Brahe

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Braheätten)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Den svenska ätten Brahes stamvapen.

Brahe, två sinsemellan befryndade adliga ätter, den ena dansk, den andra svensk.

Innehåll

Danska Brahe-ätten

Den danska ätten, som även skrev sig Bragde och i sitt vapen förde en stolpe, skall enligt danska släktböcker härstamma från en Verner Brahe, vilken bodde i Skåne, där släkten ända till 1500-talet främst var bosatt. En sonsons sonson till honom var Torkil Brahe, riksråd under drottning Margareta och fader till Johanna Torkilsdatter (Brahe), som genom sitt giftermål med Magnus Laurensson i Sverige blev stammoder för den svenska Brahe-ätten (se nedan). En broder till Torkil Brahe var Axel Brahe till Vittskövle, likaledes riksråd. Denne blev stamfader för den danska ätten, som utdog på svärdssidan 1786. Ättens siste manlige medlem var Preben Brahe (d. 1786). Efter honom övergick familjegodset Hvedholm (se Brahesminde) till hans kusins son, Axel Bille, som 1788 fick tillstånd att kalla sig Bille-Brahe.

Medlemmar av den danska Brahe-ätten

Svenska Brahe-ätten

Den svenska ätten Brahe, Sveriges första grevliga ätt, och med två vingar i sitt vapen, kan ej med säkerhet ledas längre tillbaka än till 1400-talet. Man har med anledning av vapnens likhet velat härleda ätten till Upplandslagmannen Birger Persson (Finstaätten), den heliga Birgittas far, men denna härledning är bevisligen oriktig, då Birger Peterssons ätt utdog redan på 1300-talet.

Släktens förste kände stamfader var väpnaren Magnus Laurentsson, som på 1440-talet skrev sig till Tärnö i Södermanland, som han erhållit med sin hustru Johanna Torkilsdotter (Brahe) av den danska Brahe-ätten (se ovan) och som hon fått genom sitt föregående gifte med riksrådet Knut Karlsson (Örnfot).

Sonen Peder Magnusson upptog mödernenamnet Bragde eller Brahe. Även han bodde på Tärna samt var väpnare och under 1480-talet häradshövding i Oppunda härad.

Sonsonen Joakim Brahe var gift med Margareta Eriksdotter (Vasa), syster till Gustav Vasa. Då den senare återkom från fångenskapen i Danmark, besökte han Joakim Brahe på Tärna. Han varnade Joakim Brahe för att infinna sig vid konung Kristians kröning, men denna varning ignorerades, och Joakim Brahe avrättades i Stockholms blodbad 1520. Hans änka blev 1525 omgift med greve Johan av Hoya.

Med Joakims son Per Brahe d.ä., en systerson till Gustav Vasa, erhöll ätten den 29 juni 1561 av Erik XIV grevlig värdighet, och fick Visingsö som grevskapet Visingsborg. Den introducerades 1625 på Riddarhuset som grevliga ätten nr 1. Genom giftermål har den blivit befryndad med flera tyska furstliga släkter, såsom husen Braunschweig, Pfalz-Zweibrücken och Hessen-Homburg.

Såsom fideikommiss har ätten innehaft Skokloster i Uppland, och även det gamla Vasagodset Rydboholm. Ätten dog ut 1930 med greve Magnus Per BraheRydboholm.

Medlemmar av den svenska Brahe-ätten

Ätten Örnevinge

Erik Brahe (1552-1614) hade i en förbindelse med Anna Filipsdotter Kern, en dotter till fältskären och befallningsmannen Filip Kern den utomäktenskapliga sonen Gustav Eriksson (1598-1666). Erik Brahes bror, Gustav Brahe (1558-1615) hade med sin älskarinna, Anna Reibnitz från Schlesien, en son Johan Gustavsson (d. 1685), som blev underlagman och hovrättsassessor. De båda kusinerna Gustav Eriksson och Johan Gustavsson adlades 1646 under namnet Örnevinge (introduktion på Riddarhuset under nr 352). Namn och vapen anspelar på Brahe-ättens vapen.

Johan Gustavsson Örnevinge var gift med Virginia Persdotter Gyllensvärd, en dotterdotter till Erik XIV:s utomäktenskapliga dotter Virginia Eriksdotter.

Källor

Se även



Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg
På andra språk