Trögds härad

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Trögds härad i Uppsala län
Kyrkmålning i Härkeberga kyrka
Målad av Albertus Pictor (c:a 1440-1507)

Trögds härad var ett historiskt härad i västra Uppland. Häradet omfattade den sydöstra delen av Enköpings kommun vilken är en del av Uppsala län. Det var beläget omedelbart öster om Enköpings stad och hade ett municipalsamhälle - Grillby beläget 40 km sydväst om Uppsala - som idag också är den största tätorten. Den totala arealen mätte drygt 368 km² och befolkningen uppgick år 1918 till 7 934 invånare, vilket idag sjunkit till drygt 5 600 invånare, men då är Vårfrukyrka socken oräknad då denna idag är en del av Enköpings församling med 21 000 invånare vilket också omfattar staden. Trögds härad ingick i Uppsala läns södra domsaga och Trögds fögderi, men var ett eget tingslag fram t.o.m. år 1903 innan det uppgick i ett gemensamt med Bro, Håbo och Åsunda härader. Förutom sina 13 socknar omfattade det delar av Vårfrukyrka socken som i övrigt tillhörde Åsunda härad.

Trögds härad sträckte sig från Ekolsundsviken samt Norra Björkfjärden i öster, förbi Grönsö- och Oknöfjärdarna till Svinnegarnsviken i väster och var omgärdat av vatten på tre sidor. Landskapet utgörs mestadels av en skoglös slättbygd med låga åsar eller kullar som huvudsakligen sluttar åt söder, och små vattendrag. Det gränsade i öster mot Håbo härad, i norr mot Lagunda härad och i väster mot Åsunda härad.

Historia

Trögds härad, som år 1314 skrevs som Trøghd , var en del av det medeltida uppländska folklandet Fjädrundaland, vars centrum och tingsplats för folklandstinget fanns i närbelägna Enköping. Namnet betecknar också den halvö som häradet till stor del utgörs av - Trögden. Häradets tingsplats fanns vid Litslena kyrka. Platsen var tidigt en central vägknut och marknadsplats då landsvägen från Stockholm mot Enköping korsar vägen mot Uppsala i denna punkt. Eriksgatan passerade även denna punkt. Namnet Litslena kommer av orden litsl i betydelsen liten och ene som betyder vägskäl. Kyrkan härrör från 1100-talet. Bland häradets övriga kyrkor kan Härkeberga och Husby-Sjutolfts kyrkor särskilt nämnas. Härkeberga kyrka härrör ursprungligen från 1300-talet, men försågs på 1400-talet av kyrkmålningar signerade kyrkokonstnären Albertus Pictor (c:a 1440-1507). Då målningarna aldrig kalkats över är de mycket välbevarade och ses därför idag som hans främsta verk. Också Husby-Sjutolfts kyrka är utsmyckad av Albertus Pictor och hans namnteckning återfinns ovanför sakristians ingång. Kyrkan härrör i övrigt från 1200-talet.

Med sin centrala plats i Mälardalen är det kanske inte så konstigt att Trögds härad har gott om slott och herresäten. Inte långt från Husby-Sjutolfts kyrka är Ekolsunds slott beläget. Slottet har sin grund i en sätesgård från 1300-talets början som sedermera kom i kung Gustav Vasas ägo. Under 1600-talet uppfördes slottet i formen av två L-formade längor, och det kom under 1700-talet att bli Gustav III:s favoritslott där han spenderade en stor del av sitt liv. Längre söderut återfinns Fånö slott på vilket rikskanslernAxel Oxenstierna föddes år 1583. På Grönsö i Mälaren återfinns Grönsö slott med anor från 1600-talet, och tvärs över fjärden på Bond-Arnö är den välbevarade ruinen efter Utö hus - en borg som härrör från medeltiden. I häradet fanns för övrigt också två kungsgårdar belägna i Husby-Sjutolft och i Kungs-Husby.

Socknar

Trögds härad omfattade 13 socknar, av vilka tolv är en del av Trögds kontrakt.

Källor




Personliga verktyg
På andra språk