Båt

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Båtar)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Båtar på land vid i storm i Pors-Loubous.
En segelbåt av klassen Laser.
En motorbåt av typen Richardson Croisette från 1929
Motorbåt i plast

En båt är en farkost avsedd för färd på vatten. Den drivs fram av paddlar, åror, segel, skovelhjul, propeller eller vattenjet. Paddel och åra drivs av muskelkraft; segel av vinden; skovelhjul, propeller och vattenjet av ångmaskin eller motor.

I normalt språkbruk används orden båt, skepp och fartyg mer eller mindre som synonymer men i svensk lagtext finns speciella definitioner av dessa begrepp. Juridiskt kallar man alla farkoster avsedda för färd på vatten som fartyg, som sedan delas upp i båtar och skepp. Ett fartyg tillhör juridiskt sett den senare kategorin om, och endast om, det är längre än tolv meter och bredare än fyra meter. En båts botten och sidor kallas för skrov, när det är två skrov vid sidan om varandra är det en katamaran, när båten är byggd av tre skrov är det en trimaran

Innehåll

Historik

Båtar med bordläggning är inte den första farkost människan konstruerat för att färdas över vatten, det var säkerligen en flotte eller en stockbåt som är känd från tiden 6000 år f.Kr.. Det äldsta båtfynd i Sverige är Björkebåten, en Stockbåt, dessa förekommer i flera utvecklingsländer fram i modern tid. En del vet man, eller har man senare kunnat förstå hur de tidigare båtarna var byggda. Ra I av Thor Heyerdahl är ett exempel av flera. I Skandinavien är en av äldsta påträffade båtar Hjortspringbåten, en 21 meter lång båt från ett fynd i en mosseAls, Jylland i Danmark. Hjortspringbåten drevs fram med paddlar och är daterad från tiden 300-400 f.Kr., den var byggd i klink av träslaget lind, borden i skrovet var sydda med vidjor och bast till varandra. Ett senare fynd är en klinkbyggd roddbåt från tiden 300-talet efter Kristus som har fåt namnet Nydamskeppet efter fyndplatsen. Detta träskepp är en 23 meter lång, tre meter brett och 3 ton tungt skepp byggt i ek, som var avsedd för rodd. För senare båtar finns det flera fynd av vikaingatidens båtar i flera olika storlekar som var utrustade med segel och åror, även dessa var klinkbyggda av ek som var det sättet man byggde båtar på i Skandinavien vid den tiden.

Under tidiga medeltiden var det koggen som var den större båten som man färdades med på Östersjön och Nordsjön, nu började man bygga med tekniken kravell som först var en blandning av teknik. Senare delen av medeltiden byggdes dessa båtar större för att kunna lasta mera, kravell var metoden för att kunna bygga dessa större skepp. Byggandet av olika örlogskepp var viktigt, ett av de är till exempel Regalskeppet Vasa, även de flesta andra större skepp som var handelsfartyg vid den tiden var utrustade med kanoner. Träslaget ek blev det viktigaste träslaget för båt och skeppsbyggnad, i Sverige tillhörde landets växande bestånd av ek kronan, det var belagt med hårda straff att avverka ekträd. För allmogens båtar som användes till fiske eller transporter användes till exempel furu eller gran, dessa träslag var fria att använda.

Efter det att man började bygga flottans skepp i stål blev eken tillgänglig för allmogen, i södra Sverige var tillgången god på grund av ekens naturliga utbredning, i norra delen av landet var furu det naturliga träslaget. Fångst av fisk blev en inkomstkälla för människor vid kuster, skärgårdar och insjöar, båtarna blev säkrare och fångstredskapen effektivare, industri och handel började etablera sig, och samhället påbörjade sin struktur som vi har i dag. En del grupper i samhället började få de ekonomiska möjligheterna att unna sig fritid och semester, dessa grupper var i behov av andra båtar än de som användes till fiske och transporter av kustbefolkningen för att komma ut till sommarstället. Det började byggas fritidsbåtar, de tidiga var mer lik de ursprungliga allmogebåtarna, senare lade Båtkonstruktörer fram ritningsunderlag för olika motor eller segelbåtar för att seglas för nöjes skull eller i tävlingssammanhang. Tillverkning av fritidsbåtar i trä som framfördes med segel eller med hjälp av en inom eller utombordare växte till industrier på många platser runt om i Sverige, och blev även en ny exportvara. Fritidsbåtar indelas vanligen i två huvudgrupper, motorbåtar och segelbåtar. Det finns även jollar, roddbåtar och kanot samt kajaker. Det hantverksmässiga byggandet av träbåtar växte i omfattning fram till mitten av 1960, för att successivt ersättas av producerade båtar byggda i glasfiberarmerad polyester som var mindre arbetsintensiva.

Material

De olika material som man bygger båtar av har haft en ständig utveckling från Papyrus, vass, djurhudar till trä. När människan lärt sig konsten med smide av yxor och tillverka såg och andra handverktyg för att bearbeta skogens träd till båtvirke för båtbyggnad. Bordläggningen till träbåtens skrov har man först sytt ihop, först senare på järnåldern har användningen av smid spik av järn eller dymlingar blivit vanliga. Först under 1950-talet började man bygga båtar av polyester där man använder glasfiberväv som armering med en utvändig gelcoat som är ytbehandlingen på de flesta plastbåtar. Till mera extrema båtar för till exempel kappsegling har det senare börjat byggas båtar av epoxi, armerad med kolfiber. Skepp byggda av valsad stålplåt kom till först i mitten på 1800-talet, dessa båtar var byggda av plåtar som lades med överlapp och nitades tillsammans, först senare har båtar eller fartyg byggts med svetsade konstruktioner av stål eller aluminium till skrov, däck med mera. Båtar byggda av olika sorters luft- och vattentät väv blir allt vanligare, dessa kallas populärt för "gummibåtar" Det för sig om uppblåsbara båtar med mjukt eller fast skrov rib. Oftast är dessa båtar mindre än fem meter, men en del undantag finns. Båtar och skepp byggda i armerad betong förekommer också, även om sådana numera är sällsynta.

Flytkraft

Huvudartikel: Flytkraft

En båt flyter på grund av att dess vikt är lika stor som det vatten den tränger undan, i enlighet med arkimedes princip. Mängden vatten en båt tränger undan kallas för båtens deplacement. Båtens material kan vara tyngre än vatten men det utgör bara båtens skrov och inredning. Inuti är båtens volym huvudsakligen fylld med luft som väger betydligt mindre än vatten. Den centrala egenskapen i sammanhanget är densitet, alltså massa per volym. Det är båtens massa och last som helhet som måste divideras med volymen under vattenlinjen för att avgöra om båten kommer att flyta. Om denna densitet är lika med än densiteten hos vatten, så kommer båten att flyta. Om ytterligare vikt läggs till, så krävs det att volymen under vattenlinjen ökar den också, för att hålla balansen mellan massa och vikt jämn, därför sjunker båten för att kompensera.

Typer

Ett vanligt sätt att kategorisera båtar baseras på båtens framdrivningsmekanism. Det ger tre huvudgrupper:

Segelbåtar är båtar som framdrivs endast med hjälp av segel och därmed använder sig av vindkraft. Roddbåtar är båtar som drivs med hjälp av åror och mänsklig muskelkraft. Motorbåtar är båtar som drivs mekaniskt med någon form av motor. Motorbåtar inkluderar de båtar som använder sig både av segel och mekanisk drift.

Typer av båtar

Olika Skepp och fartyg

Framdrivning

De vanligaste sätten för framdrivning av en båt:

Maskiner för framdrivning

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg