Portal:Geologi
Från Rilpedia
|
[[Bild:{{{imagename}}}|25px|left]] [[Bild:{{{imagename}}}|25px|left]] Ämnesindelning [[Bild:{{{imagename}}}|25px|left]] Utvald artikel Grand Canyon är ett eroderat ökenlandskap i nordvästra Arizona, USA. Vattenmassor har under snabbt förlopp grävt ut världens största kanjon och är sedan 1979 med i UNESCO:s lista över världsarv. Grand Canyon är cirka 44 mil lång och upp till 1,6 kilometer djup, och innehåller många olika bergarter som avlagts som i olika sedimentlager. Man kan hitta många fossil inbäddade i de olika lagren. Sedimentlagrens uppbyggnad tyder på att att de har avlagts mycket snabbt, under strömmande vatten. De flesta geologiska beskrivningar av Grand Canyon utgår ifrån en förhandstro på långa tidsåldrar. Faktiska vetenskapliga observationer ger dock bättre stöd åt snabba förlopp både för uppbyggnaden av lagren och för nernötningen av kanjonen. Som exempel kan nämnas att med nuvarande erosionshastighet kan kanjonen vara maximalt 70.000 år gamal! På Rilpedia redovisar vi även de vetenskapliga observationer som rakt motsäger tolkningar om långa tidsåldrar och långsamma händelseförlopp. När alla geologiska fakta läggs fram blir många förvånade och en helt ny bild av Grand Canyons historia framträder. Jämför vår faktaversion mot Wikipedias tros-artikel genom att klicka på "jämför" uppe i artikelns sidhuvud! [[Bild:{{{imagename}}}|25px|left]] Lästips En geologisk tidsskala är en sammanställning av jordens geologiska lager, eller strata (stratum), som man tolkat fram utifrån en teori (eller snarare en filosofi) som kallas uniformismen. Olika lager är uppbyggda på olika sätt, många innehåller fossil av olika sorter, och lagren ligger i en viss ordning. Under 1800-talet letade många forskare efter metoder som skulle passa denna teori, men man kallade teorin för "geologiska fakta". I början av 1900-talet fann man nya metoder som även de gav höga åldrar. Dessa metoder dras dock med många problem.
Afrika Afrika utgörs huvudsakligen av jordens näst största kontinent, både vad gäller area och folkmängd, efter Eurasien. Med världsdelens öar inräknade mäter Afrika 30 244 050 km² vilket motsvarar 20,3 % av jordens landmassa. Omkring 22 miljoner km² av dessa ligger i tropikerna vilket gör den afrikanska kontinenten till världens varmaste kontinent. I Afrika bor mer än 900 miljoner människor – en sjundedel av jordens befolkning. Mer... Antarktis Antarktis är den kontinent med tillhörande öar som ligger runt Sydpolen. Den har en ungefärlig yta på 13,2 miljoner km². Mer... Asien Asien är jordens största världsdel och hyser omkring 60% av världens befolkning. Den gränsar till Europa via Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna och till Afrika via Sueznäset och Röda havet. Mer... Europa Europa är jordens till ytan näst minsta och till befolkningen tredje största världsdel. Gränsen mellan Europa och Asien asnes vanligen gå vid Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna. Mer... Nordamerika Nordamerika är en världsdel som omfattar den norra delen av dubbelkontinenten Amerika. Den angränsas i norr av Norra ishavet, i öst av Atlanten, i sydöst av Karibiska havet och i syd av Stilla havet. Nordamerika täcker en yta på 24 500 000 kvadratkilometer, eller ungefär 4,8% av jordens yta. I juli 2002 beräknades dess befolkning till fler än 514 600 000 invånare. Nordamerika är världens tredje största världsdel, efter Asien och Afrika, och den fjärde befolkningsmässigt, efter Asien, Afrika och Europa. Mer... Oceanien Oceanien består av Australien, östra Nya Guinea och Nya Zeeland samt öar och ögrupper i Stilla havet med undantag för öar längs Asiens och Amerikas kuster. Oceanien är den minsta världsdelen till ytan. Mer... Sydamerika Sydamerika utgör den södra delen av den amerikanska dubbelkontinenten, med Stilla havet i väster, Atlanten i öster, Antarktis i söder och Karibiska havet i norr, samt med tillhörande öar. Det tropiska regnskogsområdet Amazonas, en av världens största regnskogar, är en av världens artrikaste platser, både vad gäller växter och djur. Sydamerika har en yta på omkring 17 840 000 km² och den uppskattades år 2005 ha omkring 371 000 000 invånare. Mer...
|
[[Bild:{{{imagename}}}|25px|left]] Nya eller nyligen utökade artiklar [[Bild:{{{imagename}}}|25px|left]] Artiklar i behov av utökning/omarbetning Utökning: Äldre jura - Äldre krita - Äldre trias - Ändmorän - Ås - Abrasion - Aktinolit - Ametist - Ametrin - Ancylussjön - Antracit - Assimilation (geologi) - Astenosfär - Atoll - Baltika - Basalt - Beckkol - Bergart - Berggrund - Berggrundsgeologi - Bergkristall - Bihav - Blekjord - Campanian - Charnockit - Citrin - De tre ravinerna - Dellenit - Devonska utdöendet - Diagenes - Djupbergart - Djuphavsgrav - Dolomitmarmor - Drumlin - Dy - Endogena krafter - Eocen - Eolisk avlagring - Epicentrum - Epidot - Erosion - Eruption (vulkaniskt utbrott) - Evaporit - Fennoskandiska urbergsskölden - Flinta - Gävlesandsten - Gångbergart - Gem (ädelsten) - Gemmologi - Geologiska kretsloppet - Gips - Glacifluvial - Glimmerskiffer - Glup - Gråberg - Gravsänka - GSSP - Guldrusch - Gyttja - Häll - Högsta kustlinjen - Halvädelsten - Hematit - Hiatus (geologi) - Hoburgskalksten - Hypocentrum - Iapetushavet - International Commission on Stratigraphy - Jord (mark) - Jordbävningen i San Francisco 1906 - Jordens historia - Jordskred - Kaledoniderna - Kalksten - Kambriska explosionen - Kanadensiska skölden - Kanjon - Kimberlit - Konglomerat (bergart) - Korallö - Korallgrottan - Kraton - Krita (period) - Kunzit - Kvicksand - Landhöjning - Lavin - Leptit - Litostratigrafi - Mäktighet - Mår - Mélange - Magnetit - Mall:Geologistub - Manteln - Matrix (geologi) - Medicinsk geologi - Megaplymer - Mellersta jura - Mellersta trias - Mineral - Mineralogi - Mississippi (geologisk tidsperiod) - Mjäla - Mo - Molybdenglans - Moränkärna - Naturkatastrof - Oas - Oligocen - Onkolit - Onyx - Paleocen - Palynologi - Panthalassa - Pedologi - Pedosfären - Perm - Permafrost - Petrologi - Primärt mineral - Pyroxen - Rostjord - Rutil - Sediment - Sedimentation - Seismograf - Sekundärt mineral - Siljansringen - Skiffer - Solsprängning - Speleologi - Stalagmit - Stalaktit - Stratigrafi - Supervulkan - Tafonomi - Tektonik - Textur (geologi) - Tonalit - Topas - Tuff - Underjorden - Uppsalaåsen - USGS - Vattenfall - Rilpedia:Lista över stubbmallar - Vulkanism - Vulkankrater - Yngre jura - Yngre krita - Yngre trias - Ytbergart - Zeoliter [[Bild:{{{imagename}}}|25px|left]] Artiklar som saknas Akvifär - Appalacherna (Mesozoikum) - Chengjiang (lagerstätte) - Formation (geologi) - Geologiska föreningen - Havsnivå - Helsingborgsryggen - Massiv - Massrörelse (geologi) - Metamorfos (biologi) - Pinnmo - Prospektering - Sandur (geologi) - Slukhål - Stenbrott - Tektonisk landhöjning - Tornquistzonen - Uniformism - U-dal - Ytvatten [[Bild:{{{imagename}}}|25px|left]] Begreppsförteckning Bergart - Geovetenskap - Tektonik - Vulkan [[Bild:{{{imagename}}}|25px|left]] Kategorier Geologi [[Bild:{{{imagename}}}|25px|left]] Om geologi på Wikipedias systerprojekt
|
