Västerås domkyrka
Från Rilpedia
Koordinater: Västerås domkyrka är församlingskyrka för Västerås domkyrkoförsamling samt domkyrka för Västerås stift.
Västerås domkyrka var helgad åt jungfru Maria och Johannes Döparen under medeltiden[1] och Västerås domkyrka har ibland kallats Domkyrkan Vårfru[2] och har förmodligen under medeltiden kallats ungefär Sankta Maria och Sankt Johannes domkyrka. Västerås stifts stiftsvapen avbildar också ett Gudslamm, som brukar symbolisera Johannes Döparen.[1] I Västerås stadsvapen återfinns däremot två symboler för jungfru Maria: en ros och Mariamonogrammet.
Innehåll |
Historik
Kyrkan tillkom vid mitten av 1100-talet eller något tidigare. Den äldsta domkyrkan var en mindre kyrka i gråsten. Under 1200-talet lärde man sig att bygga med tegel i Sverige och detta mycket tack vare de invandrade tiggarmunkarna. Med hjälp av teglet byggde man upp en ny kyrka där gråstenskyrkan funnits. Kyrkan invigdes den 16 augusti 1271 och helgades åt jungfru Maria och Johannes döparen. Den tornlösa västgaveln under samma tid dekorerades då med rundbågig fris. På pelarna syns det att valven i sidoskeppen då var låga. På platsen för korskranket hänger fortfarande triumfkrucifixet. Under det följande århundradet förlängdes kyrkans kor och fick en treskeppig avslutning.
På 1300- och 1400-talet kringbyggdes den gamla kyrkan med en krans av kapell. Dessa inlemmades senare i kyrkan och utgör nu den femskeppiga kyrkans ytterskepp. Kyrkan utökades också österut under 1400-talet till sin nuvarande storlek och i väster byggdes då det mäktiga tornet tillsammans med två mindre nya kapell intill dess norr- och sydsida. När ett kapell i kyrkans sydvästra hörn lagts till 1517 så fick kyrkan sin nuvarande storlek.
Tornet har haft både en medeltidsspira och en renässanskupol med spira, som förstördes vid eldsvådor. Den nuvarande barockspiran från 1693 är ritad av Nicodemus Tessin den yngre. Tornet är med tuppen hela 102,5m högt.
Under 1500-, 1600- och 1700-talet tillkom många intressanta inventarier som förändrade interiören bland annat inredning såsom predikstolen, liksom gravvårdar, vapentavlor med mera.
Vid mitten av 1850-talet restaurerades domkyrkan enligt den nygotiska smakriktningen och mycket som hade med renässans och barock att göra avlägsnades. Hela kyrkan dekorerades 1896-1898 med nygotiska schablonmålningar, som nu finns kvar bara över stora orgelläktaren. Vid den senaste restaureringen 1958-1961 har man eftersträvat att framhäva de olika epokerna i domkyrkans sjuhundraåriga byggnadshistoria.
Gustav Vasas äldste son, Erik XIV ligger begravd i domkyrkan. År 1623 grundade Johannes Rudbeckius Sveriges första Gymnasium, det som idag är Rudbeckianska Gymnasiet. Skolan ligger bara ett tiotal meter från domkyrkan och den gamla stadsdelen Kyrkbacken i Västerås.
Västerås domkyrka är en av endast två domkyrkor i Sverige vilken har tilldelats tre stjärnor i turistguiden Guide Michelin/Green Guide.[3] Det är Västerås domkyrka tillsammans med Lunds domkyrka och Vadstena kloster som har rankats av guiden som värda ett besök. Västerås Domkyrka har fått tre stjärnor mestadels på grund av sina tre kända altarskåp: Altarskåpet i högaltaret, altarskåpet i Mariakapellet och altarskåpet i Apostlakapellet. Domkyrkan är Västerås högsta byggnad med sina 91,8m.
Gravvård
I domkyrkan ligger Erik XIV, Peder Swart, Johannes Rudbeckius, Svante Nilsson Sture, Samuel Troilius.[4]
Sevärdheter
- En dopfunt av brons som är en avgjutning av domkyrkans funt från 1391, gjuten i Lübeck och donerad av biskop Bene Korp.
- Ett dopkapell i nordisk renässansstil med en tre meter hög dopfunt, omsluten av ett genombrutet träskrank. Lübeckerarbete från 1622. Ett av renässanstidens märkligaste konstalster i Sverige. Det skänktes till kyrkan av änkan till en av landets med förmögna affärsmän, Simon Depken.
- Två altarskåp är tillverkade i Lübeck under 1400-talet, dessa återfinns i domkyrkans sakristia samt domkyrkans samtalsrum. Altarskåpet i sakristian återger endast två bibliska bilder, de andra bilderna i altarskåpet är helgonbilder.
- Altarskåpet i Apostlakapellet (norra skeppet) lär vara från början av 1500-talet och har sitt ursprung från mäster Jan Bormans ateljé i Brüssel.
- Mariaskåpet i dopkapellet eller Mariakapellet (södra skeppet) är ett arbete utfört i Antwerpen 1510 och målningarna liknar dem från Dirk Bouts i Löwen.
- Skåpet på högaltaret är från 1516 och skänktes av riksföreståndaren Sten Sture den yngre och hans hustru Kristina Gyllenstierna. Skåpet är tillverkat i Antwerpen och tillskrivs Jan Gillisz Wrage och Jan Genoots, samt målaren Jan van Dornicke.
- Veronicatavlan av sandsten, huggen i Västerås 1514 därtill målad och förgylld, donerades av biskop Otto Svinhufvud.
- Altarkrucifix i silver från början av 1300-talet och tillverkat i Paris.
- Nattvardskalk från 1311-1317 med ett okänt ursprung, men donerad av biskop Israel Erlandsson.
- Predikstol från 1961 i keramik och skulpterad av Per-Erik Willö.
- Gavlar från två medeltida kyrkbänkar med Gustav Vasas vapen på.
- Relikvarium i bergskristall och förgylld brons från 1300-talets början.
- Mitra med broderier i rött och blått silke med inslag av pärlor. Tillverkat i Vadstena kloster på 1400-talet till biskop Achatius Johannis.
- Biskopskräkla från 1585 tillverkad till kung Johan III:s vigsel med Gunilla Bielke i Västerås domkyka.
- Ljuskrona skänkt 1681 av biskop Johannes Brodinus och hennes höghet Anna Schultin.
- Riksdrotsen Magnus Brahes gravmonument, från 1600-talets början, i svart och vit marmor med bilder i alabaster.
- Epitafium i renässansstil från 1625 till minne av handelsmannen Simon Depken den äldre från Västerås.
- Epitafium i tidig barock till minne av George Hoffman från 1676.
- Epitafium över brukspatron Lars Pedersson på Semla i Fagersta.
- General greve Pontus Fredric De la Gardies huvudbanér från 1692.
- Barockempitafium till minne av domprosten Nicolaus Dwan från 1709.
- Kung Erik XIV som 1577 förgiftats av sin broder konung Johan III och begravdes under koromgångens golv. Kungens stoft överfördes 1797 till en marmorsarkofag från Carrara sedan kung Gustav III befallit om en värdigare gravvård.
Bildgalleri
Västerås domkyrka på 1880-talet, sedd från sydost. |
|||
Planritning över Domkyrkan från 1740 |
|||
Fotnoter
- ↑ 1,0 1,1 Ny svensk vapenbok, av Clara Nevéus (text) och Bror Jacques de Wærn (illustrationer), Streiffert & Co Bokförlag HB i samarbete med Riksarkivet, Stockholm 1992, s. 178.
- ↑ Till exempel i Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, band 10, spalt 789 (på kartan över Västerås).
- ↑ Pressmeddelande från Västerås domkyrkoförsamling, kommunikatör Pia Strand Runsten, 2007-06-21. Webbåtkomst 2007-09-18.
- ↑ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. Ordalaget: Stockholm 1999, s. 157