Akvifär
Från Rilpedia
En akvifär är en geologisk bildning som lagrar grundvatten med så stor lagringskapacitet och så stor genomsläpplighet att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder. I en akvifär kan det finns ett eller flera grundvattenmagasin.
Enligt definitionen i Vattendirektivet är en akvifär "ett eller flera lager under ytan, av berggrund eller andra geologiska skikt, med tillräcklig porositet och genomsläpplighet för att medge antingen en betydande ström av grundvatten eller uttag av betydande mängder grundvatten".
Ordet akvifär kommer ifrån latin och betyder ungefär vattenbärare.
Olika typer av akvifärer
Om grundvattnet avskils ifrån atmosfären av en akvifug eller en akviklud så pratar man om en sluten akvifär. Exempelvis solid granit släpper inte igenom vatten alls och utgör en akvifug medan moränlera, som endast släpper igenom väldigt lite vatten, utgör en akviklud. En sluten akvifär kan således utgöras av tillräckligt stor mängd grundvatten som magasineras i ett lager grusig sand som i sin tur är placerat under en tjockt, för vatten istort sett oigenomträngligt, lager moränlera. När grundvattennivån stiger så högt att den ligger an mot akvifugen så säger man att grundvattnet har nått den potentimetriska grundvattenytan (tidigare användes även uttrycket piezometrisk grundvattenyta). Vattnet i en sluten akvifär står normalt under ett större tryck än vattnet i en öppen akvifär.
En öppen akvifär är en akvifär som ej ligger under en akvifug eller akviklud. Exempelvis grundvatten lagrat en bit ner i sandigt grus. I de relativt ovanliga fall där grundvattenytan stiger ovanför markytan pratar man om en artesisk akvifär. Gemensamt för öppna och artesiska akvifärer är att grundvattennivån i dem påverkas av lufttrycket. Ett högre lufttryck ger en lägre grundvattennivå.
Internationellt (och även på många svenska hydrogeologiska kartor) delar man in akvifärer i följande grupper; porakvifärer, sprickakvifärer och karst. Porakvifärer utgörs av grundvatten magasinerat i olika former av jordarter, grovkornig sandsten och porös kalksten. Sprickakvifärer utgörs av grundvatten magasinerat i sprickor och krosszoner i kristallina bergarter (exempelvis granit och gnejs). Karst är en form av system av vidare sprickor, skiktfogar och grottsystem exempelvis i kalksten där grundvatten magasineras.
I Sverige kallas en akvifär för liten akvifär om man kan utvinna en mindre vattenmängd än fem liter per sekund.
