Materialistisk dialektik
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln anses vara otydlig eller onödigt fackspråklig. Hjälp gärna till att förtydliga artikeln och göra den mer lättläst. Se eventuellt diskussionssidan för mer information. |
| Den här artikeln ingår i serien om Marxism  |
| Litterära verk |
| Kommunistiska manifestet |
| Kapitalet |
| Louis Bonapartes adertonde brumaire |
| Grundrisse |
| Den tyska ideologin |
| Ekonomisk-filosofiska manuskript |
| Teser om Feuerbach |
| Sociologi och antropologi |
| Alienation · Bourgeoisie |
| Exploatering |
| Ideologi · Kommunism |
| Proletariat · Reifikation |
| Socialism |
| Varufetischism |
| Ekonomi |
| Arbetskraft |
| Marxistisk ekonomi |
| Produktionsmedel |
| Produktionssätt |
| Produktivkrafter |
| Mervärde |
| Förvärvsarbete |
| Historia |
| Klasskamp |
| Proletariatets diktatur |
| Proletär internationalism |
| Filosofi |
| Historisk materialism |
| Materialistisk dialektik |
| Analytisk marxism |
| Austro-marxism |
| Autonomism |
| Marxistisk feminism |
| Frihetlig marxism |
| Marxistiska teoretiker |
| Karl Marx · Friedrich Engels |
| Karl Kautsky · Georgij Plechanov |
| Rosa Luxemburg |
| Anton Pannekoek |
| Vladimir Lenin · Lev Trotskij |
| Georg Lukács · Guy Debord |
| Antonio Gramsci · Karl Korsch |
| Jean-Paul Sartre |
| Louis Althusser |
| Med fler ... |
| Marxistisk teori |
| Projekt Arbetarrörelsen |
Materialistisk dialektik är en filosofi utvecklad av Friedrich Engels och till viss del Karl Marx. Den är främst inspirerad av Friedrich Hegels idealistiska dialektik som sa att idéer och idéströmningar utvecklades i ett cykliskt förlopp där en tes svängde över i sin motsättning, antites för att sedan enas i en syntes. Denna syntes blev då den nya tesen, och så började förloppet om.
Marx var materialist men ansåg ändå att Hegel hade rätt om samhällets utveckling, och utvecklade en dialektisk historiesyn, historiematerialismen. Engels utvecklade detta vidare i sina böcker Anti Dühring och Naturens dialektik, där han menade att dialektiken omfattade allt i naturen, inte bara samhällets utveckling. Dialektiken indelar världen i motsättningar. I samhället är det Klasskampen, kampen för produktionen och det vetenskapliga experimentet som driver utvecklingen framåt. I naturen delas naturlagarna upp i motsättningar såsom elektricitetens + och - . Magnetismens nordpol och sydpol. De två könen Man och Kvinna. Lågtryck och högtryck inom meteorologin. Inom geologin kampen mellan nedbrytande och uppbyggande krafter. Symmetrin höger och vänster i naturen. Materialistiska dialektiken skiljer mellan antagonistiska och icke antagonistiska motsättningar. Dessa motsättningar kan lösas, men på olika sätt. Det har sagts att i en tendens döljer sig en mottendens. Med det menas att huvudsidan i en motsättning växlar. Det gäller att försöka bestämma vilken sida i en motsättning som är starkast. Detta är huvudsidan. Men det kan växla från den ena sidan via ett jämviktsläge till den andra sidan. När vi tippar försöker vi i förhand bestämma vilket lag som blir vinnare, det bygger på ett antagande om starkaste lag i en uppställning om två och två. På liknande sätt bygger marxister upp resonemang med den materialistiska dialektiken.
Ett icke antagonistisk motsättning kan omvandlas i en antagonistisk motsättning. De inre motsättningarna är överordnade de yttre, och världen utvecklas i form av negationer och negationens negation. Med det menas exempelvis att en blomma ger ifrån sig ett frö som slår rot och sedan bildar en ny blomma. Inte samma blomma, blomman har utvecklats och bildat ny form. Blomma-frö-blomma. Negationens negation. Vilket direkt bygger på Hegel. Marx och Engels ansåg sig kunna förutspå samhällets utveckling som lagbunden, dvs delvis deterministisk. Samhällslagarna betraktas såsom naturlagarnas avspegling på samhället. Men utvecklingen kunde påskyndas med spridandet av socialismens idéer. Således ledde klasskampen till den socialistiska revolutionen. Detta skulle frigöra arbetarklassens skaparförmåga som vidareutvecklade samhället till det fullständigt kommunistiska samhället. Dialektikens tes negationens negation fulländas härmed i samhället. Därmed löses motsättningen mellan klasserna, som definieras såsom motsättningen mellan arbete och kapital. Eftersom staten också bygger på motsättningen mellan arbete och kapital menar marxister att staten inte behövs i ett kommunistiskt samhälle. Lenin uttrycker att staten kommer att dö bort när ett sådant samhälle utvecklas. Han utvecklar detta i sin bok Staten och revolutionen. Här menar marxister att de i viss mån kan se in i framtiden.
Grundlagen i dialektiken är motsatsernas enhet och kamp.
