Definition
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Definition en bestämning eller avgränsing av ett språkligt uttrycks betydelse. Spelar en stor roll i logisk analys.
Elementen i en definition är definiendum (latin för "det som ska definieras") och definiens (latin "det som definierar"). I satsen ett fordon är ett hjälpmedel för transport över land, så är definiendum fordon och definiensen hjälpmedel för transport över land.
Typer av definition
En definition kan vara av flera slag
- Stipulativ definition: då ett ord används i en viss beskriven bemärkelse. Ex. Med x avses y.
- Nominaldefinition: definition per konvention. Ex. pascal är newton per kvadratmeter. (för fler exempel se: SI (härledd enhet).
- Realdefinition: definition av faktum. Ex. Aristoteles definition av människan som förnuftigt djur. (Hur definitionen av allmänbegrepp fungerar är omstritt, se universaliestriden.)
- Persuasiv definition: definition av laddade eller omtvistade termer innehållande emotiva utsagor. Ex. demokrati är kollektivt ägande av produktionsmedlen.
- Ostensiv definition: definition genom utpekande. Ex. det där är en cykel, kombinerat med en gest mot nämnda föremål.
- Rekursiv definition : definition som innehåller eller refererar till det som definieras självt, vilket oftast gör att definitionen inte fyller sitt syfte på bästa sätt.
- Induktiv definition
En annan indelning är
- Intensionell definition - begrepp definieras utifrån sin intension, som består av ett överordnat begrepp (Aristoteles: genus), och särskiljande kännetecken (Aristoteles: differentiae) t.ex. "bakteriell lunginflammation" är en inflammation, orsakad av bakterier, belägen i lungan.
- Extensionell definition - definition genom uppräkning av underordnade begrepp
Huruvida allt kan definieras är omstritt. G.E. Moore hävdar att vissa begrepp är enkla, omöjliga att spjälka upp i beståndsdelar, till exempel det goda eller det sköna. Kant talar om a priori resp. a posteriori, där aprioriska kategorier ej kan definieras.
Se även
Referenslitteratur
- Arne Næss; Empirisk semantik, Esselte studium, Uppsala (1981). ISBN 91-24-20016-6
