas är den franske socialfilosofen André Gorz som studerade alienationen inom arbetslivet och den tysk-amerikanske filosofen och psykologen Herbert Marcuse, som i sina studier visade hur de framväxande massmedierna,främst televisionen, skapade en kultur av "endimensionella", fördummade människor, alienerade och bortvända från verkligheten.

Situationisterna (Guy Debord, Raoul Vaneigem m.fl.) beskriver alienationens verkliga organisering som det overkliga Skådespelssamhället, där vi som passiva åskådare iakttar kapitalets och varurelationernas meningslösa självbespegling.[1] I ett vidare perspektiv kan endast den sociala revolutionen bryta denna förtrollning och återge vardagslivet dess autencitet.

Alienationsteorin nådde även långt utöver marxistiska och socialistiska kretsar. Inom den sociologiska forskningen diskuteras och används teorin flitigt. En föregångare på detta område är inte minst den amerikanske sociologen C. Wright Mills, bl.a. i sin studie White Collar, med en beskrivning av hur konsumtionssamhället skapat en marknad där man inte bara säljer sin arbetstid, utan även sin personlighet.

Alienation och feminism

Den radikalfeministiska teoretikern Shulamith Firestone utvecklade en egen teori om alienation som innebar att den härstammade från uppdelningen mellan könen, könsarbetsdelningen. Även hon menade att detta var ett förfrämligande från människans samverkande natur. Denna uppfattning kom att bli central för den amerikanska feminismens så kallade "andra våg".

Alienation, stad och landsbygd

Stad och landsbygd anses av vissa vara alienerade (åtskilda) från varandra som en följd av den tilltagande urbaniseringen och industrialiseringen i det kapitalistiska samhällets spår.

Litteratur

  • Alienation is an idea developed by the young Marx [1]
  • Debord, Guy: Skådespelssamhället. (1967).
  • Gorz, André: Farväl till Prolletariatet (1982)
  • Gorz, André: Arbete Mellan Misär Och Utopi (2001)
  • Israel, Joachim: Alienation. (1970).
  • Marcuse, Herbert: Den endimensionella människan. (1964)
  • Marx, Karl: Människans frigörelse. (1995).
  • Mills,C.Wright: White Collar.(1951)
  • Vaneigem, Raoul: Vardagslivets Revolution. (1967).

Referenser

  1. Olov Hyllienmark: Förord. I: Debord, Guy: Skådespelssamhället. Daidalos 2002, s. 15-16.

Se även

Känslomässig isolering

Nya vänstern

Personliga verktyg