Grenväg

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Exempel på grenvägsmönster där stor väg passerar stad

Ytterligare grenvägsexempel: väg till alternativ korsning och väg till kyrka

Förbindelseväg

Grenvägar är en benämning som används om vissa kortare vägar i det allmänna vägnätet. De är vägar som fungerar som sidogrenar till europa-, riks- eller länsvägar.

Oftast finns de i anslutning till tätorter där "huvudvägen" dragits utanför. Grenvägsnummer har då givits åt de vägar som fungerar som huvudvägens "armar" in i tätorten, om dessa inte fungerar som bärare av något annat vägnummer som motsvarar deras betydelse. Dessa grenvägars nummer bygger på huvudvägens och har dennas nummer följt av en punkt och två siffror, till exempel "E4.04". Sådana nummer skyltas aldrig, utan är rent administrativa.

Om en väg mynnar ut på eller korsar en annan väg i en tätort (ibland även på landsbygden), och det i det allmänna vägnätet finns en förbindelse mellan dem nära korsningen, kan denna förbindelse ha ett grenvägsnummer "X.01" (där X är ena vägens nummer). Den kan fungera som en genväg för vissa trafikanter som skall byta mellan de båda huvudvägarna.

Andra grenvägar är korta stumpar från huvudvägar till kyrkobyggnader och järnvägsstationer i deras närhet. Då är det vanligare att de bara kallas "väg" av myndigheterna. Det tycks variera en aning mellan olika län huruvida dessa oftast har grenvägsnummer eller, trots sin korthet, egna länsvägsnummer. De är aldrig grenvägar om vägen de utgår från har "för hög status", det vill säga så att de skulle bli delar av riksvägsvägnätet.

Ytterligare vägar med denna typ av numrerning brukar inte benämnas grenväg utan förbindelseväg i myndighetsdokument som länsstyrelsernas vägkungörelser. Dessa kan finnas såväl på landsbygd som i tätort och är korta förbindelser mellan en stor väg och en nära förbistrykande parallellväg, som ofta är den stora vägens föregångare på dess sträcka. Dessa vägar kan många gånger ha byggts för att man velat ha en förbindelse mellan den stora vägen och parallellvägen men inte haft någon befintlig korsande väg att utnyttja på önskad plats. Ibland kan de vara mycket korta (ett par hundra meter) och i praktiken fungera som en del av en trafikplats eller som en rondells utsträckta arm. Sådana här vägar brukar ha nummer som bygger på den mindre vägens, vilken vanligen brukar vara sekundär länsväg.

Grenvägar av riksvägar och länsvägar har samma "status" som sin "moderväg". Grenvägar av europavägar, däremot, har "bara" riksvägsstatus.

Det är inte känt om "grenvägar" eller "förbindelsevägar" är en officiell term, eftersom Vägverket föredrar att kalla dem bara väg.

Skillnaden mot sekundära och tertiära länsvägar, som inte heller skyltas med nummer, är för riksvägs- och europavägsgrenvägar främst budget- och planeringsmässig. Man vill helt enkelt ta med vissa sidovägar i riksvägsbudgeten, även om de inte har egna skyltade nummer. Om de skulle räknas som länsväg skulle de kunna sluka hela länsbudgetar för utbyggnad eftersom de ofta är hårt trafikerade och ibland till och med är motorvägar.

Lista över större grenvägar

Se även

• Lista över grenvägar i Östergötlands län
• Vägar utan skyltat nummer

Externa länkar

• http://www.ab.lst.se/upload/dokument/publikationer/F/01FS%202004/00180331.pdf
• http://www5.e.lst.se/forfattningar/vagkunngorelsen_2005.pdf
• http://www.f.lst.se/download/18.9effe0103ff14ec81800013/16-0324.pdf
• http://www.k.lst.se/NR/rdonlyres/C2FE5B82-9A91-45EB-8D9B-E03B2E412949/0/Sammanstallning2005.pdf
• http://www.n.lst.se/NR/rdonlyres/2A1B5162-0347-4F99-8B82-735A14D4FE4E/0/Vagar_2005.pdf
• http://www.o.lst.se/NR/rdonlyres/2624021C-4063-4EFD-9D0F-E5B6F200C00D/12569/sammanstallning_vagar_2005.pdf
• http://www.w.lst.se/upload/6629/20FS2004_23.PDF
• http://www.y.lst.se/download/18.eff545102b1288bf98000382/30.pdf
• http://www.bd.lst.se/publishedObjects/10004603/t96.pdf
• http://www.vv.se/filer/FoU/forteckning_vagar.pdf

Referensfel: <ref>-taggar finns, men ingen <references/>-tagg hittades